Bakgrund
Enligt förutsättningarna ska anställda i det aktuella bolaget (”X AB”) erbjudas möjlighet att till marknadspris få förvärva preferensaktier i bolaget. Det ska finnas flera typer av preferensaktier (A-D) samt stamaktier. Verksamheten i X AB kommer bestå av att förvalta fonder med olika inriktningar som är indelade i verksamhetsgrenar. Inom varje verksamhetsgren kommer ett team på cirka 2 – 7 personer att ingå.
Utdelningarna på de olika typerna av preferensaktier kommer vara kopplade till resultaten i de olika verksamhetsgrenarna. De anställda kommer förvärva sådana preferensaktier som spårar resultatet i den verksamhetsgren som de är verksamma i. Det innebär att preferensaktier av olika serier kan ge rätt till olika utdelning. Däremot kommer preferensaktier i samma serie alltid ge rätt till samma utdelning per aktie.
Utomstående ägare kommer enligt förutsättningarna att äga aktier i bolaget i en omfattning som gör att inga aktier i bolaget kommer att vara kvalificerade enligt 57 kap. inkomstskattelagen. Preferensaktierna kommer att medföra rösträtt men kommer även innehålla vissa förfoganderättsinskränkningar. En aktieägare får t.ex. inte under en sjuårsperiod fritt förfoga över aktierna utan samtycke från bolaget.
Vidare angavs som förutsättning att de olika verksamhetsgrenarna i framtiden kan komma att paketeras i egna bolag, där X AB kan komma att dela ut aktierna i de nyetablerade bolagen till preferensaktieägarna. Efter ett sådant förfarande kommer den anställdes preferensaktier att lösas in till marknadsvärdet.
Frågor
En anställd ansökte om förhandsbesked för att få veta om löpande utdelning samt sakutdelning på preferensaktierna till någon del skulle kunna ses som ersättning för arbetsprestation och därmed beskattas i inkomstslaget tjänst (frågorna 1 och 2). Den anställde undrade även om Skatteflyktslagen skulle kunna vara tillämplig (fråga 3) och vid vilken tidpunkt aktierna ska anses förvärvade givet de förfoganderättsinskränkningar som aktierna var behäftade med (fråga 4).
Högsta förvaltningsdomstolens dom
HFD konstaterade inledningsvis att det i allmänhet saknas anledning att behandla belopp som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägarna som annat än utdelning. Vidare fann HFD att enligt RÅ 2000 ref. 56 kan utdelning beskattas som ersättning för en arbetsprestation om;
- det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier och
- aktier av samma slag ger olika utdelning beroende på vem som äger dem.
1. Koppling till verksamhetsgren
HFD konstaterade att avkastningen på de olika preferensaktierna är beroende av resultatet av teammedlemmarnas gemensamma arbete i respektive verksamhetsgren och därmed fann HFD att kravet på direkt koppling mellan aktieägarens verksamhetsgren och avkastningen på aktierna var uppfyllt.
2. Differentierad utdelning på samma aktieslag
HFD noterade inledningsvis att det i målet föreligger en skillnad mot RÅ 2000 ref. 56, eftersom varje preferensaktie av samma slag ger samma rätt till utdelning oavsett vem som äger aktien. HFD ansåg dock att det i praktiken går att uppnå en betydande grad av differentiering av utdelningen mellan ägare av aktier av samma slag genom fördelningen av preferensaktier inom samma slag. Vidare fäste HFD vikt vid att det inte finns något som hindrar att bara en teammedlem äger preferensaktier av ett visst slag och att denne därmed blir ensamt berättigad till den utdelning som utgår till aktieägare som samtidigt är teammedlem. HFD fann därmed att utdelningen i praktiken var differentierad beroende på vem som ägde aktien.
HFD:s slutsats
Baserat på ovanstående resonemang kom HFD till slutsatsen att de aktuella utdelningarna ska ses som ersättning för arbetsprestation och ska beskattas i inkomstslaget tjänst.
Övriga frågor
HFD avvisade frågorna 2 och 3. Vidare instämde HFD i Skatterättsnämndens bedömning avseende fråga 4. Det innebar att aktierna skulle anses förvärvade vid avtalstidpunkten och inte vid en senare tidpunkt på grund av förfoganderättsinskränkningarna.
Kommentar
HFD konstaterar att det ställs två krav för att utdelning ska beskattas som ersättning för arbete i enlighet med RÅ 2000 ref. 56. Dels ska utdelningen vara kopplad till en viss verksamhetsgren, dels ska utdelningen vara differentierad baserad på vem som äger aktien. När det gäller kravet på differentiering av utdelning beroende på vem som äger aktien gör HFD en mycket extensiv tolkning. Det får ju anses självklart att den som äger fler aktier också får en proportionerligt högre utdelning jämfört med den som äger färre aktier. Att detta skulle kunna leda till att utdelningen beskattas som ersättning för arbete får anses förvånande.
I vår mening bör domen ses i ljuset av att preferensaktierna spårar en viss verksamhetsgren inom samma aktiebolag. Genom bolagsintern resultatallokering kan det t.ex. finnas viss flexibilitet för bolaget att bestämma hur avkastningen på sådana aktier blir. Med hänsyn tagen till detta och möjligheter att justera antal aktier beroende på bl.a. senioritet kan det uppkomma en betydande koppling mellan aktieägares arbetsinsats och avkastning på aktierna. Domen bör därför enligt vår mening bara få tillämpning i situationer där aktieslag spårar viss verksamhetsgren i ett bolag och det finns justeringsmöjligheter avseende aktieinnehavet. Vi konstaterar även att det i målet rör sig om en situation där utomståenderegeln är tillämplig, vilket även kan ha haft betydelse för målets utgång.
En intressant fråga som inte behandlas i målet är innebörden av att utdelningarna ska ses som arbetsinkomst samtidigt som aktierna ses som förvärvade av ”teammedlemmen”. Vad skulle ske om ”teammedlemmen” sålde sina aktier? Ska kapitalvinsten då beskattas i kapital även om värdet på aktien i sin helhet får anses vara beroende av framtida utdelningar? Det är dock en fråga som inte ställdes i ansökan.
Författare:
Per Stenbeck – Partner – International Tax and Transaction Services – 072-500 98 73
Läs HFD:s avgörande (mål nr 494-19)
