Svenska F-skatteregler utmanas vid EU-domstolen

EU-kommissionen ställer Sverige till svars för att regler om innehållande av preliminärskatt inte anpassats till EU-rätten.

Den 7 maj meddelade EU-kommissionen att Sverige ska ställas till svars av EU-domstolen mot bakgrund av misslyckande med att anpassa rådande regler om preliminärskatteavdrag med EU rättens krav på fri rörlighet för tjänster. Kommissionen menar att nuvarande krav för svenska bolag att innehålla preliminärskatt på fakturor från utländska företag utan fast driftställe i Sverige kan medföra svårigheter för utländska företag att erbjuda sina tjänster till svenska kunder.

Sedan 2021 föreligger krav för svenska uppdragsgivare innehålla 30 % preliminärskatt på betalningar till utländska företag som verkar inom Sverige i den mån de saknar en svensk F-skatt. Kravet omfattar preliminärskatteinnehållande från ersättning som svenska bolag betalar för arbete som utförs i Sverige, och gäller även i förhållande till utländska bolag som saknar fast driftställe i Sverige (och därmed i regel inte blir skattskyldiga för ersättningen som betalas av den svenska uppdragsgivaren). För att undvika ett skatteinnehållande behöver den utländska entreprenören ansöka om F-skatteregistrering alternativt begära tillbaka den innehållna skatten i ett senare skede enligt en särskild process/ansöka om jämkning.   

Kommissionen menar att processen för att begära återbetalning av innehållen preliminärskatt är en långdragen process som kan ta upp till två år, och som därmed kan medföra betydande likviditetsproblem för det utländska bolaget. De administrativa kraven för att beviljas ett F-skattegodkännande och de långa handläggningstiderna hos Skatteverket vid en F-skatteansökan beskrivs också som ytterligare potentiella hinder för utländska entreprenörers möjlighet att tillhandahålla tjänster i Sverige. Sammantaget anses innehållandekravet utgöra en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster på den inre marknaden. 

EY Kommentar

Om EU-domstolen är eniga med Kommissionens kritik kommer Sverige behöva ändra reglerna om preliminärskatteavdrag för att tillgodose kravet på fri rörlighet för tjänster. I en sådan situation är det svårt att sia om huruvida anpassningen till EU-rätten kommer att ske via till exempel förenklade administrativa processer, eller genom ett slopande av den absoluta innehållandeskyldigheten vid betalningar till företag utan F-skatt. Med utgångspunkt i Kommissionens synpunkter är det inte otänkbart att Sverige återgår till reglerna för preliminärskatteinnehållande som gällde innan ändringarna 2021. Det hade inneburit att svenska uppdragsgivare återigen behöver göra en egen bedömning kring den utländske entreprenörens eventuella skattskyldighet i Sverige, i syfte att bedöma skyldighet kring skatteavdrag på betalningar av fakturor. För svenska företag skulle det medföra en större osäkerhet kring när skatteavdrag ska göras.

Samtidigt instämmer EY i den kritik som riktas av Kommissionen, med hänsyn till den administration som nuvarande regelverk medför för utländska bolag som tillhandahåller tjänster i Sverige, och som ofta resulterar i krav på F-skatteregistrering trots avsaknad av skattskyldighet i Sverige. I praktiken medför dessa regler ofta en omfattande och tidskrävande process för utländska bolag som är verksamma i Sverige, och samtidigt ett potentiellt indirekt hinder för svenska bolag att anlita utländska bolag för arbete i Sverige.

Engelsk version av artikeln finns här.

Författare

• Andreas Bråthe, Partner, People Advisory Services Tax, 073 397 24 33
• Johanna Tullock, Senior Manager, People Advisory Services Tax, 076 854 83 31
• Adis Hasic, Senior, People Advisory Services Tax, 076-864 38 59