TAX News nr 4/07

Innehåll

• Konferensarrangemang ska beskattas med 25 procent moms
• Moms på corporate financetjänster
• Ny skattereform i Tyskland
• Regeringsrättsdom avseende avdragsrätten för överföring till pensionsstiftelse
• Skattefri utdelning i utländsk valuta
  
• Skatteflyktslagen hindrar inte ränteavdrag på skuld som uppkommit vid koncernintern aktieöverlåtelse, enligt färsk dom från Regeringsrätten Ny 2007-11-21

Legal Disclaimer.

Konferensarrangemang ska beskattas med 25 procent moms

Regeringsrätten fastställde den 27 mars 2007 att skatteplikt föreligger för tillhandahållande av ett sammansatt konferensarrangemang och skattesatsen är 25 procent.

Skatteverket har i ett ställningstagande den 28 september 2007 (dnr 131 542246-07/111), med anledning av ovan nämnda dom, uttalat att när en kund utöver tillgång till konferenslokal erbjuds även andra tjänster vilka normalt ingår i ett konferensarrangemang är hela det sammansatta tillhandahållandet skattepliktigt. Eftersom ett konferensarrangemang enligt Regeringsrättens dom inte kan anses vara en fastighetsupplåtelse anser Skatteverket att tillhandahållandet inte heller kan betraktas som en rumsuthyrning i hotellverksamhet som ska beskattas med skattesatsen 12 procent. Skatteverket anser därför att skatt ska redovisas med skattesatsen 25 procent oavsett om tjänsten tillhandahålls av någon som utöver konferensarrangemanget även erbjuder logi eller inte. Den som upplåter lokal utan att samtidigt erbjuda kunden normala kringtjänster för ett konferensarrangemang tillhandahåller dock en från skatteplikt undantagen fastighetsupplåtelse.

Upplysningsvis kan nämnas att Skatteverket, i ett ställningstagande den 9 oktober 2007 (dnr. 131 375012-07/111), har uttalat att konferenstjänster utgör sådan "liknande verksamhet" som omfattas av 5 kap. 6 § mervärdesskattelagen och således inte längre utgör fastighetstjänster. Detta innebär att sådana tjänster ska beskattas i Sverige om de utförs här.

Vår analys
Skatteverket uttalar således att när det är fråga om ett sammansatt konferensarrangemang, dvs. tillhandahållande av såväl en konferenslokal som av kringtjänster, ska 25 procent moms debiteras. Detta gäller oavsett om den som tillhandahåller konferensarrangemanget samtidigt tillhandahåller logi eller inte. Ställningstagandet synes därmed innebära ett Skatteverket ändrar sin tidigare uppfattning att konferensarrangemang som tillhandahålls i hotellverksamhet ska beskattas med 12 procent moms.

Av ställningstagandet framgår inte vad Skatteverket anser ska gälla när någon i en hotellverksamhet upplåter ett konferensrum (utan tillhörande kringtjänster). Eftersom Skatteverket emellertid uttalar att upplåtelse av endast ett konferensrum ska anses utgöra en skattefri fastighetsupplåtelse borde specialregleringen avseende rum i hotellverksamhet fortfarande vara tillämplig, vilket innebär att skattesatsen 12 procent borde vara tillämplig i de fall då endast ett konferensrum (dvs. utan tillhörande kringtjänster) upplåts i hotellverksamhet.

Niclas Lindgren, Senior Manager, tfn 08-520 592 31
Cecilia Lundberg, Manager, tfn 08-520 596 36

Upp

Moms på corporate financetjänster

Skatteverket har i ett ställningstagande den 2 oktober 2007 bedömt momsplikten för konsulttjänster som tillhandahålls i samband med företagsöverlåtelser.

Bakgrunden till ställningstagandet är att det uppkommit frågor om hur ett senare avgörande från Regeringsrätten (RÅ 2006 not. 188) förhåller sig till ett tidigare avgörande (RÅ 2001 not. 23).

I sitt ställningstagande anför Skatteverket sammanfattningsvis, på grundval av förstnämnda avgörande, att ett uppdrag att finna en köpare till ett företag, i de fall hela företaget avyttras till ett mindre antal köpare, huvudsakligen är en momspliktig konsulttjänst även om avtalet är formulerat som ett uppdrag att förmedla aktier. Det centrala i uppdraget består nämligen i biträdet vid avyttringen av företag och dess tillgångar.

En konsult som på motsvarande sätt biträder en köpare att finna ett lämpligt företag att förvärva, framhåller Skatteverket vidare, tillhandahåller en momspliktig tjänst även om uppdraget är formulerat som förmedling av aktierna.

Avdragsrätten för ingående moms vid köp av konsulttjänster vid försäljning behandlas inte i ställningstagandet.

