Så kan Sverige skapa förutsättningar för elbilar

Sverige haltar i två av sex vitala faktorer i elektrifieringen av bilar enligt en studie av EY i samarbete med Eurelectric.

Inrikes transporter står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, närmare bestämt nästan en tredjedel. Drygt 90 procent av transportsektorns utsläpp orsakas av vägtrafiken, där tunga fordon och framför allt personbilar är den stora boven. Ändå har utsläppen från vägtrafik minskat de senaste åren – till stor del på grund av en större andel eldrivna fordon. Men för att Sverige ska kunna nå målet om koldioxidneutralitet till år 2045 är det av yttersta vikt att ytterligare påskynda omställningen till en elektrisk fordonsflotta. 

Hittills har elektrifieringen gått med stadiga steg framåt. Globalt sett fördubblades försäljningen av elbilar under 2021 och ökade med 55 procent under 2022 för att utgöra 13 procent av alla fordonssäljningar. Denna trend förväntas fortsätta och EU-kommissionens förslag är att helt förbjuda försäljning av bilar med förbränningsmotor till 2035. Även konsumenterna har stor acceptans för omställningen.

Sverige har en stark värdekedja av metaller och batteriteknologi, god tillgång på ren energi från vatten och kärnkraft, hög grad av digitalisering och en arbetskraft med hög teknisk kompetens står Sverige väl rustat för att ta en ledande roll i omställningen till en elektisk fordonsflotta. Men som i många delar av världen är infrastrukturen den haltande punkten även i Sverige.

Den genomsnittliga elbilen har idag en räckvidd på cirka 326 kilometer. Det är mer än tillräckligt för det dagliga användandet. Särskilt för de cirka 80 procent av elbilsägare som har tillgång till laddare i hemmet eller på jobbet. Samtidigt anger konsumenter bristen på laddare som det främsta hindret för att investera i en elbil. För en bredare omställning till eldrivet krävs därför stora satsningar på utbyggnad av laddinfrastrukturen. Särskilt gäller det för de tre av tio hushåll som bor i hyresrätt, där tillgången till laddare kopplat till den egna bostaden är avsevärt mycket lägre. För dessa hushåll är den gemensamma laddinfrastrukturens utbyggnad avgörande för att kunna delta i omställningen till eldrivet. Att få med dessa hyresgäster är enormt viktigt för att Sveriges elbilsägande ska nå kritiska volymer. 

Förutom laddpunktsfrågan, är elnätet en tydlig akilleshäl. Sverige har inte problem med den totala tillgången på el, men att få fram el på rätt plats och vid rätt tidpunkt utgör ett bekymmer. Behovet av investeringar i elnätets överföringskapacitet är därför stora. Men med hjälp av smarta lösningar kan vi jämna ut eluttaget över tid och därmed moderera det massiva investeringsbehovet som behövs för att bygga ut och anpassa elnätet. Möjligheten att styra laddningen av elbilar är stor. Redan idag regleras uttaget genom flexibla avtal med timpriser, vilket motiverar till laddning när tillgången på el är som störst och därmed priset som lägst. Nästa steg är att möjliggöra dubbelriktad laddning, som innebär att elbilar även kan leverera el och vara en tillgång för elnätet och elektrifieringen som helhet.

• Stärk samarbetet mellan myndigheter, nätoperatörer och laddpunktsoperatörer
  En samordnad planering och strategi behövs en effektiv utbyggnad av infrastrukturen som leder till ett tillförlitligt system anpassat för elektriska fordon.
• Bygg kapaciteten för snabba tillståndsprocesser för elnätsutbyggnad och laddinfrastruktur genom kunskapsdelning och ökade resurser
  Utbyggnaden bör vara kontrollerad, och med stor efterfrågan blir tillståndsprocesser därmed lätt en flaskhals. Ökade resurser är därför ett måste. Men stora framsteg kan även göras genom kunskapsdelning och öppenhet med de problem som tillståndsmyndigheter och entreprenörer står inför.
• Ge extra stöd till laddinfrastruktur i ekonomiskt utsatta områden
  Marknaden kommer av naturliga skäl investera i laddinfrastruktur i områden där det är tätt med elbilar, vilket ofta är områden med bättre ekonomi. Stöd till områden med sämre ekonomi krävs för en jämlik utbyggnad av infrastrukturen i hela landet.
• Utveckla lösningar för gemensamma laddpunkter i flerfamiljshus
  Villaägare med egna parkeringar har lätt att installera egna laddare. I bostadsrätter och särskilt hyreshus är däremot möjligheterna mer begränsade. Fler särskilda satsningar på gemensamma laddpunkter krävs för att hushåll i flerfamiljshus, särskilt då hyresrätter, ska kunna ställa om till elbil på lika villkor.
• Skapa en vision och plan för laddinfrastruktur för tunga fordon
  Laddning av tunga fordon kräver större högre effekt och större kapacitet. Det skapar särskilda problem och kräver en särskild plan, inte minst för att öka förtroendet för elektriska tunga fordon och på så vis locka fler företag att investera i elektrifiering av sin fordonsflotta.
• Skapa möjlighet för elbolag att vara proaktiva i sin prissättning
  Genom prissignaler som stimulerar användning av el under tider med låg belastning, kan elbolagen minska risken för överbelastning på nätet.

En fortsatt och snabb övergång till elbilar kräver en klar ambition med stöd i reglering. Endast då kan marknaden med självsäkerhet ta steg framåt och göra investeringar för att skapa en stabil leveranskedja som driver ner kostnaderna och gör elfordon mer attraktiva. Som land har vi många bitar på plats, men bara genom ett tilltagande fokus på laddinfrastruktur och smarta elnät har vi en rimlig chans att hålla kursen mot de klimatmål vi satt upp.