3 minuters lästid 18 nov. 2021

            Fönsterputsare sedda underifrån

Varför reformen av referensräntor får konsekvenser för redovisningen

Av David Bradbery

Director, Financial Services, Ernst & Young LLP

Shares insights on emerging accounting issues involving financial instruments for a global audience. Enjoys tennis, cycling and camping with his family.

Lokal kontakt

Associate Partner, CFO Advisory, FSO, Sweden

Glenn leder CFO Advisory mot finansiella bolag i Sverige. På fritiden njuter han av att umgås med sin familj.

3 minuters lästid 18 nov. 2021

Visa resurser

  • Applying IFRS - IBOR reform October 2020 (pdf)

Redovisningsstandarder har ändrats för att förhindra oönskade effekter till följd av reformerna av referensräntor.

Hur räntor fastställs började granskas efter finanskrisen 2008. Det visade sig att allmänt använda referensräntor, som exempelvis London Interbank Offer Rate (LIBOR), behövde reformeras.

Financial Stability Board gav tillsynsmyndigheter på finansmarknader runt om i världen i uppgift att se över och reformera tillvägagångssättet för att fastställa referensräntor. Det innebär att många referensräntor kommer att upphöra och ersättas i slutet av 2021.

Tillsynsmyndigheterna på finansmarknaderna bestämde att räntorna i större utsträckning måste baseras på de faktiska transaktionerna snarare än att utgå från bankernas bedömning. Detta krävde att vissa referensräntor reformerades och andra, som Sterling LIBOR, ersattes med Sterling Overnight Index Average (SONIA).

Transaktioner som tidigare refererade till en gammal referensränta måste därför uppdateras. Detta kräver förändringar i ett stort antal låneavtal, derivatkontrakt och andra avtal som är kopplade till referensräntor.

Dessa förändringar kan få redovisningsmässiga konsekvenser. Det vanliga när ett avtal ändras är att vinster och förluster redovisas i företagens resultaträkningar. Intressenter uttryckte oro för att effekterna på företagens redovisning skulle kunna bli större än vad som motiverades av den faktiska ekonomiska effekten av att ändra referensräntan, vilken i de flesta fall är minimal.
 

Efter finanskrisen 2008 visade det sig att allmänt använda referensräntor, såsom LIBOR, behövde reformeras. Tillsynsmyndigheter på finansmarknader runt om i världen beslutade därför att se över och reformera tillvägagångssättet för att fastställa referensräntor.

2018 startade International Accounting Standards Board (IASB) ett projekt för att se över och förändra redovisningsstandarderna. Syftet var att hantera oönskade effekter på företagens finansiella rapportering till följd av referensräntereformerna.

IASB delade upp sitt arbete i två faser. Fas 1 slutfördes i september 2019. Den behandlade reformens effekter under perioden till och med övergången från en gammal referensränta till en ny. Fas 2, som slutfördes i augusti 2020, tog upp de redovisningsfrågor som uppstår när övergången till en ny referensränta väl är genomförd.

Ändringarna i fas 2 avser finansiella tillgångar, finansiella skulder och leasingskulder, specifika krav på säkringsredovisning och upplysningskrav. Ändringarna möjliggör att övergången till en ny referensränta för kontantinstrument som lån och skuldebrev redovisas som en förändring av den rörliga räntan. Nya upplysningskrav innebär att företag måste rapportera sin exponering mot de referensräntor som ersätts.

EY:s publikation Applying IFRS - IBOR reform innehåller ytterligare information om de lättnader som IASB tillhandahållit i både fas 1 och 2. Den innehåller också exempel som illustrerar de viktigaste övervägandena som företag måste göra när de tillämpar ändringarna. 

Denna artikel publicerades av EY Global den 23 November, 2020 och har därefter översatts till Svenska.

Summering

Referensräntor genomgår en översyn och reform. Detta kommer att få konsekvenser för redovisningen och därför ses också redovisningsstandarder över. I en publikation granskar EY förändringarna och flaggar för att tiden börjar rinna ut för företag som vill tillämpa ändringarna i samband med årsbokslutet december 2020 .

Om artikeln

Av David Bradbery

Director, Financial Services, Ernst & Young LLP

Shares insights on emerging accounting issues involving financial instruments for a global audience. Enjoys tennis, cycling and camping with his family.

Lokal kontakt

Associate Partner, CFO Advisory, FSO, Sweden

Glenn leder CFO Advisory mot finansiella bolag i Sverige. På fritiden njuter han av att umgås med sin familj.