Ändringar i IAS 12 med omedelbar retroaktiv effekt

Införande av OECD:s modellregler för global minimiskatt väcker en rad redovisningsfrågor. IASB svarar med ett tillfälligt, obligatoriskt undantag i IAS 12.

Kortfattat:

• OECD:s modellregler för global minimiskatt införs i en rad länder
• IASB har beslutat att införa ett temporärt undantag från regler om uppskjuten skatt hänförligt till dessa skatteregler
• Företag behöver utvärdera om information om effekter av beslutade och förväntade skatteregler är väsentlig för läsare av de finansiella rapporterna.

Den 9 januari i år publicerade International Accounting Standards Board (IASB) ett utkast till ändringar i IAS 12 Inkomstskatter - ED/2023/1 International Tax Reform—Pillar Two Model Rules. Efter en snabb remissrunda förväntas IASB publicera ändringar i IAS 12 under maj med omedelbart ikraftträdande retroaktivt från och med 1 januari 2023. För företag inom EU krävs även ett EU godkännande, vilket väcker frågor om tillämpningen av undantaget i halvårsrapporten för 2023.

Ändringarna i IAS 12 tydliggör att standarden ska tillämpas på skatteregler som bygger på OECD:s pelare två Global Anti-Base Erosion Model Rules (modellregler) samt inför ett tillfälligt, obligatoriskt undantag från reglerna om redovisning av uppskjuten skatt med avseende på sådana skatteregler. Kopplat till undantaget finns även vissa upplysningskrav.

Varför är det så bråttom?

Bakgrunden till förslaget är att OECD:s modellregler för en global minimiskatt för multinationella företag, även kallat tilläggsskatt (eng. top-up-tax), nu införs i en rad länder. Tillämpningen av reglerna om redovisning av uppskjuten skatt i IAS 12 med avseende på denna lagstiftning förväntas bli mycket komplex. Det nya undantaget handlar därför om att ge berörda företag tillräckligt med tid att bedöma konsekvenser av förväntad ny skattelagstiftning och att undvika att olika tillämpningar av IAS 12 utvecklas.

Vad är OECD:s modellregler?

Sedan våren 2013 driver Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), med stöd av G20 länderna, ett projekt i syfte att förhindra att vinster flyttas till länder med låg eller ingen beskattning: OECD:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (eng. Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting, BEPS). Arbetet syftar till att skapa lika villkor för företag över hela världen samt att göra det möjligt för jurisdiktioner att skydda sina skattebaser. Hösten 2015 publicerades ett paket med 15 åtgärdsområden (BEPS-paketet), vilket är bakgrunden till flertalet nya skatteregler för företagssektorn i Sverige på senare tid.

2020 fattades beslut om att fortsätta arbetet med två fokusområden genom en så kallad tvåpelarlösning (eng. a two-pillar approach). Pelare två tar sikte på ett system för att säkerställa en global minimibeskattning om 15% för stora multinationella företag. I linje med detta inriktningsbeslut publicerade OECD ett dokument med så kallade modellregler i december 2021. Modellreglerna är tänkta att utgöra en förlaga för nationell skattelagstiftning.

OECD:s modellregler tar sikte på multinationella koncerner som redovisar en årlig nettoomsättning (eng. revenue) motsvarande 750 miljoner euro eller mer under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret.

Hur påverkas svenska företag av OECD:s modellregler?

OECD:s modellregler bygger på tanken att stora multinationella koncerner som bedriver verksamhet i jurisdiktioner där effektiv skattesats understiger 15%, ska betala tilläggsskatt om det finns något koncernföretag i en jurisdiktion som genomfört modellreglerna. Koncerner med svenska moderföretag kan således påverkas oaktat vad som händer med svensk skattelagstiftning. För att svenska företag ska påföras (aktuell) tilläggsskatt krävs dock att svensk skattelagstiftning ändras.