Vår analys
Skatteverkets ställningstagande innebär en olikhet i behandling av corporate financetjänster i samband med aktieöverlåtelser, beroende på om det är fråga om ett mindre antal köpare av aktierna eller inte. Detta medför risk för en inlåsning av momsen och snedvridning av konkurrensen. Enligt EG-domstolens rättspraxis är det viktigt att neutralitet upprätthålls mellan samma typ av tillhandahållanden. Det naturliga vore därför att betrakta en förmedling av aktier som just detta och inte som biträde vid förmedling av avyttring av ett företag, och detta oavsett hur många köpare av aktierna det är fråga om.

Vidare skapar ställningstagandet en osäkerhet på den finansiella marknaden mot bakgrund av att det inte framgår var gränsen går för "ett mindre antal köpare".

Slutligen synes ställningstagandet inte behandla frågan om hur löpande a conto-betalningar för en corporate financetjänst ska behandlas momsmässigt. Av senare rättspraxis från EG-domstolen framgår dock att beskattning ska ske först när en tjänsts karaktär är slutligen fastställd. Detta bör t.ex. innebära att så länge det är oklart vad en corporate financetjänst i slutänden kommer att bestå i (förmedling av aktier som är momsfritt eller förmedling av ett företag som är momspliktigt) så ska beskattning inte ske av löpande a conto-betalningar.

Niclas Lindgren, Senior Manager, tfn 08-520 592 31
Jesper Öberg, Jur. dr., Manager, tfn 08-520 598 19

Upp

Ny skattereform i Tyskland

I Tyskland införs nya skatteregler inom bolagssektorn. I korthet omfattar de viktigaste nyheterna följande:

• Sänkning av bolagsskattesatsen från 25 % till 15 % samt sänkning av trade tax. Sammantaget innebär detta en effektiv skatt om ca 30 % - 33 % beroende var i Tyskland bolaget är beläget. Ändringarna tillämpas på bolag med räkenskapsår som slutar under 2008 eller senare.
• Skattemässiga underskott kan gå förlorade vid direkta eller indirekta ägarförändringar och även om dessa är koncerninterna. De nya reglerna tillämpas på transaktioner som genomförs efter 31 december 2007.
• Omfattande ändringar införs beträffande möjligheterna till ränteavdrag i tyska bolag:
1. Räntekostnaderna upp till 1 MEUR är alltid avdragsgilla.
2. Ränteavdrag överstigande 1 MEUR är avdragsgilla endast om dessa inte överstiger 30 % av EBITDA i det tyska bolaget.
3. Oaktat begränsningarna i 1) eller 2) medges - något förenklat - avdrag för räntor om skuldsättningsgraden i det tyska bolaget inte överstiger skuldsättningsgraden i hela koncernen. Reglerna tillämpas första gången på bolag vars räkenskapsår börjar efter 26 maj och slutar under 2008 eller senare.
• Mer detaljerade internprissättningsregler införs och tillämpas på bolag med räkenskapsår som slutar under 2008 eller senare.
• En ny anti-avoidance regel med omvänd bevisbörda övervägs.

Erik Hultman, Senior Manager, tfn 08-520 594 68

Upp

Regeringsrättsdom avseende avdragsrätten för överföring till pensionsstiftelse

Regeringsrätten har i en dom den 30 juni 2007, mål nr 3311-06 tagit ställning i frågan om avdragsrätt för avsättning till pensionsstiftelse. Domen har blivit föremål för diskussion eftersom den skiljer sig från den tidigare tolkningen av lagtexten. Dessutom verkar den strida mot syftet med de aktuella bestämmelserna.

Frågan i det aktuella fallet - som avsåg ett förhandsbesked - gällde sökandens rätt att göra avdrag för pensionskostnader avseende utfästelser som har tryggats genom en överföring till koncernens pensionsstiftelse (sökanden hade övergått från tryggande i balansräkningen till tryggande i pensionsstiftelse). Sökanden hade överfört medel till pensionsstiftelsen motsvarande 125 procent av pensionsreserven. Den gängse tolkningen av gällande bestämmelser har hittills varit att avdrag kan medges med en avsättning så att stiftelsens förmögenhet uppgår till 125 procent av pensionsreserven. Regeringsrätten medgav dock endast avdrag med ett belopp motsvarande pensionsreserven. Enligt Regeringsrätten är således taket för avdragsrätt vid stiftelsetryggande 100 procent av pensionsreserven. Med tanke på hur Regeringsrätten utformat domen torde detta gälla även när det inte är fråga om byte av tryggandeform.

Domen är inte bara oväntad utan även svårtolkad. Det är till exempel oklart hur erhållen gottgörelse från stiftelsen påverkar avdragsrätten. Domen analyseras för närvarande av Ernst & Young i nära samverkan med andra aktörer på marknaden. Utfallet av detta arbete kommer att redovisas på Ernst & Youngs hemsida längre fram.

Bertil Hoffman, Executive Director, tfn 08-520 592 14

Upp

Skattefri utdelning i utländsk valuta

Skatteverket har i två ställningstaganden av den 14 februari 2007 (diarienummer 131 97886-07/111 och 131 97881-07/111) uttalat sig i frågan om hur valutakursdifferenser på en skattefri utdelning i utländsk valuta ska behandlas skattemässigt.

