Offentlig land-för-land rapportering - vilka förberedelser bör göras?

Företag som omfattas av reglerna behöver under 2025 förbereda sig inför den nya offentliga publiceringen av inkomstskatterapporter. 

I juni 2021 antogs reglerna om offentlig land-för-land rapportering av Europaparlamentet. Reglerna, även kända som public country-by-country reporting (PCbCR), blir högst aktuella år 2025, då de resulterar i att det första räkenskapsåret omfattas av rapporteringsskyldighet i ett flertal länder, däribland Sverige.

Företag som omfattas av direktivet och de svenska reglerna behöver under 2025 förbereda sig inför den nya offentliga publiceringen av inkomstskatterapporter. I denna artikel vill vi upplysa och informera om rapporteringen och de förberedelser vi anser att företag bör vidta.

Lagen och utvecklingen

I Sverige trädde lagen om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter i kraft i juni 2023. Lagen innebär en skyldighet för stora företag att upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra en rapport innehållande inkomstskatteuppgifter. Den svenska lagen följer Europaparlamentets direktiv 2021/2101 från november 2021 samt de ändringar som följer direktivet 2013/34/EU vad gäller offentliggörandet av inkomstskatteuppgifter.

Det första året för rapportering i Sverige är för de räkenskapsår som inleds efter den 31 maj 2024, vilket innebär att koncerner med kalenderår omfattas av detta för räkenskapsåret 2025, med första offentlig rapportering under 2026.

Rapporteringsskyldigheten inträder när ett företags eller en koncerns totala intäkter uppgår till mer än åtta miljarder kronor under två efterföljande räkenskapsår. Reglerna är således riktade mot större koncerner och träffar svenska företag antingen som svenskt moderbolag och eller som svenskt dotterbolag.

Det är det yttersta moderbolaget i en koncern som ansvarar för upprättandet och offentliggörandet av rapporten. Om det yttersta moderbolaget är ett svenskt företag följer koncernen den svenska tidsfristen, vilken i sin tur följer den rekommenderade tidsfristen enligt EU-direktivet. I de fall där det yttersta moderbolaget inte är ett svenskt företag bör tidsfristen för första publicering undersökas.

Bara inom Europa uppmärksammas olika utvecklingar, där exempelvis Kroatien och Rumänien har initierat tidigare rapportering med annan tidsfrist än den av EU-direktivet föreslagna tidsfristen. Vid verksamhet i dessa länder rekommenderar vi att undersöka regelverket kring yttersta moderbolagets rapportering och tidsfrist samt potentiella lokala regler för verksamma dotterbolag i dessa länder.

Även Australien, som ligger utanför EU, implementerar en ny lagstiftning kring PCbCR, och därmed omfattas även Australien av regler om offentlig rapportering likt EU-direktivet.

Vad, hur och när?

I många avseenden är PCbC-rapporten lik CbC-rapporten som omfattas av BEPS Action 13-regelverket när det gäller vilka uppgifter som ska lämnas. PCbCR har några färre krav på uppgifter jämfört med CbC-rapporteringen, men främst är det själva offentliggörandet och inlämningen som skiljer sig åt.

Inkomstskatterapporten ska innehålla uppgifter såsom namn på rapporterande företag, räkenskapsår, valuta, företagen som ingår i den rapporterande koncernen, kortfattad verksamhetsbeskrivning för företagen, antal anställda, intäkter, vinsten/förlusten före inkomstskatt, årets ackumulerade inkomstskatt, betald inkomstskatt och ackumulerade vinstmedel för det relevanta året per EU/EES-jurisdiktion. För övriga jurisdiktioner ska informationen aggregeras.

För att rapporten ska anses vara offentlig och tillgänglig ska den offentliggöras inom 12 månader från balansdagen för det räkenskapsår som rapporten omfattar, upprättas på ett av de officiella EU-språken, och göras tillgänglig på företagets/koncernens webbplats.

I Sverige ska rapporten även lämnas in till Bolagsverket senast ett år efter räkenskapsårets utgång och vara upprättad på svenska. Rapporten ska därefter hållas tillgänglig under minst fem år.

Transparens och förberedelser

I och med PCbCR blir företags/koncerners inkomstskatteinformation tillgänglig för offentlig granskning av allmänheten men också av konkurrenter, icke-statliga organisationer (NGO:s), media och aktieägare. Detta innebär att företag måste vara beredda på att svara både privat och offentligt på frågor om de offentliggjorda uppgifterna. I rapporten återfinns uppgifter som direkt kommer att påverka skattepositionen, och datarapporteringen kan komma att bli en del av skattebedömningsprocesser där det direkt hänvisas till CbCR-data.

PCbCR blir automatiskt en del av den större och bredare ESG-rapporteringen för en koncern och kan generellt beröra följande områden i ett företags ESG-resa:

• Ansvar och transparens
• Företagets samhällsansvar (Corporate Social Responsibility)
• Relationer med investerare
• Allmänhetens/Offentlig uppfattning och varumärkesvärde

Med tanke på ovanstående behöver företag vara tydliga, koncisa och transparenta i sin kommunikation kring skattehantering, efterlevnad och i planeringen med intressenter, i enlighet med lokala och internationella skatteregler och förordningar så att rapporterade uppgifter tolkas på det sätt som avses.

Följande steg och förberedelser bör övervägas

Steg 1: Analysera nuvarande skattestrategi och tidigare skattepositioner

Steg 2: Involvera och kommunicera med intressenter

Steg 3: Upprätta tydligt narrativ och innehåll till rapporten

Frågor att bemöta/förbereda:

• Vilka interna processer behövs för att hantera PCbCR?
• Vilken påverkan har PCbCR på företagets/koncernens nuvarande skattehantering/position?
• Hur kan PCbCR integreras i företagets/koncernens bredare rapporteringsstrategi, inklusive utvecklingen av ESG-rapportering?

Tillsammans med våra kunder arbetar EY proaktivt och kontinuerligt med ovan frågeställningar, dels kopplat till CbCR och PCbCR, men även kopplingen till kvalificerad CbCR-data för Pelare II-rapporteringen. Vi kan således stödja denna process antingen i en mer proaktiv roll genom att förbereda innehåll för PCbCR, eller genom att granska innehåll som skapats internt. Om du vill ha stöd eller råd kring ovannämnda förberedelser och regelverk, kontakta gärna oss på EY.

Författare

• Clemens Mader, Partner, International Tax and Transaction Services, Transfer Pricing, 076 607 37 67
• Anna Braunschweig, Senior Manager, International Tax and Transaction Services, Transfer Pricing, 070 549 26 58