Vanliga fallgropar i kassaflödesanalysen – och hur de kan undvikas

Kassaflödesanalysen är ett av verktygen som används för att förstå ett företags in- och utbetalningar under perioden. Den visar hur likvida medel rör sig genom verksamheten och ger insikter som är till hjälp för investerings- och finansieringsbeslut. Trots detta är det vanligt att kassaflödesanalysen innehåller fel – fel som kan leda till missvisande slutsatser och påverka förtroendet hos investerare och andra intressenter.

Vad ska kassaflödesanalysen visa?

Kassaflödesanalysen är i grunden en sammanställning av periodens förändringar i likvida medel enligt ett fastställt format. Den ska spegla faktiska in- och utbetalningar och är uppdelad i tre delar:

• Löpande verksamheten
• Investeringsverksamheten
• Finansieringsverksamheten

Kassaflöden avser in- och utbetalningar av likvida medel. Dessa ska som huvudregel bruttoredovisas, vilket innebär att inbetalningar och utbetalningar presenteras var för sig.

Vissa poster får dock nettoredovisas, exempelvis:

• In- och utbetalningar för kunders räkning när betalningarna återspeglar kundernas verksamhet (till exempel redovisningsmedel).
• Stora belopp som omsätts snabbt och har kort löptid (till exempel checkräkningskredit).

Det finns två metoder för att upprätta kassaflödesanalysen: indirekt och direkt metod. Den indirekta metoden är den som används i de flesta fall.

Vad är startpunkten i kassaflödesanalysen?

Vilken startpunkt som ska användas i en kassaflödesanalys beror på vilket regelverk företaget följer. Enligt K3 är det ett resultatmått, vanligen rörelseresultatet, som utgör startpunkten för den indirekta metoden. För företag som tillämpar IFRS bör normalt startpunkten enligt IAS 7 vara resultat före skatt, och gäller fram till dess att IFRS 18 börjar tillämpas (1 januari 2027) då startpunkten ändras till rörelseresultatet.

Vanliga fallgropar att undvika

Här är några vanliga misstag i kassaflödesanalysen.

1. Orealiserade valutakursförändringar
   När kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs uppstår effekter som inte är kassaflödespåverkande. Dessa ska justeras bort, liksom kursförändringar i bankkonton.
2. Upplupna räntor
   Endast betalda och erhållna räntor ska redovisas. Upplupna räntor som påverkat resultatet men som inte medfört betalning ska justeras bort till dess att reglering sker.
3. Betald skatt
   Kassaflödesanalysen ska återspegla det faktiska utflödet av skatt, vilket ofta skiljer sig från den skatt som redovisas i resultaträkningen. För att få en korrekt bild behöver man även beakta nettoförändringen av skattefordringar och skatteskulder i balansräkningen.
4. Tillskott till dotterföretag
   Endast tillskott i form av kontanter ska tas upp. Tillskott som lämnas genom att en skuld bokförs på ett avräkningskonto innebär ingen betalning och ska därför justeras bort till dess att reglering sker.
5. Förvärv av dotterföretag
   Endast den del av förvärvet som har betalats med likvida medel ska redovisas. Finansiering via lån från säljaren, kvittningsemission eller tilläggsköpeskilling är inte kassaflödespåverkande. För det fallet att förvärvet finansierats med lån från annan part exempelvis en bank, är det erlagt med likvida medel.
6. Koncernbidrag
   Endast koncernbidrag som erlagts eller erhållits i form av likvida medel ska tas upp. Bidrag som bokförts mot avräkningskonto ska exkluderas.
7. Utdelning till aktieägare
   Endast utdelning som faktiskt betalats ut ska redovisas. Belopp som skuldförts på avräkningskonto med ägare ska inte tas med då det inte inneburit någon utbetalning.
8. Finansiella leasingavtal
   Finansiella leasingavtal redovisas i koncernredovisningen som tillgång och skuld. Nytecknade avtal medför ökning av tillgångar och leasingskulder utan att några betalningar uppkommit. Endast erlagda leasingavgifter medför utbetalningar, vilka presenteras i kassaflödesanalysen såsom betalda räntor och amortering av leasingskuld. Detta är även möjligt i juridisk person men oftast hanteras dessa avtal som operationella leasingavtal varvid de i stället löpande kostnadsförs i resultaträkningen.

Artikeln är skriven av Evelina Åberg på kontoret i Stockholm. För mer information kontakta ditt EY-kontor.