Upplysningar om osäkerheter och risker: nya illustrativa exempel

Sex nya exempel belyser tillämpningen av IFRS upplysningskrav om osäkerheter och risker

Kortfattat:

• IASB har publicerat sex exempel som illustrerar tillämpningen av upplysningskrav avseende osäkerheter
• Exemplen belyser behovet av bedömningar och transparens kring gjorda antaganden och osäkerheter i dessa
• Syftet är att öka tydlighet och samstämmighet i företagens externa rapporteringen, särskilt om klimatrelaterade effekter

International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat sex nya exempel som illustrerar tillämpning av upplysningskrav i sex olika IFRS® redovisningsstandarder med avseende på osäkerheter och risker. I samband med publiceringen har exemplena införts i appendix till de relaterade standarderna.

Syfte: ökad transparens och bättre samstämmighet

De nya exemplena har tagits fram för att bemöta den oro som många intressenter, särskilt investerare, har uttryckt över att information om bland annat effekterna av klimatrelaterade risker i finansiella rapporter är otillräcklig och/eller inte framstår som samstämmig med information i årsredovisningens framvagn eller i hållbarhetsrapporteringen. Avsikten är att exemplena ska leda en bättre tillämpning av befintliga upplysningskrav, ökad transparens och bättre samstämmighet, dvs en ändrad redovisningspraxis.

Denna artikel beskriver de nya exemplena. Den praktiska innebörden av dem diskuteras i en separat artikel här.

Budskap: tillämpning av upplysningskrav förutsätter bedömningar

De nya exemplena belyser de överväganden som behöver göras vid tillämpning av upplysningskrav. Budskapet är att tillämpning av upplysningskrav kräver en bedömning om informationen rimligen kan förväntas påverka de beslut som primära användare av företagets finansiella rapporter fattar baserat på dessa rapporter, dvs är väsentlig och att detta kräver en samlad bedömning av såväl företagsspecifika som externa faktorer.

Sex exempel – tre slags upplysningskrav

Exemplena belyser tillämpning av tre slags upplysningskrav i IFRS redovisningsstandarder: krav på ytterligare (ospecificerade) upplysningar; krav på upplysningar om gjorda antaganden och källor till osäkerhet i uppskattningar; samt krav på uppdelning av information baserat på skillnader i egenskaper.

Krav på ytterligare (ospecificerade) upplysningar

Ett exempel belyser tillämpningen av kravet i punkt 31 i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter att lämna ytterligare, ospecificerade, upplysningar för att användare av de finansiella rapporterna ska förstå effekter av transaktioner, andra händelser och förhållanden på företagets finansiella ställning och resultat. Exemplet behandlar bedömningen om ett företag ska lämna information i de finansiella rapporterna om att företagets omställningsplan inte har haft någon väsentlig effekt på de finansiella rapporterna.

Relevanta företagsspecifika faktorer som nämns i exemplet innefattar karaktären och omfattningen av företagets exponering mot klimatrelaterade omställningsrisker och betydelsen av omställningsplanen för företagets framtida verksamhet. Externa faktorer som nämns inkluderar den bransch, de marknader och ekonomiska, regulatoriska och juridiska miljöer där företaget är verksamt.

Krav på upplysningar om antaganden och osäkerhet

Fyra av sex exempel belyser tillämpningen av krav på upplysningar om gjorda antaganden och källor till osäkerhet i uppskattningar:

• Upplysningar om antaganden vid nedskrivningsprövningar

Två exempel handlar om upplysningar om antaganden vid nedskrivningsprövningar av kassagenererande enheter. I det ena exemplet finns det betydande goodwill. I det andra fallet saknas såväl goodwill som immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod. Denna skillnad i omständigheter är relevant eftersom det första fallet, men inte det andra, omfattas av specifika upplysningskrav i punkt 134 i IAS 36 Nedskrivningar. Det andra exemplet belyser istället tillämpningen av krav på upplysningar om källor till osäkerhet i punkt 125–129 i IAS 1.

