Ett bolag hade försett en nyuppförd kontorsfastighet med installationer för automatisk solavskärmning, ljudabsorberande undertak i kontorsdelarna och ljudabsorberande väggpaneler i byggnadens ljusgårdar. I ljusgårdarna bedrevs café- och restaurangverksamhet och de användes till utställningar och sammankomster samt för spontana möten mellan anställda och besökare.
Bolaget ansåg att samtliga installationer i sin helhet skulle klassificeras som byggnadsinventarier. Vid en skatterevision beslutade Skatteverket att hänföra anskaffningsutgiften för nämnda installationer till avskrivningsunderlaget för byggnaden. Vidare menade Skatteverket att bolaget inte hade rätt till räkenskapsenlig avskrivning eftersom de årliga avskrivningarna i räkenskaperna inte överensstämde med motsvarande avdrag vid taxeringen pga. omklassificeringen. Bolaget överklagade beslutet till förvaltningsrätten utan framgång, och därefter till kammarrätten.
Allmänt gäller att utgifter för att anskaffa en byggnad dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. För byggnader som är avsedda för annat ändamål än bostadsändamål ska inte utgifter för byggnadsinventarier läggas till anskaffningsvärdet.
Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden men inte sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning. Om anordningen är väsentligen oberoende av vilken särskild näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden, men behövs för att byggnaden ska kunna användas som uppehållsplats för människor, ska anordningen i stället hänföras till byggnaden.
Installationerna för automatisk solavskärmning och de ljudabsorberande undertaken installerades enligt bolaget för att möjliggöra ett godtagbart arbetsklimat och att lokalerna skulle uppfylla de krav som Arbetsmiljöverket ställer på lokaler avsedda för kontor. Kammarrätten ansåg inte att sådana installationer var nödvändiga för byggnadens allmänna funktion som uppehållsplats för människor utan att installationerna i stället var avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrevs i byggnaden. Installationerna skulle därför hänföras till byggnadsinventarier.
Vad gäller de ljudabsorberande väggpanelerna i ljusgårdarna ansåg kammarrätten däremot att dessa var nödvändiga för byggnadens allmänna funktion som uppehållsplats för människor. Dessa behövdes, enligt kammarrätten, oavsett vilken verksamhet som bedrevs i lokalerna för att det skulle vara möjligt att vistas i ljusgårdarna. Dessa installationer skulle således hänföras till byggnaden.
När det gäller frågan om bolagets fortsatta rätt till räkenskapsenlig avskrivning anförde kammarrätten att det inte fanns något som tydde på att bolaget medvetet eller systematiskt utnyttjat reglerna om värdeminskningsavdrag för att vinna skattemässiga fördelar. Med hänsyn därtill och till att Skatteverket ändrat sin ståndpunkt vid ett flertal tillfällen under processen samt att differensen till slut endast avsåg ett mindre belopp fann kammarrätten att bolaget hade fortsatt rätt att använda sig av reglerna om räkenskapsenlig avskrivning.
Domen meddelades av Kammarrätten i Stockholm den 25 januari 2012 (mål nr 1088-11).
Kommentar
Anledningen till att kammarrätten ansåg att den ljudabsorberande väggpanelen ska klassificeras som byggnad till skillnad från de andra investeringarna är att ljudabsorberande väggpanel ansetts vara till för byggnadens allmänna funktion och är oberoende av vilken verksamhet som bedrivs i lokalerna. Reglerna om räkenskapsenlig avskrivning innehåller en bestämmelse (18 kap. 19 § inkomstskattelagen) som medger att avskrivningar sker i räkenskaperna med ett högre belopp än vad som medges skattemässigt utan att man förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning. En ”felklassificering” i räkenskaperna bör rimligen vara en situation där regeln kan tillämpas.
Domen kom 2012 men är fortfarande aktuell, då rättsläget på området inte har förändrats.
EY hjälper gärna till med rådgivning kring skattemässiga klassificeringar vid fastighetsinvesteringar. Vår specialistgrupp har en mix av kompetenser med ekonomer, byggnadsingenjörer och jurister och vi arbetar över hela landet. Hör av dig till någon av oss om du behöver hjälp eller råd.
Författare:
- Marcel Sikkema – Partner – Cost Segregation – 073-340 77 82
- Henrik Fråhn – Senior Manager – Cost Segregation – 073-374 89 28
