Hur kan hälso-och sjukvårdsorganisationer anamma AI:s fulla potential?

Artikeln utforskar AI:s transformativa potential inom hälso- och sjukvården och betonar vikten av att agera omedelbart.

Kortfattat:

• AI förändrar hälso- och sjukvården genom att förbättra diagnostisk noggrannhet, anpassa behandlingar och förbättra patientengagemang
• Att avvakta med att införa AI kan förvärra befintliga utmaningar som stigande kostnader, personalbrist och ineffektivitet
• För att framgångsrikt införa AI krävs investering i datainfrastruktur, samarbete med AI-experter och en strategisk färdplan

Sedan ChatGPT släpptes 2022 har landskapet för artificiell intelligens (AI, begreppet i artikeln syftar både till traditionell och Gen AI) genomgått en dramatisk förvandling. Denna teknik, som tidigare var ett nischat intresseområde, genomsyrar nu vardagen och påverkar allt från barn till företagsledare. Den genomsnittliga personen har gått från att vara okunnig inom området till att förstå och använda AI. Teknikföretag har gått från vaga AI-strategier till att fokusera på AI-utveckling och implementering.

Vad innebär AI för vårdgivare?

Hälso- och sjukvårdssektorn har en komplex relation till den snabba utvecklingen av AI. Branschen pendlar mellan en entusiastisk förväntan av AI:s potential att förbättra patientresultat och försiktig skepticism – särskilt när det gäller de etiska, integritets- och regulatoriska konsekvenserna.

Medan vissa sjukhus och hälso- och sjukvårdsorganisationer – som Mayo Clinic¹ och Cleveland Clinic² – satsat på att använda AI, är det många som inte gör det. Enligt de Chief Information Officers (CIOs) som deltog i 2024 EY CIO Sentiment Survey³, anser 49% att AI förbättrar organisationen och ger dubbelt så hög avkastning på investeringen, men endast 13 % har utvecklat planer för implementering.

En del väntar på att tekniken ska mogna, att trenden ska stabiliseras eller att kunskap om AI blir mer tillgänglig. Andra tillfrågade hälso- och sjukvårdsledare nämner olika hinder för ett införande, inklusive oro kring datainfrastruktur, cybersäkerhetsrisker, brist på ansvarsfulla AI-standarder, risker för immaterialrättsskydd samt efterlevnads- och etiska risker. En vanlig trend är att hälso- och sjukvårdsorganisationer ofta avvaktar med att investera i teknologin tills de har sett beprövade resultat och referenser.

Detta tillvägagångssätt, som tidigare har fungerat för andra produkter eller annan teknik, kommer inte att ta itu med de utmaningar som hälso- och sjukvårdsorganisationer står inför globalt, inklusive:

1. Stigande vårdkostnader - De globala kostnaderna för hälsoförmåner förväntas öka med 9,9 % under 20244.
2. Brist på arbetskraft - Det beräknas saknas 10 miljoner hälso- och sjukvårdsanställda globalt år 20305.
3. Ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster – Endast 54 % av patienterna är nöjda med kommunikationen från sin vårdgivare6.
4. Åldrande befolkning - Antalet personer som är 80 år eller äldre globalt beräknas tredubblas, från 143 miljoner till 426 miljoner, mellan 2019 och 20507.
5. Vårdkvalitet – Varje år utsätts miljontals patienter för medicinska fel, inklusive feldiagnoser och medicineringsfel8.
6. Hälso- och sjukvårdspersonalens tid – Hälso- och sjukvårdspersonal står inför ökade administrativa uppgifter och endast 14 % anser att de har tillräckligt med tid för sina patienter9 .

För att möta dessa utmaningar behöver hälso- och sjukvårdsorganisationer nyttja möjligheten till förändring och använda data samt AI för att omforma vårdmodellen och skapa incitament för önskvärda beteenden inom hela ekosystemet. Detta kräver innovativa lösningar, inklusive:

