EFRAG överlämnar omarbetade ESRS till EU-kommissionen 

EFRAG:s förslag till omarbetade ESRS innebär att de europeiska standarderna för hållbarhet förenklas och förkortas.      

Kortfattat:

• I omnibusförslaget gör EU-kommissionen ett åtagande att revidera och förenkla de nuvarande ESRS-standarderna. EFRAG har fungerat som teknisk rådgivare.
• Förslaget som EFRAG lämnar till EU-kommissionen innebär att antalet obligatoriska datapunkter minskar med 61%.
• Nu ska EU-kommissionen granska förslaget. Avsikten är att de omarbetade standarderna ska tillämpas senast för räkenskapsår 2027. 

Den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, EFRAG, överlämnade den 3 december 2025 omarbetade European Sustainability Reporting Standards, ESRS, till EU-kommissionen. Förslaget utgår från de 12 ursprungliga standarderna som har förenklats och förkortats. I förslaget har de obligatoriska datapunkterna minskat med 61 %.

Vad gäller innehållet i standarderna har bland annat en översyn av väsentlighetsanalysen gjorts och förtydliganden har införts avseende arbetsprocessen kopplat till den. En annan förändring är att presentationsformatet på hållbarhetsrapporten har blivit friare. Stora förenklingar görs även vad gäller minimikrav på upplysningar i standarden ESRS 2, som omfattar allmänna upplysningar.

Som ett resultat av förenklingsarbetet är de omarbetade standarderna mer principbaserade, upplysningskraven mer utfallsinriktade och mindre processorienterade. Målet är att skapa en rapportering som är mer användarvänlig och fokuserad på påverkan, risker och möjligheter. 

Omnibus och förenklade ESRS

I februari 2025 presenterade EU-kommissionen det första omnibusförslaget med syfte att minska regelbördan och harmonisera regelverk kopplade till hållbarhetsrapportering. Förslaget är en del av EU:s bredare strategi för ökad konkurrenskraft och mera företagsvänliga regelverk.

Innehållet i en hållbarhetsrapport enligt CSRD regleras av standarderna för hållbarhetsrapportering, European Sustainability Reporting Standards, ESRS. Standarderna antogs av EU-kommissionen i juli 2023 och den versionen kallas för set 1. ESRS:erna specificerar den information som ett företag ska rapportera om miljöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrning.

I omnibusförslaget gjorde EU-kommissionen ett åtagande att revidera och förenkla de nuvarande ESRS-standarderna. Målet var bl.a. att väsentligt minska antalet obligatoriska datapunkter och prioritera kvantitativa datapunkter jämfört med beskrivande text. Åtagandet omfattade att:

• Minska antalet obligatoriska datapunkter
• Prioritera kvantitativa före kvalitativa datapunkter
• Ta fram tydligare definitioner
• Skapa en enklare struktur
• Förtydliga väsentlighetsbedömningen och vad som är icke väsentlig information
• Harmonisera med annan EU lagstiftning och med globala standarder

De omarbetade standarderna

I Sverige ska svenska stora börsnoterade företag med fler än 500 anställda i koncernen rapportera i enlighet med ESRS första gången det räkenskapsår som inleds den 1 juli 2024 eller senare. I de flesta europeiska länder fanns kravet på rapportering däremot redan för räkenskapsåret 2024. En viktig fråga i förenklingsarbetet har därför varit att inte förändra basen i standarderna och att säkerställa att de investeringar som gjorts av de bolag som börjat rapportera inte går förlorade.

En annan viktig fråga i arbetet har varit att inte skapa grundare rapportering till följd av att datapunkter i standarderna kapats. De hållbarhetsfrågor som är väsentliga ska belysas med tillräckligt djup oavsett om datapunkterna i standarderna minskar. Centralt i arbetet med förenkling och minskning av datapunkter har varit frågan om hur man skapar mer relevanta och fokuserade rapporter med bibehållet djup för de frågor som är väsentliga.

Förenklingsarbetet inklusive minskningen av antalet datapunkter har varit omfattande. För att förstå de ändringar som gjorts är det därför viktigt att förstå de förenklingsverktyg som arbetet utgått från.

