Skärpta krav för medborgarskap i juni – det här vill regeringen ändra

Läs om de viktigaste förändringarna med anledning av de nya reglerna om svenskt medborgarskap som träder i kraft i juni 2026.

English version here

Regeringen lämnade den 10 februari en lagrådsremiss med förslag om skärpta regler i lagen om svenskt medborgarskap, med syftet att stärka medborgarskapets status och värna värdet av svenskt medborgarskap. De nya kraven innebär längre hemvisttider, ett nytt försörjningskrav, kunskapsprov i svenska och samhällskunskap samt kraftigt begränsad möjlighet att förvärva medborgarskap genom anmälan. Här är en genomgång av de viktigaste förändringarna.

Längre hemvisttid – åtta år blir ny huvudregel istället för fem

Regeringen föreslår att huvudregeln för hemvist vid ansökan om medborgarskap höjs från fem till åtta år. Undantag från huvudregeln föreslås för olika grupper av sökande; nordiska medborgare och tidigare svenska medborgare behöver ha bott i Sverige i två år, statslösa i fem år och flyktingar (de som har en formell flyktingstatusförklaring) samt den som är gift eller sambo med svensk medborgare (med varaktighetsvillkor) och unga vuxna under 21 år ska ha en hemvist om sju år. För makar och sambor krävs att relationen varat i minst fem år och att den svenska maken eller sambon varit svensk medborgare i minst fem år.

Skärpta krav på levnadssätt – från "hederligt" till "skötsamt och hederligt"

Regeringen föreslår att det ska krävas att en sökande har haft och kan förväntas ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt. Det nuvarande kravet på "hederligt levnadssätt" föreslås ändras i lagtext till "skötsamt och hederligt levnadssätt". Det innebär i praktiken att prövningen inte bara ska beakta eventuella brott så begåtts i Sverige utan även skuldsättning inom eller utanför Sverige, om sökande varit verksam i en organisation som gjort sig skyldig till systematiska övergrepp eller belagts med kontaktförbud. Regeringen bedömer också att karenstiderna – tiden efter brott med mera innan medborgarskap kan beviljas – bör förlängas och anger uppdaterade riktlinjer. För barn som har fyllt 15 år föreslås krav på skötsamt och hederligt levnadssätt vid naturalisation (alltså genom ansökan och inte genom födsel eller adoption till Sverige).

Nytt försörjningskrav införs

Ett försörjningskrav ska införas vid ansökan om svenskt medborgarskap. Kravet uppfylls om sökanden har lön eller inkomst av näringsverksamhet och under de senaste tre åren före ansökan inte haft försörjningsstöd mer än sex månader sammanlagt. Inkomsten ska som lägst motsvara tre inkomstbasbelopp per år, vissa subventionerade anställningar eller inkomster får inte räknas, och försörjningsförmågan får inte vara bara tillfällig. Senast fastställda inkomstbasbelopp är 83 400 SEK (2026), vilket innebär att försörjningskravet skulle vara 250 200 SEK i årslön eller 20 850 SEK per månad (dessa belopp gäller bruttoinkomst innan avdragen skatt). Undantag kan ges bland annat för den som har rätt till vissa pensionsförmåner, för heltidsstuderande (med villkor), gymnasiestuderande, eller om det inte rimligen kan begäras att kravet uppfylls av någon annan anledning.

Kunskapskrav – medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap

Regeringen föreslår även att det införs krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap. Kunskapskraven ska gälla för den som har fyllt 16 men inte 67 år. Kunskaper ska kunna visas genom godkänt resultat på ett särskilt medborgarskapsprov. Provet i svenska ska pröva läs- och hörförståelse på funktionell nivå samt skriftlig och muntlig färdighet på grundläggande nivå. Universitets- och högskolerådet (UHR) har fått i uppdrag att ta fram provet med hjälp av Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Provets olika delar kommer presenteras i olika etapper och helheten ska senast kunna genomföras den 1 oktober 2027 enligt regeringsuppdrag. Till dess föreslår regeringen att man ska kunna via språkkunskaper genom alternativa godkända språkkunskaper i årskurs 9 i Sverige eller annat nordiskt land, gymnasiet, svenska för invandrare (SFI), kommunal vuxenutbildning (komvux), eller godkänt resultat på ett kunskapsprov som används av universitet och högskolor för att pröva de kunskaper i svenska som krävs för högskolestudier i Sverige, eller dylikt. Det blir upp till beslutande myndighet (Migrationsverket) att bedöma vad som motsvarar godkänt språkprov

