EU:s Omnibusförslag – Hur går förhandlingarna?

Det första s.k. omnibusförslaget presenterades av EU-Kommissionen den 26 februari 2025 och behandlas nu i EU:s institutioner.

Kortfattat :

• Omnibusförslaget är ett förenklingspaket med syfte att minska regelbördan och harmonisera regelverk och avser CSRD, CSDDD, EU:s taxonomiförordning och CBAM.
• Förslaget är uppdelat i två delar: ”Stop-the-Clock”-förslaget som avser senareläggning av ikraftträdandet, och ett mera omfattande förslag som avser innehåll.
• Den 3 april röstade Parlamentet ja till stop-the-clock förslaget. Även Rådet är postivt till förslaget varför ett direktiv troligen kan antas relativt snart.

Omnibuspaketet – Hur går förhandlingarna?

Omnibuspaketet består av flera lagförslag Det första s.k. Omnibusförslaget presenterades av EU-kommissionen den 26 februari 2025. Det är ett förenklingspaket med syfte att minska regelbördan och harmonisera regelverk kopplade CSRD (Corporate Sustainablity Reporting Directive), CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive), EU:s gröna taxonomiförordning och CBAM (Carbon Boarder Adjustment Mechanism). Förslaget är uppdelat i tre delar:

• Ett förslag som avser senareläggning av ikraftträdandet, det s.k. ”Stop the Clock” –förslaget.
• Ett mera omfattande förslag som avser innehåll, tröskelvärden mm
• Utkast till delegerad akt för att revidera några av de för närvarande tillämpliga delegerade akterna enligt EU:s gröna taxonomi.

I vår artikel från den 27 februari kan du läsa mer om innehållet i Omnibusförslaget: Omnibusförslaget och CSRD | EY - Sverige

Stop-the-clock förslaget omfattar förlag angående senareläggning av ikraftträdande av CSRD och CSDDD. Syftet med att lägga ikraftträdandet i ett separat direktiv är att skapa förutsättningar för snabbare beslut. Förslaget har hanterats skyndsamt i Europaparlamentet som röstade om förslaget den 3 april. En majoritet av ledamöterna, 531 st, röstade för förslaget.

Förslaget innebär att rapporteringskraven i CSRD för de onoterade företag som i dagsläget träffas av rapporteringskraven 2025 eller 2026, men ännu inte har rapporterat, de s.k. våg 2 och 3 bolagen senareläggs med två år, till 2027 eller 2028. Relaterat till CSDDD innebär förslaget att tidplanen för implementering i lokal lagstiftning senareläggs med ett år, till den 26 juli 2027. Även tidplanen för tillämpning för företag som träffas förskjuts med ett år, till juli 2028 för de största företagen som omfattas i första omgången.

I Europeiska unionens råd (Rådet) finns också en enighet om förslaget även om Rådet fortfarande behöver fatta ett formellt beslut om förslaget. Eftersom Parlamentet, Rådet och Kommissionen är överens om de föreslagna senareläggningarna i stop-the-clock förslaget så är det rimligt att förvänta sig en slutgiltig lagtext ganska snart. Därefter ska direktivet implementeras i svensk lagstiftning.

Förslaget som avser ändringar i innehåll, tröskelvärden mm är mera omfattande och där pågår hantering inom EU:s olika institutioner. Inom EU är det Europeiska kommissionen (Kommissionen) som är den enda EU-institution som kan föreslå nya lagar. Kommissionen lägger fram sina lagförslag inför Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, som måste godkänna texten innan den kan antas som EU-lag. Efter att ett förslag har presenterats hanteras det först separat i Parlamentet respektive Rådet. Om ändringar görs i förslaget hanteras det därefter i trilogmöten mellan Parlamentet, Rådet och Kommissionen med syfte att nå den enighet som krävs för att ett lagförslag ska kunna antas.

