Omnibusförslaget är ett förenklingspaket med syfte att minska regelbördan och harmonisera regelverk kopplade till bland annat hållbarhetsrapportering. Omnibusförslaget som presenterades den 26 februari 2025 var uppdelat i två delar: Stop-the-Clock som senarelade rapporteringen för de bolag som ännu inte börjat rapportera (de så kallade våg 2 och 3 bolagen), och ett mera omfattande förslag om innehåll.
I mitten av december 2025 röstade Europaparlamentet ja bland annat till den del av förslaget som avser innehåll, tröskelvärden mm. Den 24 februari 2026 godkände Europeiska rådet som sista instans direktivet som även publicerades i EU:s officiella tidning samma dag. Förändringen innebär en kraftig minskning av antalet företag som omfattas av CSRD jämfört med ursprunglig lagstiftning. Flera av de bolag som omfattas av Stop-the-Clock faller nu ur scope för CSRD. För de bolag som fortfarande omfattas av rapporteringskraven införs ett stort antal lättnader.
Direktivet träder i kraft den 18 mars 2026, dvs 20 dagar efter att det offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och ska vara genomfört i medlemsländerna senast 12 månader efter direktivets ikraftträdande. Hur och när den slutliga regleringen implementeras i Sverige är idag för tidigt att säga, men en utredning har tillsatts som ska redovisa ett delbetänkande i mitten av april i år.
I denna artikel gör vi en genomgång av de huvudsakliga förändringar som ingår i direktivet.
Höjda tröskelvärden
Gränsvärdena ändras så att endast bolag och koncerner med i genomsnitt över 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 MEUR omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Detta ska jämföras med nuvarande gränsvärden som omfattar bolag och koncerner med fler än 250 anställda, mer än 50 MEUR i omsättning eller mer än 25 MEUR i balansomslutning, där två av de tre kriterierna ska vara uppfyllda. Direktivet innehåller dock en översynsklausul som kan möjliggöra en eventuell utvidgning av omfattningen i framtiden. En möjlighet för Kommissionen att inflationsjustera tröskelvärdena införs också.
Undantag för dotterbolag
För dotterbolag som omfattas av rapporteringskravet i CSRD finns idag en möjlighet att hänvisa till moderbolagets hållbarhetsrapport istället för att upprätta en egen hållbarhetsrapport. I dagsläget har däremot stora noterade dotterbolag inte möjlighet att utnyttja detta undantag. Det nya direktivet innebär en ändring så att alla dotterbolag ges möjlighet att använda sig av dotterbolagsundantaget, det vill säga även dotterbolag som är stora noterade bolag.
Finansiella holdingföretag
En ändring som införs är att finansiella holdingföretag blir undantagna från kravet på konsoliderad hållbarhetsrapportering om de har dotterbolag som har affärsmodeller och verksamheter som är oberoende av varandra. Finansiella holdingföretag definieras i redovisningsdirektivet som företag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att förvärva andelar i andra företag och att förvalta dessa andelar i vinstsyfte utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa andra företag, dock utan att det påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.
Hållbarhetsrapportering för tredjelandsföretag
Så kallade tredjelandsföretag omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering förutsatt att de genererat en viss nettoomsättning inom EU. I direktivet höjs gränsvärdena för dessa företag. Icke EU-företag med över 450 MEUR i omsättning inom EU på konsoliderad nivå (idag>150 MEUR) som har ett dotterbolag eller filial i EU med en omsättning över 200 MEUR (idag >40 MEUR omfattas av kravet på rapportering.
Skydd för bolag i värdekedjan
En hållbarhetsrapport ska enligt CSRD/ESRS omfatta information om väsentliga frågor i värdekedjan. Detta krav innebär att mindre företag indirekt träffas av de större företagens rapporteringskrav. För att skydda dessa mindre företag från betungande rapportering införs ändrade regler.
Enligt det nya direktivet ska EU-kommissionen anta frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering som kan tillämpas av de bolag som inte längre omfattas av kravet på lagstadgad rapportering. Dessa standarder ska också fungera som tak för informationshämtning avseende information som rapporterande bolag ska kunna inhämta från icke-rapporterande bolag (som understiger de nya gränsvärdena).
