10 minuters lästid 28 juli 2021
Skugga av flygplan över en skog

Hur EU:s nya hållbarhetsdirektiv förändrar spelreglerna

Författare
Peter Wollmert

EY EMEIA Assurance Leader

Senior Assurance leader. Promoting quality and effectiveness in corporate reporting and the audit. Advocate for the future of the accounting profession. Passionate runner and scuba diver.

Andrew Hobbs

EY EMEIA Center for Board Matters Leader; EMEIA Public Policy Leader

Public policy leader focusing on talent, technology, corporate governance and corporate reporting. Father of four, cyclist and dabbling homebrewer.

Lokal kontakt

Associate Partner, Sustainability

Specialist med inriktning på hållbarhetsrapportering och bolagsstyrning.

10 minuters lästid 28 juli 2021
Relaterade ämnen Assurance Sustainability

Visa resurser

  • Corporate Sustainability Reporting Directive-brochure (pdf)

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering innebär en radikal förändring i rapporteringen och granskningen av icke-finansiell information.

I korthet

  • EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) kommer att ersätta det befintliga direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD).
  • Genom att bredda tillämpningsområdet kräver CSRD att alla stora och noterade företag inom EU ska tillämpa obligatoriska standarder för hållbarhetsrapportering.
  • Företagen kommer att behöva rapportera enligt EU:s standarder för hållbarhetsrapportering och informationen måste granskas av en tredje part.

Den 21 april 2021 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett förslag till ett direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD), som kommer att ersätta det befintliga  direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD).

Det reviderade direktivet kommer att stödja den europeiska gröna given. Det är en uppsättning åtgärder med syfte att ställa om EU till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi som är klimatneutral till år 2050. Direktivet är dessutom en del av ett större åtgärdspaket för hållbar finansiering som ska styra investeringar mot hållbara verksamheter.

Åtgärdspaketet omfattar EU:s taxonomi (med delegerade klimatakter), som ska främja hållbara investeringar genom att göra det tydligare vilka ekonomiska verksamheter som bidrar mest till EU:s miljömål. Dessutom omfattar åtgärdspaketet sex ändrade akter som ska säkerställa att finansiella företag tar hänsyn till hållbarhet i sina rutiner och i sin investeringsrådgivning till kunder.

Tillämpningsområde för direktivet

Direktivets tillämpningsområde kommer att utvidgas så att det omfattar fler verksamheter:

  • Inledningsvis tillämpas direktivet på alla företag som är noterade på EU:s reglerade marknader, med undantag för mikroföretag1. Kravet på att noterade små och medelstora företag2 ska upprätta en hållbarhetsrapport gäller först från och med den 1 januari 2026.
  • Dessutom kommer "stora företag" som antingen är registrerade inom EU, eller är ett dotterbolag i EU till ett företag registrerat utanför EU, att omfattas. Ett "stort företag" är en definierad term i redovisningsdirektivet2 och avser en verksamhet som uppfyller två av följande tre kriterier: en omsättning på mer än 40 miljoner euro, balansomslutning på mer än 20 miljoner euro, fler än 250 anställda.
  • Som en tredje kategori kommer CSRD att tillämpas på försäkringsföretag och kreditinstitut oberoende av deras juridiska form.

Det finns vissa undantag från tillämpningen av CSRD. Det innebär att ett dotterbolag kommer att undantas om moderbolaget inkluderar dotterbolaget i sin rapportering enligt CSRD. Som tidigare nämnts omfattas inte noterade mikroföretag samt icke-noterade små och medelstora företag. De kan dock frivilligt välja att tillämpa bestämmelserna.

I enlighet med proportionalitetsprincipen kommer Europeiska kommissionen att anta obligatoriska standarder för hållbarhetsrapportering för stora företag och separata, anpassade, standarder för små och medelstora företag. Små och medelstora företag som är noterade på reglerade marknader är skyldiga att använda de anpassade standarderna från och med den 1 januari 2026. Icke-noterade små och medelstora företag kan välja att rapportera enligt standarderna på frivillig basis.