Provet i samhällskunskap ska pröva grundläggande kunskaper om det svenska samhället och utformas på svenska på funktionell nivå. Lagtexten anger även alternativa sätt att visa kunskaper, bland annat genom godkänt betyg i samhällskunskap eller samhällsorienterande ämnen (t ex. från åk 9 i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux). Undantag kan ges om det inte rimligen kan begäras att sökanden – på grund av funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden – visar kunskaperna.

Anmälningsförfarandet ska utmönstras – fler hänvisas till ansökan

Medborgarskap kan idag förvärvas genom ansökan eller anmälan. Anmälan är en förenklad procedur som tillämpas för specifika grupper som bedöms ha särskild anknytning till Sverige (till exempel nordiska medborgare) och processen innebär färre krav för den sökande att uppfylla för att bli svenska medborgare. Regeringen föreslår att anmälningsförfarandet utmönstras så långt som möjligt. Statslösa barn och unga vuxna som kommer till Sverige, barn och unga vuxna med utländskt medborgarskap samt tidigare svenska medborgare ska inte längre kunna förvärva medborgarskap via anmälan. Anmälan ska i huvudsak finnas kvar för statslösa som är födda i Sverige och statslösa sedan födelsen, vissa barn födda utomlands till svensk far (övergångsregler), barn som blir medborgare som följd av förälders anmälan samt nordiska medborgare enligt nordiskt avtal.

Barn får ny möjlighet att ansöka om medborgarskap

Regeringen föreslår också en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan. Tidigare har barns medborgarskap inte särreglerats i lagen, då de har prövats i anslutning till förälderns ansökan eller anmäla. I den nya lagen regleras särskilda villkor för barns naturalisation, bland annat krav på identitet, permanent uppehållstillstånd, hemvistkrav som varierar med ålder och status, krav på levnadssätt från 15 år och kunskapskrav från 16 år samt samtycke från 12 år i vissa fall.

Möjlighet att återfå medborgarskap som förlorats vid 22 år

Regeringen föreslår att det ska vara möjligt att med retroaktiv verkan återfå svenskt medborgarskap som förlorats vid så kallad preskription (22 års ålder), och att ingen ansökningsfrist ska gälla för att återfå medborgarskapet. Skälet är bland annat att svensk rätt behöver anpassas till unionsrätten och EU-domstolens praxis, som kräver möjlighet till individuell proportionalitetsbedömning och möjlighet att behålla eller återfå medborgarskap med retroaktiv verkan.

När kan ändringarna börja gälla?

De huvudsakliga lagändringarna föreslås träda i kraft den 6 juni 2026. Delar av regleringen om medborgarskapsprov i svenska föreslås träda i kraft senare – den 1 oktober 2027 eller tidigare för vissa moment (se tidigare stycke Kunskapskrav – medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap), medan övriga delar av provet i svenska träder i kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer.

EY:s analys

De föreslagna ändringarna innebär en genomgripande omarbetning av svensk medborgarskapsrätt. Ett krav på längre hemvist, kunskaper i svenska språket och försörjningskrav innebär helt nya förutsättningar för många av de som avser att söka eller redan sökt medborgarskap. Handläggningstiden för de flesta medborgarskapsansökningar för vuxna idag är nästan 4 år (47 månader). Att införa ytterligare krav som i varierande grad ska vara föremål för individuell prövning lär inte korta ned de befintliga handläggningstiderna inom ramen för hur ärendena handläggs idag. Arbetsgivare som anställer utländsk arbetskraft bör beakta att vägen till svenskt medborgarskap blir både längre och mer krävande, vilket kan påverka personalplanering och retention av internationell kompetens. EY hjälper dock gärna till med rådgivning gällande medborgarskap eller andra grunder att vistas och arbeta i Sverige.

Författare

• Andreas Bråthe, Partner Global Immigration, 073-397 24 33
• Elin Harrysson, Senior Manager Global Immigration, 073-255 77 02
• Karin Falkman Lundberg, Manager Global Immigration, 072-186 11 65
• Elsa Tirén, Manager Global Immigration, 076-853 19 79