IFRS 18: krav på nya kategorier och delsummor i resultaträkningen

IFRS 18 inför krav på presentation av intäkter och kostnader i olika kategorier i resultaträkningen samt presentation av två delsummor.

Uppdaterad den 10 juni 2026

I korthet:

• Intäkter och kostnader i resultaträkningen ska klassificeras i fem kategorier: rörelsen, investeringar, finansiering, inkomstskatter och avvecklade verksamheter
  
  
• Standarden innehåller principbaserade regler för klassificeringen av intäkter och kostnader
  
  
• Standarden inför krav på två delsummeringar av intäkter och kostnader

Resultaträkningen har stått i fokus under arbetet med att ta fram IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter. I syfte att öka jämförbarhet mellan företag införs krav på klassificering och presentation av intäkter och kostnader i fem kategorier och två obligatoriska delsummor. 

De fem kategorierna är: rörelsen, investeringar, finansiering, inkomstskatter och avvecklade verksamheter. Eftersom inkomstskatter respektive avvecklade verksamheter redan idag presenteras separat i resultaträkningen, kan standarden sägas införa krav på klassificering i tre nya kategorier: rörelsen, investeringar, finansiering.

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter saknar helt krav på delsummor i resultaträkningen. IFRS 18 inför krav på presentation av två delsummor: rörelseresultat och resultat före finansiering och inkomstskatter. Det är även fortsättningsvis tillåtet att presentera ytterligare delsummor, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Se Nya principer för presentation och upplysningar för mer information. 

Många svenska företag presenterar redan ett rörelseresultat. Därefter följer ofta finansiella intäkter och kostnader. Kravet på uppdelning av intäkter i kategori för investeringar respektive finansiering, med en obligatorisk delsumma däremellan (resultat före finansiering och inkomstskatter) förhindrar presentation av ett ’finansnetto’ direkt i resultaträkningen framöver.

IFRS 18 innehåller en rad principbaserade regler för vilka intäkter och kostnader som ska klassificeras i de olika kategorierna. Tillämpningen av dessa regler förväntas medföra förändringar i klassificeringen av vissa intäkter och kostnader i resultaträkningen. Till exempel kan vissa intäkter som idag presenteras som finansiella intäkter eller kostnader komma att behöva klassificeras i kategorin för rörelsen. Förväntan är att flera företag som sen tidigare presenterar ett rörelseresultat, kommer att behöva presentera ett delvis annorlunda beräknat rörelseresultat efter övergången till IFRS 18. 

Vår erfarenhet är att många blir förvånade över innebörden av de detaljerade reglerna för klassificering, vilket understryker behovet av en ordentlig analys.

Vilka intäkter och kostnader ska klassificeras inom rörelsen?

IFRS 18 vilar på tanken att intäkter och kostnader hänförliga till företagets huvudsakliga affärsverksamheter ska presenteras i kategorin för rörelsen och sammanfattas i ett rörelseresultat. Delvis på grund av svårigheter med att formulera en robust princip för hur företag ska identifiera vilka intäkter och kostnader som är hänförliga till dess huvudsakliga affärsverksamheter, så är kraven utformade på så sätt att det är intäkter och kostnader som inte ska klassificeras i någon av de övriga kategorierna, som ska klassificeras i kategorin för rörelsen. Rörelsekategorin utgör således en residual.

Den underliggande grundtanken spelar dock en viss roll. För företag som har som huvudsaklig affärsverksamhet att investera i vissa tillgångar (tillgångar som genererar avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser) och/eller att erbjuda finansiering till kunder gäller särskilda regler. Innebörden av dessa regler är att dessa företag ska klassificera vissa intäkter och kostnader som annars skulle klassificeras i investeringar eller finansiering i rörelsekategorin.

Dessa särregler ökar komplexiteten i standarden. Eftersom de allra flesta företag inte kommer att beröras av särreglerna, behandlas de inte i denna artikel. För mer information se IFRS 18: resultaträkning för företag | EY Sverige.

En korrekt tillämpning av IFRS 18 kräver dock en bedömning om företag har en eller båda av de angivna aktiviteterna som huvudsaklig affärsverksamhet. Denna bedömning ska grundas på företagsspecifika fakta och omständigheter och omprövas vid varje bokslut. 

Det finns även särskilda regler för klassificering av valutakursdifferenser och för intäkter och kostnader avseende derivat. För mer information om redovisning av valutakursdifferenser se IFRS 18: Klassificering av valutakursdifferenser | EY Sverige.

Vilka intäkter och kostnader klassificeras i kategorin för investeringar?

