Tisdagen den 28 januari presenterade Regeringskansliet ett förslag om hur så kallad carried interest ska beskattas. Med carried interest avses i detta sammanhang en särskild typ av vinstandel från alternativa investeringsfonder. Förslaget har tagits fram av en särskild utredare och syftar till att möta ett stort behov av en bättre förutsägbarhet och rättssäkerhet i beskattningen.
Förslaget syftar till att säkerställa att de så kallade 3:12-reglerna blir tillämpliga på inkomster som hänför sig till carried interest. 3:12-reglerna innebär med viss förenkling att inkomster från sådana företag beskattas delvis som löneinkomster, delvis som kapitalinkomster. På detta sätt skulle carried interest-baserade inkomster behandlas på motsvarande sätt som allmänt gäller för företagande i Sverige inom ramen för fåmansföretag.
Förslaget omfattar fyra nya paragrafer i inkomstskattelagens 57 kapitel, 37–40 §§. För att omfattas av förslaget måste det alltså vara fråga om andelar i fåmansföretag. Och som allmän utgångspunkt förutsätts att förslagets bestämmelser ska få företräde framför allmänna bestämmelser om lönebeskattning.
I den nya 37 § anges en ny definition som fastställer att en aktieägare under vissa förhållanden ska anses vara "verksam i betydande omfattning" i ett företag. Denna typ av aktivitet är grunden för att andra paragrafer i kapitlet blir tillämpliga.
Enligt 37 § anses en aktieägare vara verksam i betydande omfattning i ett företag om:
Den valda tekniken ger ett strukturneutralt resultat; beskattning kan ske enligt förslaget oavsett hur en enskild fond är strukturerad. Olika former av medinvesteringar i fonder som inte bygger på en asymmetrisk vinstdelning (t.ex. co-invest) träffas inte, utan sådana inkomster kan även framdeles beskattas som vanliga kapitalinkomster. Vidare omfattar förslaget inte inkomster som erhålls utan koppling till anställning eller liknande, vilket medför att innehav för olika passiva investerare faller utanför.
Uppdraget till utredaren var att föreslå regler som medför en beskattning som motsvarar vad som gäller enligt 3:12-reglerna. I denna del ska dock noteras att förslaget innehåller ett antal undantag från dessa regler (38-40 §§). Således föreslås en längre karenstid än vanligt innan kvalificeringen kan upphöra, tio i stället för fem år. Vidare ska den s.k. utomståenderegeln inte tillämpas, en regel som annars innebär att fåmansföretagsreglerna inte tillämpas om utomstående äger del i företaget i betydande omfattning. Dessutom kommer det inte att vara möjligt att minska skatten med utgångspunkt i löner som betalas till anställda i portföljbolag eller fondförvaltarens dotterbolag.
Slutligen föreslås ett högre takbelopp, dvs. det belopp som beskattas som lön kommer att vara högre än för andra kvalificerade innehav; ungefär 12 MSEK av en utdelning eller kapitalvinst kommer att beskattas som lön, vilket ska jämföras med den standardmässiga tröskeln för tjänstebeskattning på cirka 8 MSEK som gäller idag. Denna ökning motiveras av att förslaget anses kräva finansiering även om utredaren samtidigt uttrycker att antagandena i denna del är mycket osäkra.
Om förslaget genomförs borde det innebära ett slut för mycket långvariga skatteprocesser; det blir en tydlighet beträffande vad som ska gälla. Hur bestämmelserna slutligt kommer att se ut efter remissbehandling, Lagrådsföredragning och propositionsarbete återstår att se.
Författare
- Per Holstad, Partner Corporate Tax, 072-206 46 99
- Christoffer Pettersson, Senior Consultant Corporate Tax, 072-178 74 47