De 27 EU-medlemsstaterna förväntas införliva det nya direktivet i nationell lagstiftning senast den 31 december 2022.

Tidsfrister

De 27 EU-medlemsstaterna förväntas införliva det nya direktivet i nationell lagstiftning senast den 31 december 2022. Det betyder att företag som omfattas av direktivet måste följa reglerna från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare.

Små och medelstora företag behöver inte rapportera enligt direktivet förrän tre år efter att direktivet börjar tillämpas, det vill säga från och med den 1 januari 2026.

Flygfoto av vattenreningsanläggning
(Chapter breaker)
1

Kapitel 1

Ett EU-perspektiv på standarder för hållbarhetsrapportering

Det nya direktivet syftar till att göra hållbarhetsrapporteringen likställd med den finansiella rapporteringen.

CSRD ska säkerställa att företag offentliggör relevant information om verksamhetens hållbarhetsrisker och möjligheter samt den påverkan verksamheten har på människor och miljö ("dubbel väsentlighet"). Målet är bland annat följande:

  • Rapporterad information ska vara förenlig med EU:s regelverk, inklusive EU:s taxonomi. Informationen ska vara jämförbar, tillförlitlig och lätt att hitta och använda med digital teknik
  • Minska onödiga kostnader och göra det möjligt för företag att på ett kostnadseffektivt sätt möta den ökade efterfrågan på hållbarhetsrapportering

Direktivet medför ändringar i fyra befintliga rättsakter:

  • Redovisningsdirektivet
  • Transparensdirektivet
  • Revisionsdirektivet
  • Revisionsförordningen

EU:s standarder för hållbarhetsrapportering

När företag rapporterar enligt direktivet kommer de att behöva använda nya standarder för hållbarhetsrapportering som tagits fram av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG). EFRAG:s standarder för hållbarhetsrapportering syftar till att uppfylla kraven från många olika intressenter. Standarderna kommer att följa principen om "dubbel väsentlighet", där perspektiven om "väsentlig påverkan på omgivningen" och "Väsentlig finansiell påverkan" bedöms var för sig. Europeiska värdepappers- och ESMAs (European Securities and Markets Authority) yttrande om EFRAG:s tekniska råd kommer att krävas innan standarderna antas. EFRAG:s ansvarsområden kommer att omfatta följande:

  • Utarbeta förslag som stärker samarbetet mellan globala initiativ och EU:s initiativ för att fastställa standarder
  • Sammanställa en detaljerad färdplan för att utveckla nya hållbarhetsstandarder
  • Offentliggöra rekommendationer om eventuella ändringar i EFRAG:s styrning och finansiering. Det omfattar även en rekommendation om att skapa en pelare för hållbarhetsrapportering vid sidan av den befintliga pelaren för finansiell rapportering.

Kommissionens mål är att anta en första uppsättning standarder för hållbarhetsrapportering, utarbetade av EFRAG, senast den 31 oktober 2022.

Dessa kommer att specificera vilken information som företag ska lämna med avseende på rapportering och hållbarhet, samt eventuella ytterligare informationsskyldigheter för finansmarknadsaktörer. Dessutom har kommissionen som mål att anta en andra uppsättning rapporteringsstandarder senast den 31 oktober 2023. Dessa ska specificera kompletterande hållbarhetsinformation som företag bör rapportera om, inklusive branschspecifika överväganden.

När direktivet har trätt i kraft kommer kommissionen att se över standarderna vart tredje år för att ta hänsyn till ny utveckling, till exempel internationella standarder.

Lantbruksingenjör som arbetar i ett växthus
(Chapter breaker)
2

Kapitel 2

Konsekvenser och förväntningar

EU:s nya hållbarhetsdirektiv medför en stor förändring för företagens rapportering.