Europaparlamentet består av 720 ledamöter och väljs vart femte år. Parlamentet fattar normalt beslut med stöd av en majoritet av de som deltar i omröstningen. I frågan om omnibuspaketet är Parlamentet splittrat. I det senaste valet i juni 2024 fick EPP, Europeiska folkpartiets grupp, flest mandat, 188 stycken. EPP förespråkar en regelförenkling för att öka EU:s konkurrenskraft. Den näst största gruppen med 136 mandat är S&D som utgörs av europeiska socialdemokrater, och den liberala gruppen Renew med 77 mandat. Dessa grupper ser dock brister i omnibuspaketet.

Europeiska unionens råd kallas ofta Ministerrådet eller bara Rådet. Rådet samlar ministrar från EU-länderna för att anta lagar och samordna politiken. Rådets ledamöter utgörs av ministrar från EU-länderna. Vilka ministrar som deltar beror på vilket ämne som avhandlas. Beträffande omnibuspaketet träffades EU:s finansministrar den 12 mars för inledande diskussioner. Inom Rådet förefaller det att finnas mera konsensus runt omnibuspaketet än i Parlamentet.

Coreper (Comité des Représentants Permanents) är en kommitté inom Rådet som bereder ärenden innan de tas upp på ministernivå i rådet. Coreper har en central ställning i EU:s beslutsprocess eftersom kommittén samordnar och förbereder Rådets sammanträden och försöker att nå enighet på sin nivå i de ärenden som sedan lämnas vidare för att antas av Rådet. För stop-the clock direktivet godkände Coreper Rådets ståndpunkt (’förhandlingsmandat’) den 26 mars. Direktivförslaget om innehåll har inte behandlats av Coreper ännu.

Bakgrunden till Omnibuspaketet CSRD och ESRS är inte policyneutrala, utan påverkas av den politik som förs inom EU. Europaparlamentsvalet i somras och den nya EU-kommissionen som tillträdde i början av december påverkar därför arbetet med normgivningen på hållbarhetsredovisningsområdet inom EU. Budskapet från EU-kommissionen är fortfarande tydligt. EU:s klimatpolitik ska fullföljas och målet är fortsatt att nå klimatneutralitet 2050. Men, samtidigt står europeisk konkurrenskraft, regelförenkling och minskad administrativ börda högt på agendan för den nya Kommissionen.

I september 2024 publicerades den s.k. Draghi-rapporten. Den är skriven av Mario Draghi, tidigare ECB-president och Italiens före detta premiärminister, och behandlar europeisk konkurrenskraft och Europeiska unionens framtid. I rapporten tar Draghi upp frågan om den ökade rapporteringsbörda som CSRD medför. Rapporten tar bland annat upp det pågående arbetet med ESRS sektorstandarder. Rapporten lyfter även rapporteringsbördan för SME bolag, och föreslår samtidigt att kommissionen ska utvärdera möjligheten att utöka de lättnadsregler som införts för SME bolag till att även gälla för ’small mid-caps’.

I slutet av januari 2025 publicerade EU-kommissionen konkurrenskraftskompassen ’A Competitiveness Compass for the EU’. Konkurrenskraftskompassen omvandlar rekommendationerna i Draghi-rapporten till en färdplan och är det första stora initiativet under Kommissionens mandatperiod och ska utgöra en strategisk och tydlig ram för Kommissionens arbete. Kompassen har målet att minska den administrativa bördan med minst 25 % för alla företag och minst 35 % för små och medelstora företag.

Införande i svensk lagstiftning

Hur förändringarna påverkar svensk lagstiftning är fortfarande för tidigt att säga. CSRD är infört i svensk lag i enlighet med direktivets tidigare lydelse och beroende på vilka ändringar som slutligen görs krävs riksdagsbeslut sannolikt för att ändra lagstiftningen. Frågan hanteras initialt av Justitiedepartementet som även har gått ut med en förfrågan om synpunkter till bland andra FAR, Svenskt Näringsliv och Rådet för hållbarhet och finansiell rapportering.