Under juni 2018 införde USA tullar på europeiska stål- och aluminiumexporter och under januari 2020 följde ytterligare tilläggstullar från USA på EU:s export av vissa produkter som innehåller stål och aluminium. EU införde sina motåtgärder under juni 2018 på varor från USA EU:s motåtgärder strukturerades i två uppsättningar av åtgärder, som vardera påverkar olika varukategorier. Den första uppsättningen av varukategorier som påfördes tilläggstullar trädde i kraft omedelbart i juni 2018, medan den andra uppsättningen var planerad att träda i kraft i juni 2021.
EU:s första uppsättning inkluderade varukategorier som tobaksprodukter, vissa textilprodukter och många järn- och stålprodukter som belades med tilläggstullar om 25 %. I det andra steget var EU:s föreslagna tilläggstullar mer varierade. De berörda varukategorierna nämns i bilagorna I (med start i juni 2018) och II (med start från 23 mars 2021) till förordning (EU) 2018/724. Varukategorierna som omfattades av bilaga I belades omgående med tilläggstullar, medan EU valde att lägga startdatum för införande av tilläggstullar på varukategorierna som omfattades av bilaga II till 23 mars 2021. Efter diskussioner med USA under år 2021 om ett tullbaserat kvotsystem för EU-exportörer valde EU-kommissionen att skjuta upp de föreslagna tilläggstullarna till den 31 mars 2025 för att ge EU och USA utrymme att arbeta fram en mer långsiktig lösning.
Med hänsyn till de handelsåtgärder som USA införde den 12 mars 2025 kommer uppskovet av ovan nämnda EU-motåtgärder att upphöra den 31 mars 2025, och varor som importeras in i EU från den 1 april 2025 och som omfattas av ovan nämnda motåtgärder (bilaga I och II) kommer att beläggas med dessa ytterligare tilläggstullar vid import till EU.
Eftersom de nya tullarna från USA är betydligt bredare i omfattning och påverkar ett betydligt högre värde av EU:s handel, inledde EU-kommissionen, den 12 mars 2025, en process för att införa ytterligare motåtgärder mot U.S. Dessa kommer att rikta sig mot nya varukategorier, som kommer att gälla tillsammans med de återinförda åtgärderna från 2018 (bilaga I och II). Målet är att säkerställa att det totala värdet av EU:s åtgärder motsvarar det ökade värdet av handeln som påverkas av USA:s nya tullar gentemot varor från EU.
Listan över produkter som övervägs för dessa motåtgärder är lång och varierad. De omfattade produkterna inkluderar bl.a. vissa livsmedel, vissa drycker, vin, sprit, beredningar för djurmat, tobaksprodukter, skönhets- och hudvårdsprodukter, schampon och tvål, handskar, vissa träslag, vissa typer av papper, vissa typer av mattor, industrimaskiner, hushållsartiklar, elektronik, antal typer av klädesplagg, vissa typer av skor, vissa typer av rör och slangar, vissa hemartiklar och vissa cyklar och motorcyklar m.m.
Bortsett från den omedelbara ekonomiska påverkan på företag som importerar varor som kommer att omfattas av de tilläggstullarna, kräver EU:s föreslagna åtgärder att EU-importörer agerar med försiktighet när de fortsätter att importera samma typ av varor från amerikanska leverantörer. Detta gäller även amerikanska leverantörer som har flyttat sin produktion till länder utanför USA.
Ett exempel på detta är EU-domstolens dom i Harley-Davidson från november 2024. Motorcykeltillverkaren hade flyttat produktionen för EU-marknaden från USA till ett annat land, för att på så sätt kringgå tilläggstullarna vid import till EU.
EU-domstolen klargjorde i sin dom tillämpningen av artikel 33 i EU-kommissionens delegerade förordning (EU) nr. 2446/2015 (UCC DA). EU-domstolen fann att om det primära eller dominerande syftet med att flytta produktionen är att undvika tullar (handelsåtgärder) och en sådan flytt inte är ekonomiskt motiverad, bestäms ursprunget enligt artikel 33 UCC DA, baserat på ursprunget av den största delen av delarna, snarare än landet för den senaste betydande bearbetningen.
Det anmärkningsvärda är att de tilläggstullar (handelsåtgärder) som Harley-Davidson påstås ha kringgått var de som infördes enligt de ovannämnda motåtgärder vilka infördes mot amerikanska varor år 2018. Harley-Davidson-domen lägger därför till ett lager av komplexitet till produktionsstrategier vid all komplexare handelspolitik där det blir allt viktigare att säkerställa korrekt varuklassificering, tullvärde och ursprungshantering.