EU-direktivet får långtgående konsekvenser för såväl enskilda företag som framtida hållbarhetsrapportering, både i Europa och globalt. Företag, tillsynsmyndigheter, normgivare och revisorer behöver ägna mycket tid åt förberedelser inför implementeringen av direktivet — detta inom en tidsperiod på mindre än två år. Det kommer att finnas vissa förväntningar på företag som exempelvis:


  • Offentliggöra mer hållbarhetsrelaterad information än tidigare om affärsmodeller, strategier och leverantörskedjor.
  • Att tillhandahålla tillförlitlig och jämförbar hållbarhetsinformation som investerare kan använda för jämförelser
  • Att förändra hur företaget tar sig an sina egna beslutsprocesser och hur de delar med sig av information till sina intressenter

 

Förberedelser för en effektivt implementering

Med tanke på direktivets innebörd och den tid som krävs för omställning bör företag starta förberedelserna inför implementeringen redan i början av 2022, då utkasten till standarder kommer att offentliggöras.

Företag behöver se över hur de identifierar och samlar in hållbarhetsinformation, hur de hanterar miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade risker (ESG), hur de utarbetar policyer och hur de fastställer mål och KPI:er, vilket innebär en möjlighet att omvärdera dessa. Under standardiseringsprocessen bör företag även hålla sig uppdaterade om eventuella tolkningar och kommunikation från EFRAG för att så tidigt som möjligt få en bild av hur standarderna troligtvis kommer att se ut.

Kostnader

Cirka 49 000 företag inom EU förväntas vara skyldiga att rapportera hållbarhetsinformation, jämfört med 11 600 företag i dag4. EU:s förslag syftar till att "minska onödiga kostnader för företagens hållbarhetsrapportering". Trots detta uppskattas företag ådra sig betydande engångskostnader och återkommande årliga kostnader för att följa direktivet.

Direktivet betonar att företag redan i dag står inför ökade kostnader för att tillhandahålla hållbarhetsinformation på grund av intressenternas krav. Därför skulle företagen, beroende på storlek, kunna minska sina kostnader, eftersom standarderna minskar behovet av förfrågningar om ytterligare information.

Konsekvensanalys

49 000

företag kommer att vara skyldiga att rapportera hållbarhetsinformation, jämfört med 11 600 företag i dag.

Hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag

Noterade små och medelstora företag förväntas endast tillhandahålla hållbarhetsrapportering som står i proportion till deras storlek och resurser. Eftersom detta är ett stort steg för små och medelstora företag kan övergången underlättas genom extern professionell hjälp.

Vad företagen behöver göra i praktiken

Företag som omfattas av direktivet om hållbarhetsrapportering måste göra betydande förändringar i arbetet med att ta fram och offentliggöra hållbarhetsinformation.

Företagets ledning kommer att behöva:

Ge ytterligare upplysningar

All hållbarhetsinformation som offentliggörs bör vara både framåt- och tillbakablickande samt kvalitativ och kvantitativ. Den bör också ta hänsyn till olika tidsperspektiv, från kort till lång sikt, och beakta företagets hela värdekedja.

Rapportera enligt de nya standarderna för hållbarhetsrapportering

Företag kommer att använda de nya standarderna för att lämna information som en del av sin förvaltningsberättelse och därmed ge läsarna en integrerad bild av företagets påverkan och resultat.

Använda digital märkning

För att göra hållbarhetsinformationen lättare för användare att söka och för maskiner att läsa måste företag förbereda sina finansiella rapporter och sin förvaltningsberättelse i ett enda XHTML-format och märka upp hållbarhetsinformation enligt en digital taxonomi.

Affärskvinnor som reflekterar över framtiden
(Chapter breaker)
3

Kapitel 3

Revisionsutskottens och revisorernas nya roller

Revisionsutskott och revisorer måste se över nya rapporteringsprocesser och övervaka effektiviteten i de system och kontroller som inrättas.

