Sverige ligger fortsatt efter i AI-användning – lägre kunskap, mindre utbildning och större tveksamhet spökar

Svenskar använder AI i vardagen men är markant mer tveksamma till tekniken än världen i övrigt. Det visar EY:s globala undersökning med cirka 18 000 respondenter i över 20 länder. I Sverige uppger 37 procent att de känner sig bekväma med AI, jämfört med 49 procent globalt. Färre tror att tekniken leder till bättre produkter och tjänster, och sex av tio saknar helt utbildning i AI. Sverige hamnar i studiens lägsta kategori, tillsammans med länder som Finland, Storbritannien och Japan. Samtidigt är Sverige ett av få länder som har en AI-strategi. Regeringen presenterade i februari en strategi och målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta länderna i världen inom AI.

Sverige kategoriseras som eftersläpande när det gäller AI. Det framkommer i EY:s globala undersökning AI Sentiment Index 2026. De 23 marknaderna i undersökningen delas in i tre kategorier baserat på invånarnas AI-användning och inställning: pionjärmarknader, övergångsmarknader och eftersläpande marknader. Sverige tillhör den sista gruppen. Det innebär att svenskar är mindre benägna att använda AI, har lägre förtroende för tekniken och i lägre grad är redo att låta AI fatta beslut på deras uppdrag, jämfört med länder som Indien, Kina, UAE och Brasilien, som leder utvecklingen.

– På 90-talet fick Sverige ett digitalt försprång tack vare PC-reformen. Plötsligt hade alla en dator hemma, lärde sig använda den och byggde digital kompetens. Något motsvarande har inte hänt med AI, och det märks. Vi tror att vi hänger med för att vi har hört talas om ChatGPT, men verklig kompetens byggs genom daglig användning, nyfikenhet och utbildning. Och där halkar vi efter, säger Charlotta Kvarnström, partner på EY och rådgivare inom tech.

AI-strategin och Sveriges reglerade syn på AI är en konkurrensfördel
Sverige är dock ett av få länder som har en nationell AI-strategi. Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens tio främsta AI-länder och ledande i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen.

- Sveriges AI-strategi, i kombination med en transparent och reglerad syn på AI samt en snabbt växande, fossilfri infrastruktur, ger oss en konkurrensfördel. Detta trots att användningen och investeringar idag släpar efter. Dessutom pågår det också flera viktiga etableringar som stärker Sveriges position genom att attrahera både kompetens och kapital, säger Charlotta Kvarnström.

Svenskar ser mindre nytta med AI och oroar sig mer
Enligt undersökningen är förväntningarna på vilken nytta AI kan skapa i organisationer lägre i Sverige. En tredjedel av svenskarna (32 procent) tror att AI leder till bättre produkter och tjänster, jämfört med 42 procent globalt. Drygt 12 procent anser dessutom att de inte förväntar sig någon nytta alls av att organisationer använder AI, nästan dubbelt så många som globalt.

Samtidigt är oron kring AI fortsatt hög, både i Sverige och internationellt. I Sverige svarar 60 procent att de oroar sig för säkerhetsintrång i AI-system. Nästan lika många är bekymrade över hur organisationer hanterar deras persondata och risken att människor förlorar kontroll över beslut som fattas med hjälp av tekniken.

Sex av tio svenskar saknar utbildning i AI
En möjlig förklaring till den skeptiska inställningen är bristen på utbildning. Sex av tio svenskar (61 procent) uppger att de inte har fått någon utbildning eller träning i AI under de senaste sex månaderna, jämfört med hälften globalt (50 procent).

Andelen som fått mer omfattande utbildning är också låg i Sverige jämfört med det globala genomsnittet. 14 procent anser att de tagit del av en mer avancerad AI-utbildning, jämfört med 23 procent globalt. I de länder som leder AI-utvecklingen, de så kallade pionjärmarknaderna, har hela 36 procent fått substantiell utbildning.

Den lägre kunskapen återspeglas i hur tekniken används. Nästan hälften av svenskarna (48 procent) uppger att de har använt AI som skapar innehåll, jämfört med 53 procent globalt. När det gäller agentisk AI, vilket är system som självständigt kan agera på användarens uppdrag, svarar 12 procent av svenskarna att de använt sådana verktyg, mot 16 procent globalt. I pionjärmarknaderna är andelen 24 procent.

– Det är lätt att tolka svenskarnas tveksamhet inför AI som en medveten försiktighet inför riskerna med en helt ny teknik. Men att sex av tio saknar grundläggande utbildning om AI berättar en annan historia. Kanske är oron inte rotad i eftertänksamhet, utan snarare i bristande utbildning, säger Charlotta Kvarnström.

Om EY AI Sentiment Index 2026
Syftet med EY AI Sentiment Index är att öka förståelsen för hur människor upplever, använder och ser på framtiden för artificiell intelligens (AI). Studien kartlägger bl.a. kunskap om AI, hur bekväma människor är att använda AI, vilken nytta de förväntar sig och vilka risker som finns. Studien analyserar också hur demografiska och psykologiska faktorer påverkar förtroendet för AI samt hur AI används i vardagen. Resultaten ger insikter om hur förtroendet för AI kan stärkas och hur AI-strategier kan utvecklas i linje med allmänhetens förväntningar. Årets undersökning baseras på svar från drygt 18 000 respondenter i 23 marknader, och den genomfördes under december 2025 och januari 2026. I Sverige deltog 500 personer i undersökningen och totalt 2000 i Norden. För att säkerställa att resultaten från undersökningen var representativa för befolkningen i varje land användes en slumpmässig segmenterad urvalsmetod med kvoter för ålder (18 år och äldre), kön och geografisk plats, baserat på befolkningsdata. För att säkerställa att varje land hade lika stor påverkan viktades alla resultat statistiskt.