De 27 EU-medlemsstaterna förväntas införliva det nya direktivet i nationell lagstiftning senast den 31 december 2022.
Tidsfrister
De 27 EU-medlemsstaterna förväntas införliva det nya direktivet i nationell lagstiftning senast den 31 december 2022. Det betyder att företag som omfattas av direktivet måste följa reglerna från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare.
Små och medelstora företag behöver inte rapportera enligt direktivet förrän tre år efter att direktivet börjar tillämpas, det vill säga från och med den 1 januari 2026.
Kapitel 1
Ett EU-perspektiv på standarder för hållbarhetsrapportering
Det nya direktivet syftar till att göra hållbarhetsrapporteringen likställd med den finansiella rapporteringen.
CSRD ska säkerställa att företag offentliggör relevant information om verksamhetens hållbarhetsrisker och möjligheter samt den påverkan verksamheten har på människor och miljö ("dubbel väsentlighet"). Målet är bland annat följande:
- Rapporterad information ska vara förenlig med EU:s regelverk, inklusive EU:s taxonomi. Informationen ska vara jämförbar, tillförlitlig och lätt att hitta och använda med digital teknik
- Minska onödiga kostnader och göra det möjligt för företag att på ett kostnadseffektivt sätt möta den ökade efterfrågan på hållbarhetsrapportering
Direktivet medför ändringar i fyra befintliga rättsakter:
- Redovisningsdirektivet
- Transparensdirektivet
- Revisionsdirektivet
- Revisionsförordningen
EU:s standarder för hållbarhetsrapportering
När företag rapporterar enligt direktivet kommer de att behöva använda nya standarder för hållbarhetsrapportering som tagits fram av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG). EFRAG:s standarder för hållbarhetsrapportering syftar till att uppfylla kraven från många olika intressenter. Standarderna kommer att följa principen om "dubbel väsentlighet", där perspektiven om "väsentlig påverkan på omgivningen" och "Väsentlig finansiell påverkan" bedöms var för sig. Europeiska värdepappers- och ESMAs (European Securities and Markets Authority) yttrande om EFRAG:s tekniska råd kommer att krävas innan standarderna antas. EFRAG:s ansvarsområden kommer att omfatta följande:
- Utarbeta förslag som stärker samarbetet mellan globala initiativ och EU:s initiativ för att fastställa standarder
- Sammanställa en detaljerad färdplan för att utveckla nya hållbarhetsstandarder
- Offentliggöra rekommendationer om eventuella ändringar i EFRAG:s styrning och finansiering. Det omfattar även en rekommendation om att skapa en pelare för hållbarhetsrapportering vid sidan av den befintliga pelaren för finansiell rapportering.
Kommissionens mål är att anta en första uppsättning standarder för hållbarhetsrapportering, utarbetade av EFRAG, senast den 31 oktober 2022.
Dessa kommer att specificera vilken information som företag ska lämna med avseende på rapportering och hållbarhet, samt eventuella ytterligare informationsskyldigheter för finansmarknadsaktörer. Dessutom har kommissionen som mål att anta en andra uppsättning rapporteringsstandarder senast den 31 oktober 2023. Dessa ska specificera kompletterande hållbarhetsinformation som företag bör rapportera om, inklusive branschspecifika överväganden.
När direktivet har trätt i kraft kommer kommissionen att se över standarderna vart tredje år för att ta hänsyn till ny utveckling, till exempel internationella standarder.
Kapitel 2
Konsekvenser och förväntningar
EU:s nya hållbarhetsdirektiv medför en stor förändring för företagens rapportering.
EU-direktivet får långtgående konsekvenser för såväl enskilda företag som framtida hållbarhetsrapportering, både i Europa och globalt. Företag, tillsynsmyndigheter, normgivare och revisorer behöver ägna mycket tid åt förberedelser inför implementeringen av direktivet — detta inom en tidsperiod på mindre än två år. Det kommer att finnas vissa förväntningar på företag som exempelvis:
- Offentliggöra mer hållbarhetsrelaterad information än tidigare om affärsmodeller, strategier och leverantörskedjor.
- Att tillhandahålla tillförlitlig och jämförbar hållbarhetsinformation som investerare kan använda för jämförelser
- Att förändra hur företaget tar sig an sina egna beslutsprocesser och hur de delar med sig av information till sina intressenter
Förberedelser för en effektivt implementering
Med tanke på direktivets innebörd och den tid som krävs för omställning bör företag starta förberedelserna inför implementeringen redan i början av 2022, då utkasten till standarder kommer att offentliggöras.
Företag behöver se över hur de identifierar och samlar in hållbarhetsinformation, hur de hanterar miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade risker (ESG), hur de utarbetar policyer och hur de fastställer mål och KPI:er, vilket innebär en möjlighet att omvärdera dessa. Under standardiseringsprocessen bör företag även hålla sig uppdaterade om eventuella tolkningar och kommunikation från EFRAG för att så tidigt som möjligt få en bild av hur standarderna troligtvis kommer att se ut.
