Neurodivergenta individer har högre kompetens inom områden som förväntas vara mest efterfrågade på arbetsmarknaden år 2030, särskilt inom AI. Trots att neurodivergenta har relevanta kompetenser, känner endast 25 procent av de neurodivergenta respondenterna att de är inkluderade på sina arbetsplatser. Det visar en global undersökning från EY som även inkluderar respondenter från Sverige.
Rapporten ”Future of Jobs 2025” från World Economic Forum har identifierat 10 områden på arbetsmarknaden som förväntas vara mest efterfrågade år 2030. Enligt en ny rapport från EY har neurodivergenta individer högre kompetens inom dessa 10 områden och särskilt när de känner sig inkluderade på jobbet. EY:s rapport ”Neuroinkludering på arbetsplatsen” baserat på en global undersökning med 2 000 yrkesverksamma respondenter i 22 länder, inklusive Sverige. En majoritet av respondenterna är neurodivergenta, det vill säga personer med ADHD, autism och dyslexi. Rapporten visar att neurodivergenta har hög kompetens inom växande områden, exempelvis AI, dataanalys, cybersäkerhet, kreativitet, beredskap och anpassningsförmåga.
AI ger ytterligare en möjlighet för organisationer att ta vara på den potentialen som finns hos neurodivergenta. Undersökningen visar att 79 procent av de neurodivergenta redan använder AI i sitt arbete och är 55 procent mer benägna än övriga medarbetare att använda AI. De svarar också att AI-verktyg förbättrar kvaliteten på deras arbete och gör att de snabbare får tillgång till information. Dessa färdigheter och erfarenheter möjliggör för svenska företag och organisationer att snabbare implementera AI.
– Det är välkänt att både privata och offentliga organisationer i Sverige behöver snabba på sin anpassning till snabbare omvärldsförändringar och det är bevisat att bättre neuroinkludering bidrar starkt till det arbetet. Att prioritera neuroinkludering innebär att skapa en arbetsmiljö där neurodivergenta känner att man hör hemma och att ens unika färdigheter och styrkor värderas. Vår undersökning visar varför det är viktigt att inkludera neurodivergenta på arbetsplatser. Inte bara för att ta vara på deras potential och talang, utan lika mycket för att bidra till snabbare innovation och tillväxt, säger Daniel Brämhagen, partner på EY Sverige.
Brist på inkludering gör att fyra av tio neurodivergenta planerar att säga upp sig
Trots att det finns en stor potential är det bara en av fyra neurodivergenta som känner sig inkluderade på sina arbetsplatser. Bristen på inkludering påverkar deras förmåga att bidra fullt ut och begränsar den potential som finns inom organisationen. De största faktorerna som påverkar neuroinkludering är chefers beteenden och psykologisk trygghet. Bristen på inkludering leder, enligt undersökningen, till missnöje, och 39 procent av de neurodivergenta respondenterna planerar att lämna sina jobb inom det kommande året.
– I takt med att diskussionerna om neurodiversitet i arbetslivet blir allt vanligare, är det allt fler som berättar om sina diagnoser. Trots denna positiva utveckling finns det fortfarande många neurodivergenta personer som inte känner sig helt sedda eller får rätt stöttning. Det är oroande eftersom neurodivergenta individers unika färdigheter kan bidra till framgång. Sverige har en möjlighet att bli en förebild för neuroinkludering och visa hur det kan bidra till affärsvärde, säger Daniel Brämhagen.
Tips för bättre inkludering av neurodivergenta på arbetsplatser
- Fokusera på kompetenser
Identifiera och ta vara på de unika färdigheterna hos neurodivergenta. - Utbilda chefer och ge rätt stöd
Ge chefer verktyg och utbildning för att hantera de specifika utmaningar för neurodivergenta. Tydliga roller, stöttning och regelbunden feedback kan förbättra gruppdynamiken. - Skapa en flexibel arbetsmiljö
Diskutera individuella behov. Var lyhörd för medarbetarnas önskemål för att öka inkludering och trygghet. - Utnyttja allas unika styrkor
Mät och analysera för att bättre inkludera alla och hur olika färdigheter kan komplettera varandra. Utnyttja att det finns olika perspektiv och flera sätt att lösa problem.