13 mar 2020
629783184

Kan AI mäta elevers läsförmåga och skapa en mer likvärdig skola?

Av

Sara Shamekhi

EY Sverige, verksamhetsrevisor och konsult för offentlig sektor.

Verksamhetsrevisor och konsult för offentlig sektor, med fokus på rådgivnings- och utvärderingsuppdrag inom skolutveckling.

13 mar 2020

Eyetracking och artificiell intelligens (AI) upptäcker elever med lässvårigheter tidigt och ger möjlighet att snabbare sätta in rätt resurser. EY har undersökt läsförmågan hos lågstadieelever med den nya tekniken och resultatet avslöjar stora skillnader. 

Elever som är i behov av stöd ska tidigt få det stöd de behöver. Det framgår av regeringens garanti för tidiga stödinsatser som infördes i skollagen 2019 och kallas ”Läsa, skriva, räkna-garantin”. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov.

För att hitta en lösning på kraven i den nya garantin i skollagen inledde EY och utbildningsföretaget Lexplore ett samarbete för att genomföra en studie där Lexplores data analyseras av EY:s skolspecialister. Syftet med samarbetet är att nyttja varandras erfarenhet av skolutveckling för att se hur datadrivet beslutsfattande kan användas för analys och ökad kunskap kring den bästa skolutvecklingen – ända från klassrummet och upp på kommunnivå. Studien är ett inledande försök att analysera den data som samlats för att upptäcka eventuella samband mellan elevers läsförmåga och skolornas skilda förutsättningar. Studien presenteras i ”Längre än ögat når. Går vägen till en mer likvärdig skola via eyetracking och AI?”.

Läsförmågan har undersökts hos elever i fyra kommuner
I studien undersöks 26 skolor i fyra kommuner i Sverige med olika geografiska och demografiska förutsättningar: Lidingö, Mjölby, Skellefteå och Staffanstorp. Cirka 3 000 lågstadieelever i åldrarna 7–10 år deltog i testet och utvärderades utifrån deras förmåga i kategorierna ordavkodning, läsflyt och läsförståelse. Undersökningen visar att det finns stora klyftor vad gäller lågstadieelevers läsförmåga, både mellan kommuner runt om i landet, men också mellan skolor inom kommunerna.

I tre av fyra kommuner i undersökningen är andelen elever som visar upp en medelgod läsförmåga lägre än den nationella fördelningen, där medelgod läsförmåga utgör 50 procent av eleverna. I Skellefteå, Mjölby och Staffanstorp är andelen med medelgod läsförmåga mellan 46 och 47 procent. Mjölby sticker ut i undersökningen, där hela 42 procent uppvisade en läsförmåga under medel. Även i Skellefteå har en hög andel lågstadieelever med läsförmåga under medel, 36 procent.

AI visar att flera olika faktorer påverkar elevernas läsförmåga
Den nya metoden från Lexplore mäter elevernas ögonrörelser och med AI kan elevens läsförmåga för första gången mätas på ett objektivt och jämförbart sätt. Tekningen identifierar elevernas svårigheter, styrkor och utmaningar på bara några minuter och ger möjlighet att samla stora mängder data om läsförmågan hos elever, klasser och skolor. På så sätt kan problematiken bakom eventuella läsklyftor identifieras i ett tidigt stadium och utvärderas över tid, på individnivå samt på skol- och kommunal nivå.

Analysen visar att elever som har föräldrar med en högre utbildningsnivå statistiskt har en högre läsförmåga. En förklaring kan vara att elever med utbildade föräldrar får mer hjälp att utveckla läsförmågan i hemmet. Föräldrarnas utbildningsnivå har enligt analysmodellen den största positiva effekten på elevernas läsförmåga. Analysen visar även att det vid skolor som har en högre andel legitimerade och behöriga lärare finns en högre andel elever med högre läsförmåga. Det kan förklaras av att legitimerade och behöriga lärares höga kompetens gör att elevernas behov möts i större utsträckning och resulterar i en ökad läsförmåga. Det kan också förklaras av att skolor med bättre förutsättningar har betydligt lättare att rekrytera och behålla behöriga lärare.

Synliggör skilda förutsättningar
Det är viktigt att lyfta upp och prata om de skillnader som vi ser mellan olika kommuner och skolor i vår studie. Att lyfta frågan är också ett första steg i att finna lösningar på problemet. Vi ser att det finns ett behov att både sätta in resurser för elever med lägre läsförmåga, men också hitta sätt att stimulera elever så att fler utvecklar en god läsförmåga. Med hjälp av eyetracking och AI kan skolor och kommuner kontinuerligt utvärdera och följa upp elevernas läsförmåga, och snabbt kunna utvärdera de insatser man gör.

Enligt vår erfarenhet är svårt att i många kommuner överhuvudtaget prata om, och än mindre visa upp, de skillnader i förutsättningar som faktiskt finns mellan skolorna inom kommunen. Vi bedömer dock att detta är ett nödvändigt första steg för att en mer likvärdig skola ska vara möjlig.

Vår rekommendation till skolans beslutfattare och tjänstemän är att:

  • Våga uppmärksamma och diskutera de skillnader i förutsättningar som finns mellan elever och skolor – inte enbart utifrån socioekonomiska förutsättningar, utan också utifrån faktiska resultat.
  • Våga fördela kompetenser och organisera verksamheterna utifrån insamlade fakta, till exempel kring läsförmåga.

Summering

AI och eyetracking kan vara framtidens verktyg för en mer likvärdig skola. Mätmetoden upptäcker elever med lässvårigheter tidigt och ger möjlighet att snabbare sätta in rätt resurser. Det ger för första gången nya objektiva och jämförbara resultat. EY har med hjälp av den nya tekniken undersökt läsförmågan hos svenska lågstadieelever och resultatet visar att elevernas läsförmåga skiljer sig mellan olika kommuner i landet. Läsförmågan påverkas av elevers och skolorna olika förutsättningar.

Om artikeln

Av

Sara Shamekhi

EY Sverige, verksamhetsrevisor och konsult för offentlig sektor.

Verksamhetsrevisor och konsult för offentlig sektor, med fokus på rådgivnings- och utvärderingsuppdrag inom skolutveckling.