Vad krävs för att uppnå den magiska titeln ”auktoriserad revisor”?

Niclas intervjuar kollegan Matilda som blivit auktoriserad revisor. Hon berättar om processen och delar med sig av några värdefulla tips.

Den absolut vanligaste vägen att gå för en ekonom/civilekonom är att först välja redovisning som inriktning, för att sedan kugga några tentor, göra om dom, göra om dom igen, för att därefter ta examen med en ärligt talat dålig inblick i vad en revisor gör. Sedan är man ute på arbetsmarknaden och ser att större revisionsfirmor rekryterar för fulla muggar. Du hamnar antagligen på en av de större firmorna och några veckor in i arbetet som revisor inser du att du inte kan ett dyft. Efter några månader med flera utbildningar fattar du fortfarande ingenting. Men här någonstans börjar du få ett hum om skillnaden mellan auktoriserad revisor och revisor/revisionsmedarbetare.  
 
För den nyfikne och karriärlystne börjar nu fraser som ”auktoriserad” och ”påskrivande” eka mellan kontorsväggarna. Här börjar tankarna spinna runt: ”Har jag vad som krävs?”, ”Kan jag bli auktoriserad?”. Det här inlägget är för dig som vill ta reda på vad auktoriserad innebär, hur man blir det och hur det känns att vara det.

Först och främst är en auktoriserad revisor den som kan lämna revisionsberättelse på bolagens årsredovisningar, och därmed godkänna ett bolags helårssiffror så att investerare, kunder och leverantörer kan känna sig trygga med att samarbeta med bolaget. Att vara auktoriserad innebär ett stort ansvar och mer kvalificerade uppgifter inom revision. Den auktoriserade är därmed mer ”utsatt”, men med högre risk kommer högre lön. Att bli auktoriserad kräver att du genomför en teoretisk och praktisk utbildning om totalt sex år samt därefter avlägger ett prov hos Revisorsinspektionen. Den teoretiska delen ska bestå av minst en kandidatexamen från universitet eller högskola. Den praktiska kunskapen får du genom att jobba som revisor under minst tre år, precis som jag gör för tillfället.

För att ge dig en otroligt bra inblick i resan har jag tagit hjälp av min kära kollega Matilda som nyligen blivit just auktoriserad. Här kommer hennes historia!

Hur ser din bakgrund ut?

Jag pluggade till civilekonom (fyra år) på Handelshögskolan vid Umeå universitet. Jag började faktiskt med inriktning inom handel och logistik, men blev inte såld på inköps- och logistikflöden så jag sökte mig sedan mot redovisnings- och revisionsområdet. När jag summerade mina fyra års studier hade jag totalt hela fem veckor revisionsteori i bagaget. Med den erfarenheten visste jag exakt (eller inte) vad jag skulle arbeta med framöver när jag tackade ja till en tjänst som revisionsmedarbetare på EY i Östersund.  

Varför valde du att bli auktoriserad? 

Jag hade jobbat i cirka fem år när jag bestämde mig för att skriva provet. Jag hade genomfört interna utbildningar på EY, nästa steg var att skriva provet och dessutom behövdes det fler auktoriserade på kontoret. Det blev helt enkelt ett naturligt steg att skriva provet. 

Hur gjorde du för att bli auktoriserad? 

Först behövde jag göra provet. För att kunna anmäla sig till detta behövde jag skicka in diverse underlag på att jag var behörig att få skriva provet för revisorsexamen. Därefter anmälde jag mig till en intern förberedelsekurs på EY. Alla som ska skriva provet går den kursen och där gick vi igenom relevanta ämnesområden som brukar vara återkommande på provet, bland annat revisionsberättelser, aktiebolagslagen, krav på revisorns oberoende, olika associationsformer som exempelvis aktiebolag, stiftelser och ekonomiska föreningar. Även redovisningsregelverk avhandlades på kursen. Det var en nyttig och bra kurs, men det var även då som jag insåg att provet är väldigt brett och att det var en hel del att plugga på. Jag skulle säga att det i princip är omöjligt att kunna allt, utan det gäller att ha ett hum om det mesta och åtminstone ha en aning om var man ska leta för att hitta svaret på aktuell provfråga (man får ha med sig hjälpmedel som lagböcker och dator, men det är inte tillåtet att använda internet). Eftersom provet är på tid och tiden bara springer iväg gäller det att inte lägga någon onödig tid på att leta efter saker. Detta eftersom svaren ska vara välformulerade och motiverade. Det räcker inte att enbart hänvisa till exempelvis ett lagrum, så det gäller att lägga ner lite kärlek på svaren också. 