Arbete med att införa skattelagstiftning baserad på OECD:s modellregler pågår i flera länder. Ett EU direktiv baserat på modellreglerna - Direktiv 2022/2523 om Säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen - antogs i december 2022. Medlemsstater är förpliktigade att införliva detta direktiv i nationell skattelagstiftning med huvudsaklig tillämpning för beskattningsår som påbörjas från och med den 31 december 2023. Ett förslag om hur detta ska ske i Sverige publicerades i februari, SOU 2023:6 En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner som är ett delbetänkande av 2021 års utredning om vissa internationella företagsskattefrågor (se relaterad artikel  Första förslaget om svensk implementering av global minimiskatt. Remisstiden för detta delbetänkande gick ut 15 maj 2023.

Vilka tilläggsupplysningar?

Undantaget från kravet att redovisa uppskjutna skatteeffekter till följd av tilläggsskatt innebär att de primära finansiella rapporterna inte kommer innehålla information om sådana effekter. I syfte att kompensera läsare av finansiella rapporter för denna avsaknad av information, kompletteras undantaget med krav på att lämna vissa upplysningar om företagets exponering mot tilläggsskatt.

Ett sådant krav är att upplysa om undantaget har tillämpats eller inte. Anledningen är att inte alla företag som tillämpar IFRS® redovisningsstandarder kommer att träffas av det slag av tilläggsskatt som undantaget avser. Detta upplysningskrav gäller även för delårsrapporter avseende perioder under 2023.

I relevanta fall ska företag även upplysa om aktuell tilläggsskatt för perioden. För det fall det rapporterande företaget (koncernen) är exponerat för regler om tilläggsskatt som har beslutats (eller som är i praktiken beslutade), men som ännu inte trätt i kraft, ska upplysning lämnas så att användare av de finansiella rapporterna kan förstå företagets exponering för sådan tilläggsskatt vid rapportperiodens slut. Mer specifikt ska upplysning lämnas om känd, eller rimligt uppskattningsbar, kvalitativ och kvantitativ information om exponering för tilläggsskatt, alternativt, ett uttalande om att exponering inte är känd eller rimligt uppskattningsbar.  Om så är fallet, ska även vissa upplysning lämnas om arbetet med att uppskatta exponeringen. Då dessa upplysningskrav endast avser fullständiga finansiella rapporter, berörs normalt inte delårsrapporterna. Däremot bör arbete påbörjas för att säkerställa informationsunderlag och presentation av dessa nya upplysningar i årsredovisningen för 2023.

Behöver berörda företag göra något inför Q2 2023?

Vid upprättande av delårsrapport för Q2 2023 är det viktigt för företag i koncerner som kan komma att beröras av skattelagstiftning baserad på OECD:s modellregler att fastställa om sådan lagstiftning är beslutad (eller i praktiken beslutad) i någon jurisdiktion där det finns koncernföretag.

Om sådana skatteregler är beslutade (eller i praktiken beslutade) innan IASB publicerat ändringarna i IAS 12 och innan dessa har godkänts av EU, uppstår en rad redovisningsfrågor. EY:s syn är att företag i dessa fall måste utveckla och tillämpa redovisningsprinciper baserat på vägledning i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar samt fel, men även att företag då kan landa i slutsatsen att principen att inte redovisa uppskjuten skatte avseende pelaretvåskatter leder till information som är både relevant och tillförlitlig. I vissa fall kan upplysning om sådana nya redovisningsprinciper behöva lämnas i en delårsrapport.

Även om varken skatteregler, eller ändringarna i IAS 12, trätt i kraft vid delårsperiodens slut behöver företag utvärdera påverkan av beslutade och/eller förväntad pelaretvåregler, samt om information om denna påverkan är väsentlig för läsare av de finansiella rapporterna. Om så är fallet kan upplysningskrav i såväl IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som IAS 34 Delårsrapportering, aktualiseras. Om skatteregler beslutas eller träder i kraft efter rapportperiodens slut, men innan rapporterna godkänns för utfärdande, behöver även upplysningskrav om händelser efter rapportperioden beaktas.

Vill du veta mer?

Se vår internationella skrift: International Tax Reform—Pillar Two Model Rules: Proposed amendments to IAS 12