Social kompetens viktigare än akademiska meriter för studenters självförtroende

Enligt en ny undersökning från EY anser 64 procent av Sveriges universitetsstudenter att de har tillräckligt bra självförtroende. Men skillnaden mellan könen är stor – fler män än kvinnor uppger att de har bra självförtroende. När studenterna rankar den viktigaste faktorn för att bygga självförtroende hamnar social kompetens i topp. Samtidigt rankas utseende högre än både professionella färdigheter och akademiska meriter. Privatekonomi uppges vara den faktor som har störst negativ inverkan på studenternas självförtroende.

Vad innebär det att ha självförtroende som student i Sverige 2025? Det har rådgivnings- och revisionsföretaget EY kartlagt i en undersökning som omfattar 2 000 universitetsstudenter i Norden, däribland 500 studenter i Sverige. 

I undersökningen uppger 64 procent av de svenska studenterna att deras självförtroende ligger på önskad nivå. När de skattar sitt självförtroende på en femgradig skala där 1 står för ”inte alls självsäker” och 5 för ”mycket självsäker” väljer 43 procent en fyra.

Skillnader mellan könen

Undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan könen då män i högre utsträckning uppger att de har bra självförtroende. 72 procent av de manliga studenterna tycker att de har önskat självförtroende jämfört med 57 procent av de kvinnliga studenterna.

– Även om jämställdhet är en grundläggande värdering i Sverige finns strukturella och kulturella faktorer som påverkar hur självförtroende formas och uppfattas. Det visar på vikten av att skolorna erbjuder stöd och riktade initiativ för att främja kvinnliga studenters självförtroende, säger Henrik Gradin, HR-direktör på EY i Sverige.

Social kompetens, utseende och privatekonomi påverkar självförtroendet mest

Studenterna har även rankat olika faktorer som påverkar självförtroendet positivt eller negativt. Nästan hälften av studenterna uppger att social kompetens är den faktor som bidrar mest till att bygga självförtroende. Undersökningen visar också att en tredjedel tycker att utseende har större betydelse för självförtroendet än både professionella färdigheter och akademiska meriter. Det egna utseendet hamnar dessutom på andra plats över faktorer som påverkar självförtroendet negativt.

– Det studenterna delar med sig av speglar tydligt vår samtid, där en rädsla för att AI kan ta över vissa akademiska färdigheter växer. De påminner oss om att det som formar deras självförtroende till stor del hör ihop med våra mänskliga egenskaper och attribut. Medan maskiner kan efterlikna kunskap, är förmågan att bygga relationer och sociala färdigheter fortsatt oersättliga, säger Henrik Gradin.

I topplistan över faktorer som påverkar självförtroendet negativt anser 28 procent av studenterna att privatekonomi har störst inverkan. Studenternas självförtroende påverkas även av globala miljöfrågor – 17 procent ser klimatförändringar som en orsak till sviktande självförtroende.

Trots osäkerheter i omvärlden är svenska studenter relativt optimistiska. Inget tyder på att studenternas självförtroende är lägre än normalt i detta skede av livet. Tvärtom uppger drygt en av tre studenter att de känner sig mer självsäkra än någonsin tidigare.

Familj och vänner viktigare än lärare för självförtroendet

När det gäller vilka personer som påverkar studenters självförtroende mest toppas listan av familj följt av nära vänner. Endast 1 av 10 anser att lärare har störst påverkan på självförtroendet. I undersökningen har studenterna även fått nämna arbetsgivare som skulle stärka deras självförtroende vid en anställning efter examen. Resultatet visar att stora, globala företag som Volvo, Google, Microsoft, SAAB och Spotify placerar sig i toppen.

Svenska studenter bäst självförtroende i Norden

En jämförelse med övriga nordiska länder visar att svenska studenter i högre utsträckning är nöjda med sitt självförtroende. I Sverige uppger 64 procent av studenterna att de har önskad nivå på sitt självförtroende. Det kan jämföras med Finland, 62 procent, Danmark, 55 procent, och Norge 44 procent.

Om undersökningen
EY:s undersökning omfattade 24 frågor och genomfördes i början av april 2025. Totalt deltog 2 000 universitetsstudenter mellan 18 och 34 år i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Undersökningen fokuserade på hur studenter upplever självförtroende och vilka faktorer som påverkar studenternas självförtroende mest, både positivt och negativt.