Med det nya direktivet får revisionsutskotten ett utökat ansvar. Förutom att övervaka företagets process för hållbarhetsrapportering och lämna rekommendationer för att säkerställa integriteten i den hållbarhetsinformation som företaget lämnar, måste de:

  • Kontrollera effektiviteten i företagets internrevisionsfunktion och system för kvalitetskontroll och riskhantering
  • Utöva kontroll av granskningen av årsredovisning och hållbarhetsrapportering
  • Informera företagets ledning och styrelse om resultatet av granskningen av hållbarhetsrapporteringen
  • Granska och kontrollera de lagstadgade revisorernas eller revisionsföretagens oberoende.

Revisorernas roll

Direktivet kräver att företagets lagstadgade revisor, eller annan oberoende, extern granskare, ska övesiktligt granska företagets hållbarhetsinformation.

Alla leverantörer av granskningstjänster för hållbarhetsinformation ska omfattas av samma höga krav vad gäller kvalifikationer, objektivitet, oberoende, etik, kvalitetssäkring och tillsyn som lagstadgade revisorer av årsredovisningar omfattas av.

Tillsyn och efterlevnad

EU:s medlemsstater kommer att vara skyldiga att utvidga sina nuvarande ramverk för offentlig tillsyn av lagstadgade revisorer och revisionsföretag till att omfatta kontroll av hållbarhetsrapportering.

De personer inom företaget som ansvarar för årsredovisningen kommer att behöva bekräfta att förvaltningsberättelsen har utarbetats enligt standarderna för hållbarhetsrapportering.

Slutsats

I framtiden kommer EU:s hållbarhetsdirektiv att bidra till ett hållbart ekonomiskt och finansiellt system i enlighet med den europeiska gröna given och FN:s globala hållbarhetsmål. ESG har blivit ett viktigt begrepp för intressenter och företag. Alla stora och noterade företag i EU kommer att behöva göra betydande förändringar i hur de redovisar hållbarhetsinformation. Den första uppsättningen standarder för hållbarhetsrapportering förväntas tas fram redan i oktober 2022.

  • Visa artikelreferenser#Dölj artikelreferenser

    1. Mikroföretag har färre än 10 anställda och en årlig omsättning eller balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro.
    2. Färre än 250 anställda och en årlig omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro.
    3. Redovisningsdirektivet (direktiv 2013/34/EU).
    4. Uppgifter hämtade från Europeiska kommissionens konsekvensanalys som utfärdades den 21 april 2021 med särskild hänvisning till bilaga 17: Kostnadsanalys utförd av Centre for European Policy Studies (CEPS) Icke-finansiell rapportering av stora företag (uppdaterade bestämmelser) (europa.eu).

Summering

Syftet med EU:s förslag till ett direktiv om hållbarhetsrapportering är att säkerställa att företag offentliggör adekvat information om de risker och hållbarhetsfrågor som företaget står inför och om hur verksamheten påverkar människor och miljö. Alla stora företag och alla företag som är noterade på EU:s reglerade marknader, med undantag för noterade mikroföretag, måste följa direktivet som träder i kraft den 1 januari 2023. Börsnoterade små och medelstora företag har en tidsfrist på ytterligare tre år innan de måste uppfylla kraven. Direktivet ger ledningsgrupper, revisionsutskott och lagstadgade revisorer ett utökat ansvar.

Om artikeln

Författare
Peter Wollmert

EY EMEIA Assurance Leader

Senior Assurance leader. Promoting quality and effectiveness in corporate reporting and the audit. Advocate for the future of the accounting profession. Passionate runner and scuba diver.

Andrew Hobbs

EY EMEIA Center for Board Matters Leader; EMEIA Public Policy Leader

Public policy leader focusing on talent, technology, corporate governance and corporate reporting. Father of four, cyclist and dabbling homebrewer.

Lokal kontakt

Associate Partner, Sustainability

Specialist med inriktning på hållbarhetsrapportering och bolagsstyrning.

Related topics Assurance Sustainability