Det är ofta förekommande att utdelningar från ett dotterbolag inte betalas ut direkt utan bokförs som en fordran/skuld. Detta gäller även utdelning från utländska dotterbolag. I dessa fall tillkommer en valutaaspekt eftersom valutakursen kommer att förändras mellan utdelnings- och betalningstillfället. Dessutom ska fordran värderas vid varje bokslut fram till utbetalningen.

Enligt nuvarande skatteregler är en utdelning på onoterade aktier skattefri i bolagssektorn. Den skattefria inkomsten bestäms till sitt belopp när den bokas som en intäkt i räkenskaperna. Detta gäller också vid anteciperad utdelning. De värdeförändringar förändringar som inträffar därefter är i princip inte någon justering av utdelningsintäkten utan valutavinst eller -förlust. Av förenklingsskäl behandlar dock många företag detta som en ökning eller minskning av (den skattefria) utdelningen.

Skatteverket påpekar i sitt ställningstagande att eventuella valutakursdifferenser efter att utdelningen tagits upp som intäkt ska behandlas enligt allmänna skattemässiga regler för valutakursvinster/förluster på fordringar och inte som en justering av utdelningsintäkten. Det innebär bl.a. att en valutakursvinst är skattepliktig samt att fordringen ska värderas årligen till balansdagens kurs. Sådana löpande förändringar är skattepliktiga respektive avdragsgilla.

Om en utdelning beslutas 2007-01-31 om 1000 i utländsk valuta (kursen på balansdagen är 1) och betalning av denna utdelning sker först 2 månader senare då kursen är 1,2 kommer bolaget enligt skatteverkets synsätt dels ha fått en skattefri utdelning om 1000 samt en skattepliktig valutakursvinst om 200.

Skatteverket hävdar i ställningstagandena att valutakursförluster som uppkommer i samband med betalning av utdelningen är avdragsgill. Samtidigt finns det i inkomstskattelagen ett generellt förbud mot avdrag på kapitalförluster mellan bolag i intressegemenskap. Frågan om avdragsförbudet gäller även för valutakursförluster har dock inte prövats i rättspraxis.

Markus Thaler, Executive Director, tfn 031-63 63 65
Elisabeth Granhage, Senior Manager, tfn 031-63 78 26

Upp

Skatteflyktslagen hindrar inte ränteavdrag på skuld som uppkommit vid koncernintern aktieöverlåtelse, enligt färsk dom från Regeringsrätten

De länge emotsedda domarna i de s k Industrivärdemålen meddelades den 6 november 2007. Regeringsrätten ändrade kammarrättens dom och medgav ränteavdrag. Utslaget är en stor lättnad för många skattskyldiga vars ränteavdrag på lån i samband med koncerninterna omstruktureringar ifrågasattas.

Bakgrunden är att Skatteverket i januari 2007 började publicera s k "felaktiga skatteupplägg" på sin hemsida. Ett sådant benämndes "räntesnurra" och avsåg en situation där en lånefinansierad koncernintern omstrukturering ledde till att ett ränteavdrag hos ett svenskt bolag reducerade den skattepliktiga inkomsten i Sverige samtidigt som mottagaren av räntan inte beskattades. Under året har en rad företag utsatts för skatterevision varvid liknade situationer har ifrågasatts av Skatteverket med åberopande av skatteflyktslagen. Ett av de nu avgjorda målen torde få till följd att möjligheten att angripa sådan förfaranden med åberopande av skatteflyktslagen i regel inte föreligger.

I Industrivärdemålen sålde AB Industrivärden aktier i rörelsedrivande dotterbolag för marknadspris till nybildade holdingbolag. Holdingbolagen finansierade förvärven med räntebärande lån lämnade av säljaren. Räntekostnaden har täckts med koncernbidrag från de rörelsedrivande bolagen som därmed reducerat det skattepliktiga resultatet. AB Industrivärden, som är ett investmentbolag, är visserligen skattepliktig för mottagen ränta men betalar i regel ingen skatt eftersom utdelning till aktieägarna är avdragsgill.

Av Regeringsrättens motivering, som i stort innebär en hänvisning till ett tidigare avgörande, det s k kommunfallet (RÅ 2001 ref. 79), framgår att rätten till avdrag för ränta inte är villkorade av hur beskattningen sker hos det mottagande bolaget. Således bör inte heller ränta som erläggs till bolag i utlandet kunna angripas med stöd av Skatteflyktslagen.

Carl Pihlgren, Partner, tfn 08-520 595 22
Staffan Estberg, Partner, tfn 08-520 592 29

Legal Disclaimer
Denna publikation har noggrant upprättats och granskats men ska endast ses som en generell beskrivning och inte som råd i specifika situationer. Vid frågor eller råd i enskilda fall, vänd dig till din ordinarie kontakt på Ernst & Young eller till ovan angivna författare.Upp