English version here
Den 10 juni 2025 publicerade regeringen en promemoria om förslag till genomförande av ett EU-direktiv (2024/1233) om ett förenklat ansökningsförfarande gällande kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd. Förslagen innebär bland annat att arbetstillstånd inte längre ska knytas till en specifik arbetsgivare eller yrke samt att arbetstagaren ska kunna behålla sitt arbetstillstånd under en längre tid av arbetslöshet än tidigare (6 månader i stället för 3 månader). Regeringens förslag till lagändring föreslås träda i kraft den 21 mars 2026.
Bakgrunden till direktivet som antogs av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 12 april 2024 är EU:s målsättning att utforma en gemensam politik för laglig migration och öka attraktionskraften för högutbildad arbetskraft.
Merparten av förslagen i EU-direktivet är redan införlivade i svensk lagstiftning och promemorian föreslår då att ingen ändring behövs. Men några delar innebär förändringar som kan ha stor betydelse för arbetsgivare och arbetstagare. De viktigaste förändringarna är följande.
Arbetstillstånd
- Arbetstillstånd ska inte längre knytas till en specifik arbetsgivare eller ett visst slag av arbete. Det ska i stället införas en anmälningsskyldighet vid byte av arbetsgivare.
- Anmälningsskyldigheten innebär även att det åligger utlänningen att anmäla till Migrationsverket om en provanställning inte övergår i en tillsvidareanställning. Tidigare har Migrationsverket enbart beviljat tillstånd i enlighet med provanställningstiden vilket inneburit att en förlängningsansökan oftast behöver göras efter 6 månader. I och med förslaget i promemorian kommer tillståndstiden inte längre vara begränsad till provanställningsperioden utan kunna beviljas upp till två år.
- Längre omställningsperiod vid arbetslöshet för de som haft arbetstillstånd i mer än två år (det ska vara möjligt att behålla sitt tillstånd vid arbetslöshet upp till 6 månader i stället för 90 dagar som är nuvarande regel).
Handläggningstid
- Beslut ska fattas inom 90 dagar från det att en komplett ansökan lämnats in.
Avgifter
- Arbetsgivare som betalar ansökningsavgiften får inte kräva ersättning från tredjelandsmedborgaren.
Ikraftträdande
- Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 21 maj 2026
Det föreslås också att den nuvarande bestämmelsen ändras så att den som har haft arbetstillstånd, oavsett hur länge, och som inom giltighetstiden för tillståndet ansöker om förlängning inte behöver ha arbetstillstånd till dess tillståndsfrågan har avgjorts, eller om beslut om utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft. Enligt nuvarande regler behöver den sökande ha haft arbetstillstånd minst 6 månader för att ha rätt att arbeta under handläggningen av en ny ansökan.
EY har tidigare informerat om förslag på nya arbetstillståndsregler som presenterades i ett betänkande till regeringen den 15 februari 2024 (Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m.). Dessa regler föreslogs träda i kraft 1 juni 2025 men då delar av förslagen (som avskaffande av spårbyte) redan trätt i kraft är andra delar fortfarande under utredning (som undantag från krav på lägsta lön för vissa bristyrken).
Förslagen i promemorian har skickats för remiss till remissinstanser och svaren ska ha kommit in senast den 30 september 2025.
EY bedömer att ansökningsförfarandet kommer underlättas för arbetsgivare men också ställa krav på kontroll och bedömningar om arbetstagare har rätt villkor för att inte riskera att ett tillstånd ska bedömas var ogiltigt. EY följer utvecklingen och kommer uppdatera mer ingående under nästa steg i lagstiftningsprocessen.
Författare
- Andreas Bråthe, Partner Global Immigration, 073-397 24 33
- Elsa Tirén, Manager Global Immigration, 076-853 19 79
- Karin Falkman Lundberg, Senior Global Immigration, 072-186 11 65