Väsentlighetsanalysen

Väsentlighetsanalysen är själva utgångspunkten för hållbarhetsrapporteringen och har varit i fokus vid förenklingsarbetet. Ett flertal förenklingar har införts avseende såväl genomförande som rapportering av den dubbla väsentlighetsanalysen. Även andra förtydliganden har skett.

Vid förstagångsrapporteringen 2024 var processen för väsentlighetsanalysen krävande både för upprättare och revisorer. Avseende genomförande av väsentlighetsanalys har de allmänna kraven setts över med målet att uppnå en förenklad och mera fokuserad process.

Vad gäller rapportering av väsentlighetsanalysen har upplysningskraven förenklats och undvikande av boilerplate information betonas. För att undvika att rapporterna fylls med onödig information har även begreppet information materiality, det vill säga informationens väsentlighet, införts. Det betyder att endast väsentlig information ska rapporteras.

I de omarbetade ESRS förtydligas att ESRS är ett ramverk för rättvisande bild (fair presentation). Begreppet förstärker väsentlighetsprincipen och innebär att endast relevant information ska rapporteras om företagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Rättvisande bild innebär att ”ta ett steg tillbaka” och betrakta informationen i en hållbarhetsrapport som helhet och om den uppfyller det övergripande målet med ESRS.

Ett förtydligande för att säkerställa den röda tråden mellan påverkan, risker och möjligheter och väsentliga hållbarhetsämnen har också gjorts. Bakgrunden är det problem som noterats att den väsentliga påverkan, risken eller möjligheten först identifieras, och därefter rapporteras om ämnesområdet som frågan berör, men utan att återknyta till den ursprungliga orsaken som gav upphov till rapporteringen.

Ytterligare ett område som har förtydligats är frågan om hur åtgärder för att begränsa/hindra påverkan ska hanteras.  Underrapportering, dvs utelämnande av information som skulle vara viktig för användarna för att bedöma hur effektivt företaget har varit i att hantera påverkan från verksamheten ska undvikas. Detsamma gäller överrapportering, såsom till exempel rapportering av teoretiska effekter eller generiska beskrivningar av åtgärder som vidtagits.

Utformningen av hållbarhetsrapporter

Antalet sidor i rapporterna som publicerades det första året varierar mycket, och varierar också mellan olika länder. Gemensamt är ändå att rapporterna generellt har uppfattats som långa. Den allmänna känslan hos företagen har också varit att det, till följd av bristande flexibilitet, har varit svårt att kommunicera företagets egen berättelse när det gäller hållbarhetsarbetet.

Beträffande utformningen av rapporterna har upplevelsen varit att det har funnits en dålig överensstämmelse mellan å ena sidan detaljeringsgraden i hållbarhetsrapporten och å andra sidan hållbarhetsrapportens placering i förvaltningsberättelsen där informationen är mindre detaljerad. Tolkningen av hur flexibel strukturen för rapporteringen är har också varierat.

Ett antal klargörande har därför gjorts avseende möjligheterna att inkludera en sammanfattning i början av rapporten, att inkludera den mest detaljerade informationen om till exempel datapunkter i ett separat avsnitt i rapporten, att presentera information om EU:s gröna taxonomi i ett separat avsnitt och slutligen en uppmuntran om att inte fragmentera eller upprepa information.

Upplysningar om policyer, åtgärder och mål

I enlighet med CSRD krävs upplysningar om styrning, strategi, påverkan, risker och möjligheter samt policyer, åtgärder och mål för respektive hållbarhetsfråga. Dessa upplysningskrav finns såväl i de övergripande standarderna som i de ämnesspecifika standarderna. Upplysningskraven är omfattande i ESRS Set 1. Även förhållandet mellan upplysningskraven i de övergripande standarderna och i de ämnesspecifika standarderna har upplevts som komplicerat.

