Löv på grenar omringade av kontorsbyggnader

Dom om beskattningstidpunkt för värdeförändring på valutaderivat

Relaterade ämnen

Kammarrätten har prövat beskattningstidpunkten för värdeförändringar på derivat som säkrar skulder i utländsk valuta.

Det är inte ovanligt att svenska företag som har skulder i utländska valutor väljer att säkra valutarisken på dessa genom derivatinstrument. Sådana instrument är som utgångspunkt kapitaltillgångar och värdeförändringar på dem beskattas därför typiskt sett först när de avyttras (14 kap. 9 § IL läst med 44 kap. 26 § IL). 

Den 1 januari 2019 infördes i 24 kap. IL generella ränteavdragsbegränsningsregler enligt vilka ett företags rätt till ränteavdrag begränsas bl.a. med hänsyn till företagets räntenetto, dess lönsamhet, avskrivningar, m.m. Vid tillämpningen av dessa regler gäller en särskild definition för vilka slags utgifter som ska behandlas som ränta. Denna definition innebär att utgifter som typiskt sett inte behandlas som ränta vid inkomstbeskattningen ändå ska göra det vid tillämpningen av de generella ränteavdragsbegränsningarna. 

Inom ramen för denna utvidgade räntedefinition faller bl.a. värdeförändringar på vissa valutaderivat som utgör kapitaltillgångar. Sådana derivat ska enligt 24 kap. 4 § 2 st. första meningen IL på balansdagen värderas ”på motsvarande sätt som i 14 kap. 8 §”. Detta innebär att värdeförändringen fram till balansdagen behandlas som ränta vid tillämpningen av bestämmelserna i 24 kap. 21-29 §§ IL. 

Skatteverket har uppfattat att bestämmelsen i 24 kap. 4 § 2 st. IL inte bara innebär en utvidgad definition av vad som är ränta enligt 24 kap. 21–29 §§ IL. Härutöver har Skatteverket på deras hemsida gett uttryck för att värdeförändringen också ska beskattas löpande. Skatteverkets bedömning i frågan är dock kontroversiell, och det har ifrågasatts om Skatteverket har fog för sin uppfattning. 

Målet hos kammarrätten

Bolaget hade i sin inkomstdeklaration hanterat positiva värdeförändringar på sina valutaderivat som ej skattepliktiga intäkter, dvs. i linje med vad som allmänt gäller för kapitalinstrument. Skatteverket underkände hanteringen och beslutade om en löpande beskattning samt påförde skattetillägg. 

Bolaget överklagade endast frågan om skattetillägg till förvaltningsrätten. Bolaget kunde acceptera att följa Skatteverkets rättsliga uppfattning i själva skattefrågan, men menade att en sådan hantering saknade rättsligt stöd, och att skattetillägg därför inte kunde tas ut. Förvaltningsrätten instämde dock i Skatteverkets bedömning och avslog överklagandet. 

Kammarrätten - dit bolaget överklagade - har nu bifallit överklagandet och undanröjt det påförda skattetillägget (dom den 20 januari 2025 i mål nr 1858-24). 

I sina domskäl konstaterade kammarrätten att såväl lagstiftningen som förarbetena till 24 kap. 4 § 2 st. IL innehåller motstridigheter i fråga om vad som ska gälla beträffande beskattningstidpunkt. Ordalydelsen av 24 kap. 4 § 2 st. IL talar enligt kammarrätten för att paragrafen endast har betydelse vid tillämpningen av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. Samtidigt framhöll kammarrätten att vissa uttalanden i förarbetena samt en justering av en annan bestämmelse skulle kunna tolkas som att lagstiftaren avsett en beskattning på det sätt som Skatteverket gör gällande. Kammarrätten framhöll dock att det inte är tillräckligt att förarbeten ger uttryck för en avsikt för att beskattning ska ske, det måste finnas stöd i lag för beskattningen. Enligt kammarrätten saknades det utrymme för att tolka 24 kap. 4 § på det sätt som Skatteverket gjorde gällande, varför Skatteverkets beslut upphävdes. 

Avslutande kommentarer

Målet avser en principiellt viktig fråga som får en stor praktisk påverkan för många företag i Sverige. Sannolikt har många företag inrättat sig efter vad som framgår på Skatteverkets hemsida och beskattats även för orealiserade värdeförändringar på derivat som säkrar skulder i utländsk valuta. Givet kammarrättens bedömning framstår det dock som att Skatteverkets uppfattning saknar lagstöd, vilket gör den nuvarande situationen problematisk. 

Det kan också noteras att uttaget av skattetillägg framstår som aggressivt, inte minst givet hur pressad Skatteverkets tolkning av gällande rätt uppenbarligen varit. Det har varit fråga om uttag av skatt som saknat stöd i lagtexten, där uttaget mer byggt på någon mer övergripande tolkning av hur regelverket enligt Skatteverket borde ha varit utformat. 

Vi uppfattar kammarrättens dom som välskriven och tydlig. Det är också välkommet att rättssäkerhetshänsyn väger tungt; uttag av skatt förutsätter stöd i lag. Domen sätter också fingret på vikten av kvalitet i lagstiftningsarbetet, något som tycks ha brustit i detta fall. 

EYs skatteprocessgrupp har biträtt bolaget under hela processen.

Författare:
  • Per Holstad, Partner Corporate Tax, Tel: 072-206 46 99
  • Christoffer Pettersson, Senior Consultant Corporate Tax, Tel: 072-178 74 47

Summering

EY Tax & Law har kompetens och erfarenhet inom samtliga skatteområden, men även i invandringsfrågor och inom juridik såsom arbetsrätt, fastighetsrätt, bolagsrätt och företagsöverlåtelser. Registrera dig här om du vill prenumerera på våra nyhetsartiklar.

Om artikeln