JK medger inte skadestånd för felaktig moms på posttjänster
Enligt EU:s momsdirektiv ska de posttjänster som ”det offentliga postväsendet” tillhandahåller undantas från momsplikt. EU-kommissionen har 2007 i ett s.k. motiverat yttrande till Sverige framhållit att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt momsdirektivet, eftersom moms tas ut enligt den svenska momslagen på de tjänster som Posten AB tillhandahåller. I ett tidigare nummer av Tax News har vi redogjort för EU-domstolens avgörande från förra året i det s.k. TNT-målet (C-357/07). EU- domstolen fann bland annat att begreppet ”det offentliga postväsendet” ska tolkas som att det avser de operatörer, offentliga eller privata, som förbinder sig att inom en medlemsstat tillhandahålla samtliga eller delar av de samhällsomfattande posttjänsterna. Kommissionens tolkning avseende Sverige kan därmed sägas ha understrukits av TNT-målet.
Justitiekanslern (JK) beslutade den 30 mars 2010 att inte medge If Skadeförsäkring AB (If) skadestånd från svenska staten för felaktig implementering av momsdirektivets undantag för posttjänster. If hade i sitt anspråk hävdat att statens underlåtenhet att genomföra undantaget medfört att If erlagt moms för samhällsomfattande posttjänster, trots att dessa rätteligen varit momsfria. If bedriver försäkringsverksamhet och saknar därför avdragsrätt för ingående moms. Den moms som If hade erlagt på grund av statens felaktiga implementering hade därmed utgjort en kostnad för bolaget. If ansåg att skadan motsvarade den moms som bolaget hade betalat för de samhällsomfattande posttjänsterna.
JK anser att momsdirektivets undantag knappast kan anses korrekt genomfört i den svenska momslagen, även om det finns oklarheter kring hur undantaget ska tolkas. För att skadeståndsskyldighet ska föreligga för staten ska dock enligt JK följande tre kriterier vara uppfyllda: (1) staten ska ha överträtt en unionsrättslig regel som är avsedd att skapa rättigheter för enskilda, (2) överträdelsen ska vara tillräckligt allvarlig (klar), samt (3) det ska finnas ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan eller skadorna. Vid en samlad bedömning finner JK att dessa kriterier inte är uppfyllda.
JK anser att det brister i alla tre kriterier, och anser redan att det första kriteriet inte är uppfyllt pga. att momsdirektivet inte ger If en rättighet som kan göras gällande. If har nämligen inte någon avdragsrätt för ingående moms, eftersom If inte omsätter momspliktiga tjänster. Momsdirektivet reglerar inte, anser JK, situationen om vad som ska gälla för den som utan att vara skattskyldig de facto har burit kostnaden för den uttagna momsen. Det går därför inte att ur momsdirektivet utläsa att sådana personer har några på direktivet grundade rättigheter.
Kommentar
Enligt vår mening är JK:s uttalande mycket märkligt, eftersom detta t.ex. skulle innebära att ett exportföretag inte omfattas av momssystemet på grund av att någon moms inte ska redovisas på export. Att If inte kan dra av någon ingående moms är enligt momsdirektivet en direkt och uttrycklig konsekvens av att bolaget omsätter tjänster undantagna från momsplikt. Avdragsbegränsningen följer således direkt av momsdirektivet. En rättighet direkt grundad på momsdirektivet torde därmed vara att inte behöva åsamkas skada genom att en felaktig implementering leder till moms som inte kan dras av. Vi menar således, till skillnad mot JK, att momsdirektivet grundar en rättighet för ett bolag som If och att det första rekvisitet därmed är uppfyllt.
/$FILE/12L00071.jpg)