Rekord i spelarförsäljning men lönsamheten minskar i Allsvenskan

Spelarförsäljningarna passerade för första gången en miljard kronor under 2025 och står nu för nästan en tredjedel av klubbarnas intäkter. Samtidigt ökar kostnaderna snabbare än intäkterna och de ekonomiska klyftorna mellan klubbarna fördjupas. Det visar året rapport från EY.

Inför premiären av herrallsvenskan presenterar nu EY presenterar sin årliga analys av den ekonomiska utvecklingen. Rapporten för 2025 visar att allsvenskan fortsätter att stärka sina intäkter och sitt eget kapital, men att tillväxten sker i en lägre takt och med ökade finansiella risker för flera klubbar.

Den totala nettoomsättningen i allsvenskan uppgick under 2025 till 3,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 5,5 procent jämfört med föregående år. Tillväxten drivs i första hand av ökade intäkter från spelarförsäljningar som under 2025 nådde nära 1,1 miljard kronor och därmed stod för 29 procent av den totala nettoomsättningen – den högsta nivån hittills. Det är också första gången transferintäkterna passerar miljardstrecket under ett enskilt år.

– Det är positivt att svensk elitfotboll fortsätter att växa och attraherar både publik och kapital. Samtidigt visar årets siffror hur central spelarförsäljningen blivit för klubbarnas ekonomi. Det är ett beroende som innebär en ökad volatilitet, vilket ställer ett högre krav på klubbarnas kostnadskontroll och finansiell beredskap, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY.

Samtidigt visar rapporten visar på tydliga skillnader mellan klubbarna, där fyra av de sexton klubbarna stod för mer än hälften av intäkterna från spelarförsäljningar under 2025

• Hammarby IF – 194 miljoner kronor
• BK Häcken – 191 miljoner kronor
• Djurgårdens IF – 97 miljoner kronor
• IF Brommapojkarna – 89 miljoner kronor

Tillsammans summeras deras spelarförsäljningar till cirka 571 miljoner kronor av allsvenskans totala transferintäkter på cirka 1 077 miljoner kronor, något rapporten nämner förstärker de ekonomiska klyftorna inom ligan.

- Vi ser att klubbar återinvesterar kraftigt i spelartrupper och organisation vilket stärker konkurrenskraften på kort sikt. Görs investeringarna rätt kan konkurrenskraften påverkas även på lång sikt och bidra till att de ekonomiska klyftorna ökar snabbare, om inte övriga klubbar ökar denna intäktsström likt de som ligger i framkant, säger Carlos Esterling.

Minskat rörelseresultat trots publikrekord och ökade kommersiella intäkter
Med alla klubbarna inräknade landade allsvenskans samlade resultat på 170 miljoner kronor där 11 av 16 klubbar gick med vinst. Det egna kapitalet ökade under 2025 med 6,9 procent och uppgår nu till totalt 2,1 miljarder kronor. Två positiva trender är publikrekordet och de ökade kommersiella intäkterna. Biljettintäkter på 607 miljoner kronor stod för 16 procent av nettoomsättningen medan intäkterna från reklam och sponsring på 603 miljoner kronor stod för 16 procent, en ökning på 8,2 procent jämfört med 2024.

Trots ökade intäkter försvagades dock allsvenskans samlade rörelseresultat kraftigt under 2025. Totalt uppgick rörelseresultatet till 41,6 miljoner kronor, en tydlig nedgång jämfört med året innan.

– Orsaken till det minskade rörelseresultatet är framför allt ökade personalkostnader och högre avskrivningar kopplade till sportsliga satsningar. Vi kan konstatera att sex av sexton klubbar redovisade ett negativt rörelseresultat, vilket kan innebära en ökad ekonomisk sårbarhet. Särskilt i ett läge där framtida intäkter är mer osäkra, säger Carlos Esterling.

Nya tv-avtalet kan bli avgörande
Tv‑rättigheter stod under 2025 för 11 procent av nettoomsättningen. Det nya tv‑avtalet som träder i kraft från säsongen 2026 kan dock komma att påverka klubbarnas intäkter, särskilt för de mindre klubbarna. En känslighetsanalys visar att en minskning av tv‑intäkterna med 20 procent skulle ha resulterat i negativt rörelseresultat för sex allsvenska klubbar under 2025, det vill säga att ytterligare en klubb skulle redovisat ett negativt resultat.

Rapporten pekar därför på behovet av mer varierade intäktsströmmar och fortsatt fokus på kostnadskontroll för att säkerställa ekonomisk uthållighet i en mer osäker intäktsmiljö.

Läs hela analysen och ladda ner rapporten i PDF-format här.