Beskrivning av processen för den dubbla väsentlighetsanalysen
Vid beskrivning av väsentlighetsanalysen uppmärksammar ESMA särskilt det upplysningskrav om väsentlighetsanalysen som avser de ingångsparametrar som används för bedömning av om en IRO är väsentlig. Denna information kan omfatta upplysningar om till exempel använda datakällor, vilken verksamhet som omfattas av analysen (geografiska områden/aktiviteter) och väsentliga antaganden. ESMA noterar även att upplysningar om tröskelvärden som har använts underlättar förståelsen för ställningstaganden som väsentlighetsanalysen baseras på.
Beträffande hur bedömning av påverkan har gjorts är ESMA:s rekommendation att vara transparent om väsentlighetsanalysen baserats på påverkan före eller efter att åtgärder för att förebygga, begränsa eller förhindra påverkan har vidtagits.
ESMA påminner även om att den information som lämnas om väsentlighetsbedömningen ska omfatta hur hänsyn har tagits till synpunkter från berörda intressenter. Berörda intressenter är enskilda personer eller grupper vars intressen påverkas eller skulle kunna påverkas av företagets verksamhet och dess direkta och indirekta affärsförbindelser i hela värdekedjan.
Utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen
För rapportering av utfallet av väsentlighetsanalysen betonar ESMA särskilt vikten av följande upplysningskrav i ESRS 2:
- IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring
- SBM-3 – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Dessa upplysningskrav ska ge en fullständig bild av företagets väsentliga IRO:s och förhållandet till företagets strategi och affärsmodell. Upplysningarna ger också läsaren praktisk hjälp med att hitta platsen för var information om styrning av de väsentliga hållbarhetsfrågorna återfinns, dvs information om policys, åtgärder, mål och utfall för väsentliga IRO:s.
Beträffande den beskrivning som ska lämnas om IRO:s uppmärksammar ESMA särskilt kraven i SBM-3 och nämner specifikt att kravet omfattar en beskrivning av de förväntade tidshorisonter som är relaterade till respektive IRO, samt om respektive IRO avser den egna verksamheten eller värdekedjan. Vidare rekommenderar ESMA att beskrivningen inkluderar eventuella beroendeförhållanden mellan väsentliga IRO:s, och påpekar samtidigt att positiv påverkan inte ska sammanblandas med förhindrande av negativ påverkan.
Beträffande förhållandet mellan IRO:s och ämnesspecifika upplysningar noterar ESMA att bättre jämförbarhet mellan upprättare uppnås när IRO:s mappas mot de ämnesområden som finns i ESRS och genom användande av den terminologi som används i ESRS. En dylik mappning, tillsammans med den förteckning på upplysningskrav som ska upprättas i enlighet med IRO-2 underlättar läsningen av hållbarhetsrapporten. I detta sammanhang uppmärksammar ESMA även behovet av en tydlig identifiering av företagsspecifika upplysningar för att lättare identifiera dessa i hållbarhetsrapporten.
Rapportering av icke-väsentlig information
Inom ramen för ESRS kan ett företag i hållbarhetsrapporten, under vissa förutsättningar, inkludera ytterligare upplysningar som härrör från annan lagstiftning eller från allmänt accepterade standarder för hållbarhetsrapportering. Om sådana upplysningar lämnas ska detta tydligt identifieras och får inte skymma eller påverka väsentlig ESRS information.
Hållbarhetsrapportens omfattning och format
Hållbarhetsrapportens omfattning och avgränsning
I enlighet med ESRS 1 Allmänna krav är utgångspunkten för rapportering av hållbarhetsinformation i enlighet med ESRS är att hållbarhetsrapporten omfattar samma företag som de konsoliderade finansiella rapporterna. I enlighet med upplysningskravet ESRS 2 BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen ska företaget bekräfta omfattningen av konsolideringen av hållbarhetsrapporten.
För att ta hänsyn till de svårigheter som finns vid insamling av information i värdekedjan finns övergångsbestämmelser införda i ESRS 1 (se paragraf 133). I de fall då övergångsbestämmelserna används, poängterar ESMA vikten av full transparens om eventuella konsekvenser som det kan få. Därutöver noterar ESMA vikten av transparent rapportering av eventuella förändringar i utökning av mål jämfört med tidigare perioder, vilket även avser eventuellt behov av att justera baslinjen för uppställda mål.
Hållbarhetsrapportens format
ESMA uppmärksammar företagen om det allmänna presentationskravet som finns i ESRS, dvs att hållbarhetsrapporten ska upprättas med en struktur som underlättar tillgången till och förståelsen av hållbarhetsrapporten, i ett format som kan läsas av både människor och maskiner.
Hållbarhetsrapporten ska utgöra ett tydligt identifierbart avsnitt i förvaltningsberättelsen och ska struktureras i fyra delar: allmän information; miljöinformation; information om samhällsansvar; och information om (bolags)styrning. För att undvika dubbelrapportering är det möjligt att göra en hänvisning från information som lämnas i en del av hållbarhetsrapporten till information som ska rapporteras i en annan del av hållbarhetsrapporten. Det finns även möjlighet att, under vissa förutsättningar, genom hänvisning införliva information från andra delar av årsredovisningen. Vid hänvisning är det viktigt att det övergripande målet om informationens läsbarhet bibehålls.
För att öka tillgängligheten och läsbarheten för hållbarhetsrapporter noterar ESMA att en praktisk lösning kan vara att inkludera referenser till lämnade upplysningar (ex “E2-5”, “S1-5”). På detta sätt är upplysningarna även förberedda för framtida digital taggning. ESMA uppmuntrar även användandet av hyperlänkar för att förenkla interna referenser.