Kostnader
Cirka 49 000 företag inom EU förväntas vara skyldiga att rapportera hållbarhetsinformation, jämfört med 11 600 företag i dag4. EU:s förslag syftar till att "minska onödiga kostnader för företagens hållbarhetsrapportering". Trots detta uppskattas företag ådra sig betydande engångskostnader och återkommande årliga kostnader för att följa direktivet.
Direktivet betonar att företag redan i dag står inför ökade kostnader för att tillhandahålla hållbarhetsinformation på grund av intressenternas krav. Därför skulle företagen, beroende på storlek, kunna minska sina kostnader, eftersom standarderna minskar behovet av förfrågningar om ytterligare information.
Konsekvensanalys
49 000företag kommer att vara skyldiga att rapportera hållbarhetsinformation, jämfört med 11 600 företag i dag.
Hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag
Noterade små och medelstora företag förväntas endast tillhandahålla hållbarhetsrapportering som står i proportion till deras storlek och resurser. Eftersom detta är ett stort steg för små och medelstora företag kan övergången underlättas genom extern professionell hjälp.
Vad företagen behöver göra i praktiken
Företag som omfattas av direktivet om hållbarhetsrapportering måste göra betydande förändringar i arbetet med att ta fram och offentliggöra hållbarhetsinformation.
Företagets ledning kommer att behöva:
Ge ytterligare upplysningar
All hållbarhetsinformation som offentliggörs bör vara både framåt- och tillbakablickande samt kvalitativ och kvantitativ. Den bör också ta hänsyn till olika tidsperspektiv, från kort till lång sikt, och beakta företagets hela värdekedja.
Rapportera enligt de nya standarderna för hållbarhetsrapportering
Företag kommer att använda de nya standarderna för att lämna information som en del av sin förvaltningsberättelse och därmed ge läsarna en integrerad bild av företagets påverkan och resultat.
Använda digital märkning
För att göra hållbarhetsinformationen lättare för användare att söka och för maskiner att läsa måste företag förbereda sina finansiella rapporter och sin förvaltningsberättelse i ett enda XHTML-format och märka upp hållbarhetsinformation enligt en digital taxonomi.
Kapitel 3
Revisionsutskottens och revisorernas nya roller
Revisionsutskott och revisorer måste se över nya rapporteringsprocesser och övervaka effektiviteten i de system och kontroller som inrättas.
Med det nya direktivet får revisionsutskotten ett utökat ansvar. Förutom att övervaka företagets process för hållbarhetsrapportering och lämna rekommendationer för att säkerställa integriteten i den hållbarhetsinformation som företaget lämnar, måste de:
- Kontrollera effektiviteten i företagets internrevisionsfunktion och system för kvalitetskontroll och riskhantering
- Utöva kontroll av granskningen av årsredovisning och hållbarhetsrapportering
- Informera företagets ledning och styrelse om resultatet av granskningen av hållbarhetsrapporteringen
- Granska och kontrollera de lagstadgade revisorernas eller revisionsföretagens oberoende.
Revisorernas roll
Direktivet kräver att företagets lagstadgade revisor, eller annan oberoende, extern granskare, ska övesiktligt granska företagets hållbarhetsinformation.
Alla leverantörer av granskningstjänster för hållbarhetsinformation ska omfattas av samma höga krav vad gäller kvalifikationer, objektivitet, oberoende, etik, kvalitetssäkring och tillsyn som lagstadgade revisorer av årsredovisningar omfattas av.
Tillsyn och efterlevnad
EU:s medlemsstater kommer att vara skyldiga att utvidga sina nuvarande ramverk för offentlig tillsyn av lagstadgade revisorer och revisionsföretag till att omfatta kontroll av hållbarhetsrapportering.
De personer inom företaget som ansvarar för årsredovisningen kommer att behöva bekräfta att förvaltningsberättelsen har utarbetats enligt standarderna för hållbarhetsrapportering.
Slutsats
I framtiden kommer EU:s hållbarhetsdirektiv att bidra till ett hållbart ekonomiskt och finansiellt system i enlighet med den europeiska gröna given och FN:s globala hållbarhetsmål. ESG har blivit ett viktigt begrepp för intressenter och företag. Alla stora och noterade företag i EU kommer att behöva göra betydande förändringar i hur de redovisar hållbarhetsinformation. Den första uppsättningen standarder för hållbarhetsrapportering förväntas tas fram redan i oktober 2022.
Summering
Syftet med EU:s förslag till ett direktiv om hållbarhetsrapportering är att säkerställa att företag offentliggör adekvat information om de risker och hållbarhetsfrågor som företaget står inför och om hur verksamheten påverkar människor och miljö. Alla stora företag och alla företag som är noterade på EU:s reglerade marknader, med undantag för noterade mikroföretag, måste följa direktivet som träder i kraft den 1 januari 2023. Börsnoterade små och medelstora företag har en tidsfrist på ytterligare tre år innan de måste uppfylla kraven. Direktivet ger ledningsgrupper, revisionsutskott och lagstadgade revisorer ett utökat ansvar.