1. En övergång från reaktiv vård till förebyggande åtgärder för att minska vårdkostnaderna – Genom att skifta fokus från att bota sjukdomar till att förebygga dem, kommer hälsoekosystem att kunna leverera vårdtjänster till invånarna mer effektivt och till en lägre kostnad10.
2. En övergång från analogt till digitalt har potential att stärka arbetskraften – Användningen av virtuella vårdbiträden kan leda till besparingar på 20 miljarder dollar för branschen11.
3. Integrera virtuell och personlig vård och flytta en del av vården från sjukhus till hemmet – Nya vårdmodeller som använder AI kan integrera virtuell, hembaserad och personlig vård, vilket kan möjliggöra att mellan 19 % och 32 % av vården sker i hemmet i stället för på sjukhus12.
4.  Digital övervakning för att stödja den åldrande befolkningen nära hemmet – Genom förbättrad digital övervakning kan en större del av befolkningen stanna hemma längre. Detta kan leda till minskade sjukvårdskostnader, förbättrad livskvalitet och ökad produktivitet10.
5. Förbättra vårdkvaliteten genom bättre datakvalitet och minskad manuell hantering – Tillgång till välstrukturerad data av hög kvalitet är en nödvändighet för att använda AI. En svensk studie från 2023 visar att användningen av data och AI i bröstcancerscreening resulterade i en ökning av antalet identifierade cancerfall med 20 % samt en minskning av arbetsbörda med 44%13.
6. Automatisera administrativa uppgifter för att frigöra tid för hälso- och sjukvårdspersonal – AI-teknik har förmågan att utföra repetitiva och enklare uppgifter med hög noggrannhet, vilket kan minimera fel och hjälpa vid diagnos och intervention14.

Vilka är fördelarna med att införa AI?

1. Förbättrat kliniskt arbetsflöde - AI har potential att förändra patientvården genom att förbättra diagnostisk noggrannhet, anpassa behandlingsplaner samt förutsäga patientinterventioner och resultat. Exempelvis kan AI analysera medicinska bilder med hög precision och identifiera tidiga tecken på sjukdomar. Personliga behandlingsplaner, drivna av AI, kan anpassas efter en patients genetiska sammansättning, livsstil och medicinsk historia, vilket kan leda till en mer effektiv och proaktiv vård.
2. Förbättrat patientengagemang och vårdupplevelse – AI kan förbättra patientengagemanget genom personlig kommunikation och support. Chatbottar och virtuella assistenter ger patienter aktuell information, svarar på frågor och påminner om möten och medicineringsscheman. Detta förbättrar inte bara patientupplevelsen utan förbättrar också följsamheten till behandlingsplaner, vilket leder till bättre resultat.
3. Ökad operativ effektivitet - AI kan effektivisera administrativa uppgifter, optimera resursallokering och minska driftskostnader. Genom att automatisera mötesschemaläggning och hantering av patientjournaler kan AI hantera repetitiva uppgifter så att vårdpersonal kan fokusera på patientvård. Dessutom möjliggör det för att sjukhus kan hantera resurser mer effektivt vilket säkerställer optimal allokering av personal, utrustning och faciliteter.

I många fall är AI inte bara en alternativ lösning, utan den bästa lösningen. Det finns vissa arbetsuppgifter som system är bättre på, till exempel att analysera stora mängder information, hitta korrelationer mellan data och övervaka data från sensorer. I dessa fall handlar barriären till ett införande mindre om regelefterlevnad eller riskhantering utan mer om ett förändrat tankesätt. Genom att avlasta personal från administrativa uppgifter möjliggör AI för ökad tid med patienter, främjar empati, förbättrar engagemanget, och tillhandahåller en mänsklig kontakt som AI inte kan återskapa. AI kommer inte att ersätta personal, men de som använder AI kommer att ha en betydande fördel jämfört med dem som inte gör det

.

Varför behöver hälso- och sjukvårdsorganisationer agera nu?

AI kan inte på egen hand att lösa alla utmaningar, men det är en väsentlig möjliggörare för att stödja hälso- och sjukvårdsorganisationer i sitt arbete. AI är inte en tillfällig trend, så för hälso- och sjukvårdsledare handlar frågan inte längre "om vi kommer att införa AI", utan snarare "när".

