Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater

Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater - Vad innebär det för utländska offentligrättsliga investerare?

Sammanfattning

Den 22 januari 2026 presenterade regeringen en proposition som innebär att utländska stater samt utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund ska undantas från kupongskatt på utdelningar som lämnas från svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige, värdepappersfonder och specialfonder. Lagförslaget är en direkt följd av EU-domstolens avgörande i Keva (C-39/23) och Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) efterföljande domar från den 19 december 2024, där uttaget av svensk kupongskatt bedömdes strida mot artikel 63 i EUF-fördraget om den fria rörligheten för kapital.

Undantaget ska endast gälla för stater inom EES eller för stater som har ingått ett skatteavtal med Sverige innehållande en artikel om informationsutbyte, eller ett särskilt informationsutbytesavtal. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, men utländska offentliga organ kan redan i dag begära återbetalning av felaktigt innehållen kupongskatt med direkt stöd av EU-rätten.

Den föreslagna ändringen innebär att utländska stater får en skattemässig behandling som motsvarar den svenska statens och kan därför antas stärka Sveriges attraktionskraft som investeringsland för offentliga internationella aktörer. Samtidigt kommer fortsatt ett tolkningsutrymme att finnas avseende vilka utländska organ som kvalificerar sig som ”motsvarigheter” till svenska offentligrättsliga subjekt.

Bakgrund

Lagförslaget innebär förändringar i 4 och 4 a §§ kupongskattelagen (1970:624). Enligt dagens regler beskattas utländska stater och deras offentliga enheter med kupongskatt på utdelningar från svenska bolag, om inte skatteavtal medger en lägre skattesats. Svenska offentligrättsliga organ, t.ex. staten (inklusive t.ex. AP-fonderna), regioner kommuner och kommunalförbund, är däremot undantagna från svensk inkomstskatt.

EU-domstolen fann i Keva-målet att Finland och Sverige har i grunden likvärdiga offentliga pensionssystem och att skillnaden i skattebehandling mellan svenska offentligrättsliga pensionsfonder och motsvarade finska sådana inte kan motiveras av skillnad i hemvist. Den svenska kupongskatten kunde därmed avskräcka utländska offentliga pensionsinstitut från att investera i Sverige och strider därför mot den fria rörligheten för kapital. Efter EU-domstolens avgörande förklarade HFD att de finska offentliga pensionsinstituten hade rätt till återbetalning av kupongskatt för tidigare år (HFD 2024 ref. 63, HFD 2024 not. 73 och 74).

Regeringen konstaterar därför att kupongskattelagen måste anpassas för att säkerställa likabehandling av utländska och svenska offentliga organ och för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt EU-rätten.

Detaljer om det nya lagförslaget

Enligt propositionen ska utländska stater och utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund undantas från kupongskatt på utdelningar från svenska företag. Undantaget ska omfatta offentliga organ som är integrerade delar av en utländsk stat, såsom ministerier, myndigheter och offentligrättsliga pensionsinstitut. Däremot omfattas inte offentligt ägda företag.

För att undantaget ska gälla krävs att mottagaren har hemvist inom EES eller finns i en stat som har ingått ett skatteavtal med Sverige innehållande en artikel om informationsutbyte, eller ett särskilt informationsutbytesavtal. Denna avgränsning anses nödvändig för att Skatteverket ska kunna kontrollera att mottagaren verkligen motsvarar ett svenskt offentligrättsligt subjekt.

Regeringen tydliggör att bedömningen av om ett utländskt organ motsvarar ett svenskt offentligt organ måste göras både ur svenskt och utländskt perspektiv och att det inte krävs fullständig identitet i konstruktion eller verksamhet. Det centrala är att organets funktion, syfte, finansiering och rättsliga struktur är tillräckligt likartade de svenska offentligrättsliga subjektens. Regeringen avstår dock från att ange någon uttömmande katalog över kriterier.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och ska gälla för utdelningar som betalas efter detta datum. Även utan lagändringen kan utländska offentligrättsliga organ redan nu åberopa EU-rätten för att begära återbetalning av felaktigt uttagen kupongskatt. Preskriptionstiden innebär att ansökan om återbetalning måste lämnas senast vid utgången av det femte kalenderåret efter det år då utdelningen betalades, vilket exempelvis innebär att utdelningar som lämnats under 2021 måste återkrävas senast den 31 december 2026.

Konsekvenser

Lagförslaget innebär att svensk rätt harmoniseras med EU-domstolens praxis och att den tidigare diskriminerande skillnaden i beskattning mellan svenska offentliga organ och deras utländska motsvarigheter försvinner. Genom att säkerställa att utländska stater och deras offentliga organ behandlas på samma sätt som svenska offentligrättsliga subjekt minskar risken för ytterligare tvister och krav på återbetalning med stöd av EU-rätten.

För svenska företag kan förslaget innebära att investeringar från internationella offentliga aktörer ökar, eftersom den svenska skattebehandlingen blir mer konkurrenskraftig och förutsägbar. Som nämns i propositionen kan även förändringen bidra till att stärka Sveriges attraktionskraft som investeringsland i ett globalt perspektiv.

Samtidigt kvarstår ett visst tolkningsutrymme kring vilka utländska organ som kvalificerar sig som motsvarigheter till svenska offentligrättsliga subjekt. Eftersom regeringen inte har fastställt detaljerade kriterier kommer bedömningen att behöva göras från fall till fall och kräva dokumentation från de utländska organen.

Författare

• Niklas Cornelius, Associate Partner, Nordic Financial Services, 070 318 95 61
• Philip Ziser, Tax Manager, Nordic Financial Services, 072 395 93 03
• Laura Juskaite, Senior Tax Consultant, Nordic Financial Services, 070 318 95 61
• Styrbjörn Soras, Nordic Financial Services