För rapportering i enlighet med CSRD har företag i värdekedjan med upp till 1 000 anställda möjlighet att neka till att lämna information som går utöver den frivilliga standarden. Om det rapporterande företaget ber om information som går utöver den frivilliga standarden ska företaget dels informera om detta, dels informera om företagets rätt att neka till att lämna information.
Infasningsmöjligheter för information från värdekedjan
Av nu gällande reglering framgår det att om inte all nödvändig information om värdekedjan finns tillgänglig de första tre åren, ska företaget redogöra för åtgärder som har vidtagits för informationshämning i värdekedjan, skälen till att inte information kunde erhållas och planerna för att erhålla nödvändig information i framtiden. Däremot framgår inte vad som gäller efter utgången av de tre första åren. Detta har nu förtydligats så att det framgår att företaget ska inhämta direkt information alternativt uppskattad information om värdekedjan efter utgången av infasningsperiodens tre år.
Sektorstandarder
Förutom de sektorövergripande standarder som finns i ESRS innebär nu gällande CSRD att sektorspecifika standarder skulle ha antagits. I det nya direktivet stryks kravet på EU-kommissionen att anta sektorstandarder. Av motiveringen till direktivet framgår ändå att Kommissionen skulle kunna stödja företag genom att tillhandahålla sektorspecifik vägledning som illustrerar och underlättar tillämpningen av ESRS inom en given sektor. Det kan inkludera vägledning om den dubbla väsentlighetsbedömningen som syftar till att identifiera hållbarhetsfrågor som sannolikt är väsentliga för ett typiskt företag inom den sektorn.
Känslig information
I direktivet införs en lättnad avseende känslig information. Företag ska inte vara skyldiga att redovisa information om bland annat intellektuellt kapital, immateriella rättigheter eller know-how, affärsinformation eller teknisk information som utgör företagshemligheter.
Förvärv och avyttringar under året
En lättnad som införs är möjligheten att inkludera förvärv först året efter förvärvet samt att exkludera avyttringar från början av avyttringsåret i hållbarhetsrapporten.
Vissa händelser som påverkar de företag som förvärvats eller lämnat koncernen kan påverka bedömningen av de väsentliga hållbarhetsfrågorna i koncernen. I dessa fall ska moderföretag som väljer att exkludera förvärv eller avyttringar under året ändå lämna information om väsentliga händelser i förvaltningsberättelsen.
Krav på granskning
Inga förändringar införs avseende kravet på att en hållbarhetsrapport som upprättas i enlighet med CSRD/ESRS ska granskas av en auktoriserad revisor. En förändring som däremot införs är relaterad till nivån på granskning. I enlighet med CSRD gäller kravet översiktlig granskning. Möjligheten för EU-kommissionen att anta standarder för granskning med rimlighet säkerhet, det vill säga revision, stryks. Däremot ska EU-kommissionen senast den 1 juli 2027 anta en delegerad rättsakt avseende standarder för översiktlig granskning.
Ikraftträdande och nästa steg
Direktivet innehåller en möjlighet för medlemsstaterna att undanta vissa företag i ”våg 1” från rapporteringsskyldigheten för 2025 och 2026. De bolag i våg 1 som avses är stora noterade bolag med fler än 500 men färre än 1 000 anställda. Dessa har enligt nu gällande svensk årsredovisningslag en rapporteringsskyldighet. Det är i dagsläget inte klart om och hur denna del av direktivet kommer att implementeras i svensk lagstiftning.
Direktivet som offentliggjordes i EU:s officiella tidning den 24 februari träder i kraft den 18 mars i år. Därefter sker implementering i medlemsländernas lagstiftning senast 12 månader efter direktivets ikraftträdande. Hur direktivet implementeras i Sverige är ännu för tidigt att säga. En utredning har tillsatts med uppdrag att lämna ett delbetänkande i mitten av april.
I juni 2026 förväntas EU-kommissionen anta de förenklade europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, ESRS, och parallellt med dessa även de frivilliga standarderna för hållbarhetsrapportering. De bolag som träffas av det omarbetade CSRD direktivet ska rapportera i enlighet med de förenklade ESRS för räkenskapsår 2027.
Länk till Europeiska rådets pressmeddelande: Council signs off simplification of sustainability reporting and due diligence requirements to boost EU competitiveness - Consilium
Länk till artikel om förenklade ESRS: EFRAG överlämnar omarbetade ESRS till EU-kommissionen | EY - Sverige