EY syftar på den globala organisationen och kan referera till ett eller flera av medlemsföretagen till Ernst & Young Global Limited som vart och ett är en separat juridisk enhet. Ernst & Young Global Limited, ett bolag registrerat i Storbritannien, tillhandahåller inte tjänster till kunder.
Sverige och Norden halkar efter, både i tillgången till AI-relaterad kompetens och i det dagliga användandet av teknologin. Det visar rådgivningsföretaget EY:s globala Work Reimagined Survey 2025, där 15 000 anställda och 1 500 arbetsgivare i 29 länder deltagit.
I Sverige uppger 60 procent av de anställda att de fått mindre än fyra timmars AI-utbildning, vilket är långt under det globala snittet. Endast 13 procent har fått mer än 40 timmars utbildning. I Norden har drygt hälften (54 procent) fått mindre än fyra timmar, och omkring 20 procent mer än 40 timmar.
Norden halkar även efter gällande användandet av AI. Globalt uppger nio av tio anställda att de använder AI i någon utsträckning. I Sverige är motsvarande siffra 76 procent. Endast 40 procent använder AI dagligen eller varje vecka – betydligt lägre än det globala snittet på 65 procent.
AI-kompetens är mer än utbildning – utvecklingen kräver nya tankesätt och arbetssätt
Studien visar att de som fått mer än 40 timmars utbildning sparar i genomsnitt tio timmar i veckan, jämfört med tre timmar för dem med minimala utbildningsinsatser. Samtidigt är utbildning bara en del av bilden.
I takt med att tekniken utvecklas snabbt blir kontinuerlig tillämpning, experimenterande och lärande i vardagen avgörande. Formell utbildning ger en startpunkt – men det är i det praktiska användandet som kompetensen växer.
– Enstaka utbildningar räcker inte längre. För att medarbetare ska kunna följa med i utvecklingen behöver de få möjlighet att tillämpa sina nya färdigheter löpande och fortsätta bygga vidare på dem i vardagen, säger Cecilia Althin, Partner inom People Consulting på EY.
Talanger lämnar arbetsgivare som inte möjliggör tillämpning av AI-kunskap
Studien visar tydligt att medarbetare som investerat tid i att lära sig AI – men inte får möjlighet att använda det i sina roller – är mer benägna att söka sig vidare. Trenden är särskilt tydlig bland de grupper som fått mest utbildning.
Det är alltså inte bara tillgången till utbildning som påverkar kvarstannande, utan möjligheten att omsätta kunskapen i praktiken.
Medarbetare förväntar sig att deras arbetsgivare skapar förutsättningar där AI är en naturlig del av vardagen – både i deras egna uppgifter och i det bredare arbetsflödet. Om inte, söker de sig till organisationer där tekniken används mer moget och där de kan fortsätta utvecklas.
Trots potentialen används AI fortfarande mest för enklare arbete
Trots en snabb teknikutveckling visar studiens insikter att AI fortfarande framför allt används till relativt grundläggande arbetsuppgifter i många organisationer – såsom sammanfattningar, enklare analyser, informationssökning och textbearbetning.
Det mer avancerade och verksamhetsförändrande användandet – automatisering av komplexa processer, integrering i kärnaffären, datadrivna beslutsstödsystem eller AI-förstärkta arbetsflöden – har ännu inte slagit igenom brett i Sverige och Norden.
Att tekniken i praktiken används på en grundläggande nivå, samtidigt som många medarbetare inte ges möjlighet att utveckla sina AI-färdigheter vidare, förstärker gapet mellan potential och faktisk effekt.
– Vi är nära en punkt där AI inte längre är en konkurrensfördel – det är ett existenskrav. När utvecklingen går snabbare än vår förmåga att lära, riskerar vi att stå stilla medan världen rör sig framåt. De företag som tror att en AI -kurs räcker underskattar hur snabbt gapet mellan grundläggande användning och verkligt värdeskapande växer, säger Cecilia Althin.