Båda exemplen bygger på scenarier där företaget är exponerat för väsentliga klimatrelaterade omställningsrisker.  I det första exemplet framgår att viktiga antaganden innefattar antaganden om framtida utsläppsreglering och kostnader för utsläppsrättigheter, att upplysning kan behövas som förklarar företagets metod för att uppskatta dessa utgifter, samt om gjorda uppskattningar överensstämmer med externa informationskällor, eller, om så inte är fallet, hur och varför de skiljer sig. I exemplet poängteras även att företaget ska utvärdera om en rimlig möjlig förändring i gjorda antaganden skulle innebära att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet och, om detta är fallet, upplysa om det belopp som återvinningsvärdet överstiger redovisat värde, vilka antaganden om framtida kostnader för utsläppsrättigheter som återvinningsvärdet bygger på, samt det belopp med vilket dessa värden måste ändras för att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde enligt punkt 134(f) i IAS 36.

Det andra exemplet belyser att företag behöver överväga om ändrade uppskattningar under nästkommande år skulle kunna resultera i en väsentlig justering av redovisade värden, även om osäkerheter i uppskattningar kan komma att bestå under en lång tid. I denna bedömning kan företag behöva beakta faktorer såsom storleken på den kassagenererande enheten (dvs om en relativt liten förändring kan resultera i en relativt stor nedskrivning), subjektiviteten och komplexiteten i gjorda antaganden, sannolikheten att ny information eller utvecklingen under nästkommande räkenskapsår kan leda till ändrade antaganden och känsligheten för ändringar i antaganden. Exemplet belyser även att vilken information som kan behöva lämnas beror på karaktären av gjorda antaganden och andra omständigheter.

• Upplysningar om antaganden om kreditrisk

Ett exempel handlar om upplysningskrav avseende antaganden vid uppskattning av kreditrisk i finansiella instrument (lånefordringar för vilka effekten av klimatrelaterade risker på kreditrisken bedöms vara väsentlig). Som exempel på företagsspecifika faktorer som kan behöva beaktas nämns den relativa storleken på tillgångarna och hur klimatrelaterade risker påverkar kreditrisken jämfört med andra faktorer.

• Upplysningar om antaganden relaterade till avsättningar

Det sista exemplet om osäkerheter i antaganden belyser tillämpningen av krav på vissa upplysningar om avsättningar. Exemplet bygger på ett scenario där ett företag har kvantitativt oväsentliga avsättningar för förpliktelser att återställa mark vid avveckling av produktionsanläggningar. Som exempel på företagsspecifika faktorer som kan vara relevanta att beakta vid bedömning om vilken information som behöver lämnas nämns storleken på de utgifter som förväntas krävas för att reglera företagets skyldighet, samt risken för att avveckling och återställande tidigareläggs. Exemplet beskriver även kortfattat vilken information företagsledningen väljer att lämna i not.

Krav på uppdelning av information

Det sista exemplet illustrerar bedömningar med avseende på krav i IFRS 18 om uppdelning av information utifrån skillnader i egenskaper. Exemplet handlar om ett företag med två typer av materiell anläggningstillgång av samma slag, med olika exponering för klimatrelaterade omställningsrisker (dvs förväntad nyttjandeperiod, restvärden och återvinningsvärde påverkas olika av förändringar i efterfrågan och av regulatoriska och politiska åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser). I exemplet beskrivs att företaget, vid tillämpningen av kravet att dela upp information i not utifrån olikheter i egenskaper när informationen är väsentlig, beaktar en kombination av företagsspecifika och externa faktorer. Som exempel på företagsspecifika faktorer nämns att tillgångarna utgör en stor andel av företagets totala tillgångar och att klimatrelaterade omställningsrisker kan få en väsentlig påverkan på användningen av dessa tillgångar och om de redovisade värdena kommer kunna återvinnas.

Läs vidare om exemplena här och den praktiska innebörden av dessa exempel här.