Introduktion till hållbarhetsredovisning - Lagstadgad rapportering och frivillig hållbarhetsredovisning

Utvecklingen på hållbarhetsredovisningsområdet är snabb, och ofta svår att överblicka. 

Syftet med detta dokument är att ge en första introduktion till hållbarhetsredovisning, både vad som gäller lagstadgad hållbarhetsrapportering och frivillig hållbarhetsredovisning. Praxis gällande hållbarhetsredovisning har fram till idag utvecklats genom en blandning av krav, rekommendationer och frivillighet. Jämförbarheten har varierat, liksom fullständigheten i lämnad information. Frågor avseende vilken information som anses vara relevant, hur tillförlitlig informationen är och hur avgränsningar gjorts varierar. Även vad gäller kvalitetssäkring och revision är praxis skiftande.

Genom Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) införs utökade krav på lagstadgad hållbarhetsrapportering. Parallellt pågår arbete inom International Sustainability Standards Board (ISSB) med internationella standarder för hållbarhetsrapportering. Till detta kommer ett stort antal frivilliga hållbarhetsredovisningsramverk.

I detta dokument gör vi en genomgång av de lagstadgade kraven på hållbarhetsrapportering, vilket ansvar styrelsen har och vilka krav på granskning som införs. Vi går även igenom de mest centrala ramverken för frivillig hållbarhetsredovisning.

Vad är hållbar utveckling? 

Hållbar utveckling handlar inte enbart om att möta framtida generationers behov. I dag står vi inför risken att inte klara vår egen generations behov. Detta väcker frågor om både om hur företagen påverkas, vilken påverkan företagen har, och hur de kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Corporate Sustainability Directive, CSRD 

Som ett led i att skapa transparens i hållbarhetsfrågor har EU kommissionen genom CSRD utökat de lagstadgade kraven på hållbarhetsrapportering. Rapporteringskraven specificeras i de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, ESRS.

I Sverige trädde lagändringen i kraft den 1 juli 2024, och innebär att svenska stora börsnoterade företag med fler än 500 anställda i koncernen ska tillämpa de nya bestämmelserna första gången det räkenskapsår som inleds den 1 juli 2024 eller senare.

CSRD påverkar bolagsstyrningen och krav på granskning införs 

Implementeringen av CSRD innebär ändringar i aktiebolagslagen beträffande bolagsstyrningen. Liksom tidigare har styrelsen det yttersta ansvaret för hållbarhetsrapporteringen, men i bolag med revisionsutskott, får revisionsutskottet nya uppgifter när det gäller hållbarhetsrapportering, liknande de uppgifter som utskottet sedan tidigare har för finansiell rapportering.

En hållbarhetsrapport som upprättas i enlighet med CSRD ska granskas av en auktoriserad revisor som ska uttala sig om huruvida den uppfyller kraven. Åtminstone t.o.m. 2028 rör det sig om en översiktlig granskning.

Rapportering i enlighet med EU:s gröna taxonomi 

Förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, även kallad EU:s gröna taxonomi, är ett klassificeringssystem som fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. Syftet med förordningen är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar, och på detta sätt bidra till att EU:s handlingsplan för hållbar finansiering. 

Införandet av CSRD innebär att fler företag träffas av kraven på rapportering i enlighet med taxonomiförordningen. Uppgifter avseende taxonomin ska rapporteras i den lagstadgade hållbarhetsrapporten, men vilka uppgifter som ska lämnas regleras i taxonomiförordningen.

Frivillig hållbarhetsredovisning 

Det redovisningsramverk som utvecklats inom ramen för Global Reporting Initiative (GRI) har länge varit normen för hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) är en fristående internationell organisation som bildades 1997 och har sitt huvudkontor i Amsterdam. 

För att möta investerares behov av hållbarhetsinformation inrättade IFRS Foundation under 2021 ett eget organ, International Sustainability Standards Board (ISSB), med uppdrag att skapa och utveckla standarder för hållbarhetsrapportering.

Utöver de standarder som utvecklats av GRI och ISSB finns även ett stort antal andra standarder. Dit hör bland annat Greenhouse Gas Protocol, GHG protokollet som är den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser.

Granskning av frivillig hållbarhetsredovisning 

I Sverige är den standard som normalt används vid granskning av hållbarhetsredovisningar RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning. Granskningen i enlighet med RevR 6 utmynnar i en separat bestyrkanderapport avseende hållbarhetsredovisningen. I en granskning av hållbarhetsredovisningen i enlighet med RevR 6 uttalar sig revisorn om det baserat på granskningen kommit fram några omständigheter avseende om hållbarhetsredovisningen är upprättad enligt angivna kriterier för hållbarhetsredovisning