Efter förberedelsekursen (cirka 10 veckor innan provet) försökte jag plugga lite grann varje vecka genom att till exempel läsa in mig på något område eller göra ett gammalt prov. Det var dock inte förrän de sista två-tre veckorna innan provet som jag började plugga på allvar. Dessutom var det väldigt speciellt när jag skulle skriva provet hösten 2020. De ordinarie provdagarna i november blev inställda tre dagar innan provet skulle genomföras på grund av covid-19 då smittspridningen tagit fart på nytt. (Tack för den framförhållningen, Revisorsinspektionen!). Efter många om och men blev det sedan ett nytt provtillfälle i början av januari 2021. Julen 2020 var inte direkt livets jul, julledigheten och den planerade skidåkningen byttes ut mot plugg och orimligt hög tentaångest. 

Hur kändes provet?

Jag skrev provet på ett kontor hos en annan revisionsbyrå tillsammans med tre andra personer. Första dagen satt vi i ett litet grupprum med våra små laptops och bärbara miniskärmar. Andra dagen avancerade vi en nivå och fick sitta skönt vid skrivbord och stora stationära skärmar. Det jag framförallt kommer ihåg var att det var stressigt och att tiden gick väldigt snabbt trots en provtid på 6 timmar per dag. Allt gick verkligen i ett, mellan allt letande i redovisningsregelverk och funderande om vilken modifiering i revisionsberättelsen som skulle göras försökte jag kasta i mig en banan, dricka vatten och springa på toa. 

Hur får man besked om att man har klarat provet och hur firade du?

Provresultatet skickades ut per post till hemadressen, numera skickas det ut elektroniskt. Problemet var att jag befann mig på annan ort 45 mil bort när resultatet skickades ut. Så där låg mitt provresultat och väntade på mig i en vecka innan jag hade möjlighet att öppna kuvertet. Jag var ett riktigt nervvrak när jag till slut kunde öppna kuvertet, förstår nu hur alla Jerringpris-finalister känner sig när vinnaren ska ropas ut (inga andra jämförelser mellan oss). När jag såg att jag klarat provet var det först bara en enorm lättnad och därefter glädje att jag hade klarat det. Det blev bubbel och tårta på kontoret och något liknande hemma också för att fira godkänt prov.

Nu i efterhand, är det stor skillnad från förut när du ”bara” var revisor? Var det värt det?

Den största skillnaden nu jämfört med innan provet är att jag blivit kundansvarig för en del kunder. I och med det blir jag naturligt mer involverad i kundens verksamhet och mer av en konsult löpande under året i diverse saker, inte bara bokslutsrevision en gång om året. Jag tycker det ger ytterligare en dimension till yrket med ännu mer kundkontakt samt nya och roliga utmaningar i lite andra frågeställningar. 

Så här i efterhand och med facit i hand var det värt det. I vissa stunder under pluggandet kändes det dock ganska hopplöst. Eftersom provet, som sagt, är så himla brett finns det oändligt många saker att plugga på och jag kände mig aldrig färdigpluggad. Det dök hela tiden upp något nytt som man aldrig hade hört talas om eller insåg att man inte alls kunde. Även om det är omöjligt att lära sig allt är fördelen med pluggandet att man lär sig lite om mycket. Man blir dessutom väldigt bra på att lära sig hitta information och söka svar på frågor i olika regelverk och annan litteratur, vilket man har nytta av i det dagliga arbetet.

Vilka avslutande tips har du till den som vill bli auktoriserad revisor? 

Om man läser ekonomi på universitet eller högskola är inte det viktigaste vilken inriktning eller vilka kurser man väljer. Skulle det saknas någon kurs för att vara behörig att få skriva provet går det alltid att komplettera i efterhand. Det är även den praktiska utbildningen i det dagliga arbetet som jag tycker är viktigast och som gett mest kunskaper för att kunna skriva provet. Om man har möjlighet tror jag det är en fördel att jobba med blandade kunder storleksmässigt. Då stöter man automatiskt på de olika redovisningsregelverken och associationsformerna och därigenom får man kunskaper inom ett brett område. 

Vad gäller själva pluggandet till revisorsprovet tyckte jag att gå igenom gamla prov var ett bra hjälpmedel. När jag stötte på frågor som jag inte kunde tog jag mig tid att läsa på ordentligt och verkligen försöka förstå det aktuella området.