Förenklingsregeln innebär att ett negativt räntenetto upp till 5 miljoner kronor är avdragsgillt (även om räntan skulle överstiga 30 procent av EBITDA, som annars utgör gränsen för avdragsrätt). Ränteavdraget får inte överstiga 5 miljoner kronor vare sig för ett enskilt bolag eller för koncernen som helhet.
Rätten till ränteavdrag bedöms alltid för varje enskilt koncernbolag för sig. Det finns dock regler som möjliggör kvittning inom koncernen. Om ett bolag har ett positivt räntenetto samtidigt som ett annat bolag har ett negativt räntenetto, kan det förstnämnda bolaget under vissa förutsättningar ha rätt att dra av det andra bolagets negativa räntenetto.
I ett ställningstagande har Skatteverket nyligen förtydligat att den ränta som dras av genom koncernkvittning måste räknas med i det maximala avdragsutrymmet om 5 miljoner kronor, för de koncerner som använder sig av förenklingsregeln.
Kommentar
Eftersom den generella ränteavdragsbegränsningen bygger på en helt ny lagstiftning saknas domstolsavgöranden om hur reglerna ska tillämpas. Även om Skatteverkets tolkning av förenklingsregeln vid koncernkvittning framstår som förenlig med lagtextens ordalydelse är det tveksamt om en sådan tillämpning är förenlig med syftet med förenklingsregeln, då den bör innebära att möjligheten till koncernkvittning i praktiken saknar betydelse för de koncerner som använder förenklingsregeln.
Skatteverkets ställningstagande tydliggör dock behovet för koncerner att göra en noggrann beräkning av vilket skattemässigt räntenetto som finns i varje bolag, för att kunna beräkna vilka eventuella konsekvenser den nya avdragsbegränsningen kan leda till. En enkel summering av positiva och negativa räntor på koncernnivå kan vara otillräcklig då man med en sådan metod riskerar att missa att man överskrider gränsen på fem miljoner, och att den ej avdragsgilla delen av räntorna kan vara större än man tror.
Man bör även vara särskilt uppmärksam på om det finns koncernintern utlåning där man inte tar ut ränta. Utgångspunkten är att även utlåning inom en koncern ska ske på armlängds avstånd. Detta förutsätter normalt att man bör ta ut en marknadsmässig ränta, och att det utlånande bolaget annars ska ta upp en fiktiv ränta till beskattning i deklarationen. Om alla bolag har full avdragsrätt för sina räntekostnader skulle man kunna kvitta bort den fiktiva ränteintäkten mot låntagarens fiktiva räntekostnad på samma fordringsförhållande. I en situation där avdragsrätten är begränsad kan man dock hamna i ett läge där den interna räntan skapar en skattepliktig intäkt hos ett bolag, utan att det finns något koncernbolag som får dra av motsvarande belopp.
Läs Skatteverkets ställningstagande här (dnr 8-137795)
Författare:
Mika Persson – Director – Business Tax Services – 070-318 92 57