Förslag om förändring avseende expertskattereglerna

I ett delbetänkande föreslås en reform av expertskattereglerna i syfte att öka svenska företags möjligheter att rekrytera nyckelkompetens. 

Bakgrund

Utredningen har haft i uppdrag att se över expertskattereglerna i syfte att öka reglernas internationella konkurrenskraft, och för att göra dem mer lättillämpade i praktiken. Målet med de föreslagna förändringarna är att öka svenska företags möjligheter till att rekrytera och behålla nyckelkompetens. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. 

I korthet innebär utredningens förslag följande: 

• Skattelättnaden ska förstärkas. Den skattefria andelen av ersättningen för arbetet i Sverige ska höjas från 25 procent till 30 procent, vilket medför en ytterligare skattebesparing för den anställde och kostnadsbesparing för arbetsgivaren avseende svenska arbetsgivaravgifter. 

• Tillämpningstiden föreslås ligga kvar på sju år från den dag vistelsen i Sverige påbörjas, men man ska kunna dela upp perioden som expertskatt tillämpas i olika perioder. Expertskattelättnader ska dock sammanlagt kunna tillämpas under maximalt sju år.  

• Ersättningsnivån ska utgå från 1,1 inkomstbasbelopp. Nuvarande ersättningsnivå utgår från prisbasbelopp, vilket årligen beräknas utifrån det allmänna prisläget i Sverige. Förslaget innebär att ersättningsnivån i stället ska beräknas utifrån ett inkomstbasbelopp, som baseras på inkomstökningarna i Sverige. 

• Kompetensregeln ska förenklas, och expertskattelättnader ska kunna beviljas för personer vars kvalificerade arbete till väsentlig del avser forskning eller utveckling. Utredningens förslag innebär att skattelättnader ska beviljas för högkvalificerade personer som arbetar minst 40 % av arbetstiden med forskning eller utveckling, oavsett om det finns betydande svårigheter att rekrytera sådana personer i Sverige. Skattelättnader ska till följd inte beviljas för personer med löner under beloppsregelns ersättningsnivå, om de inte arbetar med forskning och utveckling. 

• Kravet på att arbetstagaren inte får vara svensk medborgare tas bort, men tiden som en arbetstagare inte får ha varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige förlängs från fem till tio kalenderår. Vistelse för arbete som forskare vid ett lärosäte ska undantas och där gäller delvis andra vistelsekrav. 

• Avsiktskravet slopas. Enligt nuvarande regler kan skattelättnader inte beviljas om arbetstagaren har för avsikt att vistas i Sverige längre tid än sju år.  

• Ansökningstiden förlängs. Ansökningstiden, dvs. från det att arbetstagaren påbörjat sitt arbete i Sverige tills att ansökan ska ha inkommit till Forskarskattenämnden, förlängs från tre till sex månader. 

Kommentarer

EY delar den syn som framhålls i betänkandet gällande tillämpning kompetensregeln, som i dess nuvarande form i praktiken ofta upplevs svårtillämpad och medför brist på förutsägbarhet avseende huruvida expertskatt kommer att beviljas eller inte. En ökad tydlighet avseende tillämpligheten välkomnas, för att skapa förutsägbarhet för arbetsgivare i rekryteringsprocessen.  

I utredningen kommenteras även att de nuvarande reglerna ger stöd för att tillämpa expertskattelättnader, trots att lön/ersättning utges av någon annan än den arbetsgivare som anges i Forskarskattenämndens beslut, till exempel ett koncernbolag i utlandet som av praktiska skäl betalar ut lön till den anställde under perioden arbete utförs i Sverige. Man anser inte att det faktum att den praktiska tillämpningen och osäkerheter vid tolkning av befintlig praxis, samt i myndigheternas tillämpning, medför behov av något uttryckligt förtydligande i lagtext. Samtidigt föreslås att kravet att arbetsgivaren är ett svenskt företag, eller utländskt företag med fast driftställe i Sverige, förblir oförändrat. 

Det klargjordes genom dom HFD 2021 ref. 60 att ersättning som utbetalas från ett utländskt bolag får inräknas vid bedömning av huruvida ersättningsnivån är uppnådd, när ersättning vidarefaktureras och kostnadsförs i det svenska bolaget. Osäkerhet kvarstår dock huruvida ersättning utbetald från det utländska bolaget ingår i underlaget för expertskatt vid beskattningen, i linje med kommentarerna i delbetänkandet. För att eliminera denna osäkerhet hade det varit önskvärt att det uttryckligen förtydligas att löneutbetalning som kvarstår i hemlandet, ofta av praktiska skäl, inte heller har någon påverkan på tillämpligheten av expertskattelättnaderna när det konstaterats att dessa är tillämpliga och beslut har erhållits. 

Länk till delbetänkandet finns här.

Författare

• Andreas Bråthe, Partner, People Advisory Services Tax, 073 397 24 33

• Johanna Tullock, Senior Manager, People Advisory Services Tax, 076 854 83 31 

• Sophia Werner, Senior, People Advisory Services Tax, 073 403 18 61