I kategorin för investeringar ska vissa specificerade intäkter och kostnader från tillgångar som genererar en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser klassificeras. I många fall är det uppenbart vilka tillgångar som uppfyller det dubbla kriteriet ”enskilt” och ”till stor del oberoende av företagets andra resurser”. I andra fall har klassificeringsfrågor diskuterats flitigt under 2025. Dessa diskussioner har fortsatt under 2026.

För att undvika gränsdragningsproblem anges specifikt i standarden att specificerade intäkter och kostnader som är hänförliga till likvida medel och investeringar i intresseföretag, joint ventures och dotterföretag ska klassificeras i denna kategori.

Vad gäller intäkter och kostnader hänförliga till investeringar i dotterföretag avses dotterföretag som inte är konsoliderade, exempelvis i separata finansiella rapporter för moderföretag som tillämpar IFRS-redovisningsstandarder. Huruvida detta blir aktuellt för svenska företag beror på dock på hur IFRS 18 kommer att tillämpas inom ramen för RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Enligt RFR 2 behöver företag inte tillämpa IFRS 18 vid presentation av resultaträkningen, men standarden får tillämpas i den utsträckning en sådan uppställning ryms inom kraven i ÅRL. 

Det är viktigt att notera att endast specificerade intäkter och kostnader ska klassificeras i investeringskategorin. Företag som inte har fastighetsförvaltning som en huvudsaklig affärsverksamhet ska exempelvis presentera hyresintäkter, intäkter och kostnader som härrör från den första redovisningen av fastigheterna samt efterföljande omvärdering och avyttring av fastigheterna i investeringskategorin. Kostnader för fastighetsförvaltningen klassificeras i rörelsekategorin.

Vilka intäkter och kostnader ska presenteras i kategorin för finansiering?

För att identifiera intäkter och kostnader som ska presenteras i finansieringskategorin ska företag klassificera redovisade skulder i två kategorier: Skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering och andra skulder.

Vid denna klassificering måste beskrivningen av skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering i standarden beaktas. Vår erfarenhet är att många upplever den som snäv. Det handlar om skulder som uppstår då ett företag erhåller kontanter, företagets egna egetkapitalinstrument eller utsläckning av en annan finansiell skuld i utbyte mot att vid en senare tidpunkt återlämna kontanter eller företagets egna egetkapitalinstrument. I denna kategori hamnar lån och obligationer som kommer att reglera kontant eller genom tillhandahållande av ett företags aktier. Vid mer komplicerade upplägg kan gränsdragningsfrågor uppstå.

Skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering

För skulder i kategorin - härrör från transaktioner som enbart involverar erhållandet av finansiering - ska följande intäkter och kostnader klassificeras i finansieringskategorin: 

• intäkter och kostnader som uppstår i samband med den första och efterföljande värderingen samt borttagande från balansräkningen

• tillkommande kostnader som är direkt hänförliga till emittering och utsläckning av skulderna (exempelvis transaktionskostnader)

Övriga intäkter och kostnader som eventuellt uppstår som ett resultat av företagets finansieringsaktiviteter omfattas inte och ska därför klassificeras i kategorin för rörelsen. Ett vanligt exempel är avgifter som inte aktiveras och kostnadsförs som en del av effektivräntan för en redovisad skuld till upplupet anskaffningsvärde (exempelvis för vissa outnyttjade kreditfaciliteter).

Andra skulder

För andra skulder än de som härrör från transaktioner som enbart involverar finansiering ska (och får) endast räntekostnader och effekter av ändringar i räntesatser klassificeras i finansieringskategorin och endast om dessa identifieras vid tillämpning av krav i IFRS-redovisningsstandarder (exempelvis räntekostnader för leasingskulder och diskonteringseffekten på avsättningar). Övriga intäkter och kostnader hänförliga till dessa skulder ska presenteras i kategorin för rörelsen. Ett exempel är intäkter och kostnader hänförliga till skuld för tilläggsköpeskilling som redovisas till verkligt värde enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. För sammansatta kontrakt finns särregler. Särregler gäller även för valutakursdifferenser och derivat.

Vilka intäkter och kostnader ska presenteras i övriga två kategorier?

Reglerna för klassificering i de övriga två kategorierna – inkomstskatter respektive avvecklade verksamheter – är enkla. I kategorin för inkomstskatter klassificeras intäkter och kostnader som redovisas med tillämpning av IAS 12 Inkomstskatter, samt relaterade valutakurseffekter. I kategorin avvecklade verksamheter presenteras intäkter och kostnader från avvecklade verksamheter i enlighet med IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

Vill du veta mer?

Detta är en del av en serie fördjupande artiklar om IFRS 18. Övriga artiklar hittar du här.