I de omarbetade standarderna har ett mera principbaserat förhållningssätt tagits, vilket också har möjliggjort en stor minskning av antalet obligatoriska datapunkter, särskilt i de ämnesspecifika standarderna. Arkitekturen i standarderna har däremot bibehållits med upplysningskrav om policyer, åtgärder och mål såväl i de övergripande standarderna som i de ämnesspecifika standarderna.

Standarderna

Själva utformningen av de standarder som antogs i juli 2023 har av många upplevts som komplex, med många olika nivåer av krav på upplysningar med både bindande och frivilliga upplysningskrav och tillämpningskrav.

I syfte att tydliggöra rapporteringskraven har nu de datapunkter som inte är upplysningskrav, så kallade ’får’ datapunkter som möjliggör rapportering, flyttats ut ur standarderna.

Även strukturen på standarderna har ändrats så att tillämpningskrav (application requirements), har placerats i en ruta under upplysningskraven istället för tidigare tillämpningskrav som låg i ett appendix till respektive standard.

Övriga föreslagna lättnader

Vid omarbetandet av standarderna har utöver förlängda och utökade infasningsmöjligheter ett antal lättnadsregler införts för att underlätta för rapporteringen. En av de lättnader som införts är begreppet orimlig kostnad eller ansträngning, undue cost or effort. Därutöver finns lättnader införda relaterade till bland annat förvärv och avyttringar, delvis rapportering av mätetal och data i värdekedjan.

Lättnadsregeln relaterad till orimlig kostnad eller ansträngning avser såväl väsentlighetsanalysen, kartläggning av värdekedjan, som mätetal och förväntade finansiella effekter. Om det inte utan orimlig kostnad eller ansträngning är möjligt att ta fram/estimera data för delar av ett mätetal kan upplysning om detta lämnas och mätetalet rapporteras delvis. Lättnaden gäller emellertid inte växthusgasutsläpp scope 1,2,3. För att avgöra vad som utgör orimlig kostnad eller ansträngning krävs en bedömning av de enskilda omständigheterna, där bland annat nyttan för användaren ska vägas mot kostnaden för upprättaren. En förnyad bedömning av vad som utgör orimlig kostnad eller ansträngning ska göras varje år och förväntan är att tillgång till information ökar med tiden.

Beträffande förvärv och avyttringar införs en möjlighet att inkludera förvärvade enheter året efter förvärvet och att exkludera avyttringar från början av avyttringsåret. Gällande aktiviteter som inte bidrar till påverkan, risker eller möjligheter kan dessa under vissa omständigheter undantas från rapporteringen. Ytterligare en lättnad som införs är förtydligandet att det inte finns någon preferens för direkt data i värdekedjan. Det är möjligt att använda information som samlats in direkt från motparter i värdekedjan uppströms och nedströms, eller information som baseras på uppskattningar, beroende på praktiska förhållanden och andra överväganden.

Förbättrad interoperabilitet

Interoperabilitet handlar om harmonisering mellan olika standarder. I arbetet med de förenklade standarderna har interoperabilitet med globala standarder, framförallt mot ISSB:s standarder varit centralt. Ökad interoperabilitet har även uppnåtts genom införandet av principen om rättvisande bild samt informationens väsentlighet. Detsamma gäller införandet av lättnaden om orimlig kostnad eller ansträngning. Värt att notera är däremot att exempelvis lättnaderna relaterade till mätetal motverkar interoperabilitet, men å andra sidan är tillämpandet av lättnader frivilligt.

Nästa steg

Kommissionen ska nu granska förslaget och göra eventuella ändringar. Mot bakgrund av de pågående förhandlingarna om Omnibusförslaget är det särskilt värt att notera att eventuella förändringar i CSRD också kan komma att påverka innehållet i ESRS. När EU-kommissionen har gjort ändringar och utfärdat en delegerad rättsakt har Europaparlamentet två månader på sig att granska förslaget, såvida inte granskningsperioden förlängs. I enlighet med omnibusdirektivet ska EU-kommissionen anta standarderna senast 6 månader efter att direktivet har antagits. Sannolik första tillämpning av de förenklade standarderna blir för räkenskapsåret 2027, med en eventuell frivillig tillämpning 2026.

För mer information, läs här.