2014 infördes ett skatteincitament i form av ett avdrag på arbetsgivaravgifterna för företag vars anställda aktivt arbetar med aktiviteter som kvalificerar som forskning och utveckling. Reglerna har breddats i flera steg de senaste åren, och sedan den 1 april 2020 uppgår avdraget i normalfallet till 20 procent av arbetsgivaravgifterna per FoU-anställd (under åren 2020-2022 är det dock bara tekniskt sett möjligt att få avdrag med 19,59 procent per månad).
Takbeloppet har också höjts flera gånger sedan reglerna infördes, senast den 1 juli 2021 från ca 900 000 kr per månad till ca 1,2 miljoner kronor per månad. Den exakta maximala reduceringen under 2022 är 1 225 652 kr per månad, dvs. närmare 15 miljoner kronor för hela året.
Företag som inte har fast driftställe i Sverige kan dock endast göra avdrag med 9,59 procent och med ett tak på 600 000 kr per månad under 2022. Anledningen till denna skillnad är att företag utan fast driftställe i Sverige inte betalar den delen av arbetsgivaravgifterna som utgörs av allmän löneavgift, och därför bara kan utnyttja en del av avdraget.
För att arbetsgivaren ska vara berättigad till forskningsavdraget måste den anställde vidare lägga minst en viss del av sin arbetstid på forskning och utveckling, och här lättade man förra året på kravet från 75 procent av arbetstiden till 50 procent. Sedan tidigare gäller att FoU-tiden måste uppgå till minst 15 timmar per månad och anställd.
Om man missat att göra avdrag kan man begära detta retroaktivt, vilket potentiellt innebär miljoner i avgifter att få tillbaka för åren 2016–2021.