Välkända gränsdragningsproblem när matmomsen sänks från 12% till 6%

Den sänkta momssatsen på livsmedel väcker frågan – vad är försäljning av livsmedel och vad är restaurang- och cateringtjänster?

Onsdagen den 1 april träder den sänkta momssatsen på livsmedel i kraft. Sänkningen av momsen är tillfällig och syftar till att minska hushållens kostnader under en begränsad period. Den gäller från 1 april 2026 till 31 december 2027. För många företag är förändringen välkänd, men den väcker samtidigt frågor om hur reglerna ska tillämpas i praktiken. En gränsdragning mellan försäljning av livsmedel i förhållande till restaurang- och cateringtjänster kräver ibland noggranna bedömningar.

EY:s momsteam har sammanställt några vanliga frågor som kan aktualiseras med anledning av den sänkta momssatsen på livsmedel:

1. Vad innebär sänkningen av matmomsen från och med 1 april 2026?

Från och med den 1 april i år sänks momssatsen på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Förändringen gäller försäljning av varor som klassificeras som livsmedel. Restaurang- och cateringtjänster beskattas fortsatt med 12 procent.

2. Vad gör att den förändrade momssatsen medför gränsdragningsproblem?

Momssänkningen aktualiserar gränsdragningsfrågor mellan varuförsäljning och tillhandahållande av tjänster. I praktiken kan samma typ av försäljning bedömas olika beroende på hur verksamheten är organiserad och vilka tjänsteinslag som ingår.

3. Hur avgörs om en försäljning utgör en restaurangtjänst eller försäljning av livsmedel? 

En bedömning ska göras utifrån en helhetsanalys av tillhandahållandet från fall till fall. Avgörande är om de tjänsteinslag som ingår sammantaget präglar tillhandhållandet i sådan utsträckning att det framstår som en tjänst snarare än en varuförsäljning. Det finns bland annat rättspraxis som ger vägledning i dessa bedömningar.

4. Är det avgörande om maten konsumeras på plats eller tas med?

Konsumtionssättet är relevant, men inte ensamt avgörande. Försäljning av mat för avhämtning utgör i många fall leverans av livsmedel. Samtidigt kan bedömningen i vissa situationer påverkas av vilka kringliggande tjänster som erbjuds i samband med försäljningen.

5. Vilka tjänster påverkar momsklassificeringen mest?

Tillgång till sittplatser, servering, diskning, städning, toalett och andra kringtjänster för omedelbar konsumtion av maten är faktorer som ofta tillmäts stor betydelse i bedömningen.

6. Kan företag behöva tillämpa flera momssatser parallellt?

Ja. Det är inte ovanligt att samma verksamhet parallellt tillämpar 6 procent och 12 procent moms, beroende på om försäljningen avser avhämtning eller konsumtion på plats.

7. Hur påverkas caféer, bagerier och liknande verksamheter?

Caféer, bagerier och liknande verksamheter befinner sig ofta i ett gränsland där affärsmodellen kan likna både detaljhandel och restaurangverksamhet.  Detta innebär att bedömningen av vilka stödtjänster som tillhandahålls blir central för momsklassificeringen.

8. Vad bör företag tänka på vid övergången den 1 april?

Tidpunkten för leverans och betalning är central. Förskottsbetalningar och leveranser som sker i nära anslutning till ikraftträdandet kräver särskild uppmärksamhet för att rätt momssats ska tillämpas.

9. Vilka risker finns vid felaktig tillämpning av 6 procent moms?

Felaktig klassificering kan leda till underrapportering av utgående moms och i förlängningen skattetillägg. Risknivån ökar i verksamheter med stora volymer eller komplexa upplägg.

Den sänkta matmomsen förutsätter en korrekt och konsekvent tillämpning av regelverket. Med hänsyn till det tolkningsutrymme som finns kan det i vissa fall vara värdefullt att göra en närmare analys av hur den egna verksamheten påverkas.

EY:s momsgrupp bistår gärna med stöd och vägledning för att säkerställa en korrekt momshantering.

Författare

• Linnea Jacobsen, Partner, Indirect Tax, 076-847 26 24
• Martin Carlsson, Partner, Indirect Tax, 070-318 97 79