Att avvakta med att införa AI kan förvärra de existerande utmaningarna beskrivits ovan, och det kan även fördröja det grundläggande arbete som organisationer behöver genomföra. Grundarbetet varierar beroende på respektive organisations förutsättningar, men kommer sannolikt att omfatta:

1. Co design med människor – AI är sällan helt autonom utan fokuserar snarare på att förstärka hälso- och sjukvårdspersonal och patienter. Användning av AI, i befintliga eller nya applikationer, innebär vanligtvis nya roller och färdigheter för personerna som arbetar tillsammans med AI och det kan ta tid att lära vårdpersonal de nya processerna och systemen. Det är viktigt att tidigt involvera patienter och personal i AI-design, beslutsfattande och andra relevanta frågor.
2. Etablera datainfrastruktur och styrning – Robust datainfrastruktur och styrningsramar är avgörande för att lyckas med AI. Hälso- och sjukvårdsorganisationer bör tidigt investera i datastyrningslösningar, interoperabilitetsstandarder och datastyrningspolicyer för att säkerställa att deras AI byggs på en solid grund.
3. Integration med det bredare ekosystemet - Även efter att AI har byggts måste de integreras i den bredare hälso- och sjukvårdsorganisationen. Såvida man inte enbart använder AI-funktioner som är inbäddade i befintliga applikationer som organisationen redan använder (till exempel AI-funktioner i ett patientjournalsystem), kommer anpassning till medicinska processer och IT-arkitektur att kräva planering och tid.

Hälso- och sjukvårdsorganisationer har olika förutsättningar att införa AI och införandet bör anpassas till respektive organisation. Om en organisation genomför en digital transformation är det viktigt att ta vara på möjligheten att inkorporera AI i samband med transformationen. 

Att avvakta med att införa AI kan leda till långsiktiga konsekvenser. Aktörer som tvekar att anamma AI riskerar att hamna efter inom flera kritiska områden:

1. Rättvis tillgång till vård: Om aktörer anpassar sig till AI i olika takt, där vissa använder AI och andra inte, kan det leda till skillnader i rättvis tillgång till vård. Skillnaden kan uppstå mellan länder, vårdgivare samt den offentliga och privata sektorn, vilket kan öka ojämlikheten i vårdtillgång och kvalitet.
2. Ökat konkurrensgap: Det kommer att finnas ett ökat konkurrensgap mellan aktörer som tillämpar AI och de som inte gör det. Denna skillnad kan sätta press på aktörer som avvaktar med införandet, då de kan ha svårt att matcha effektiviteten, noggrannheten och patientresultaten hos de som använder AI.
3. Gap i teknik och infrastruktur: Aktörer som fördröjer införandet av AI kan uppleva att bristen på teknik och infrastruktur är för stor för att anpassa befintliga system till AI. Detta kan leda till ökade kostnader och komplexitet i framtida implementeringar.
4. Försenad förbättring av datakvaliteten: Att fördröja införandet av AI kan leda till försenade förbättringar av datakvalitet, struktur eller tillgänglighet. Här kan det uppstå ett moment 22, där AI är ett av de viktigaste verktygen för att förstå och hantera frågor om datakvalitet.
5. Svårigheter att hitta kvalificerade medarbetare: I takt med att AI blir mer integrerat i hälso- och sjukvårdsorganisationer ökar efterfrågan på kvalificerade medarbetare. Organisationer som avvaktar med att införa AI kan ha svårt att hitta AI-experter eller utbilda sin befintliga personal, då dessa kan ha blivit anställda av andra mer proaktiva organisationer. Vidare riskerar organisationer som inte använder AI att bli mindre attraktiv som arbetsgivare inom alla personalkategorier.

Hur kan hälso- och sjukvårdsorganisationer införa AI?

Trots att vissa delar kan verka skrämmande finns det metoder som hjälper organisationer att hantera utmaningar och samtidigt leverera värde stegvis, inklusive:

1. Bedöm hur redo organisationen är och identifiera möjligheter - Hälso- och sjukvårdsorganisationer bör bedöma om de är redo för AI och identifiera områden där AI kan ha störst inverkan. Detta inkluderar att utvärdera befintlig datainfrastruktur, identifiera potentiella användningsområden och sätta upp tydliga mål för införandet av AI.
2. Utveckla en strategisk färdplan för AI - En strategisk färdplan är avgörande för ett framgångsrikt införande av AI. Hälso- och sjukvårdsorganisationer bör utarbeta en stegvis strategi där de börjar i liten skala och gradvis skalar upp. Denna färdplan bör innehålla tidplan, resursfördelning, nyckeltal samt en plan för förändringsledning. Det är viktigt att AI-initiativ harmoniseras med hälso- och sjukvårdsorganisationens övergripande verksamhetsstrategi, IT strategi och datastrategi, vilket säkerställer att det stödjer långsiktiga mål och ger tidig effekt för att säkra acceptans i organisationen.
3. Samarbeta med AI-experter och leverantörer - Samarbete med AI-experter (till exempel EY), leverantörer och akademiska institutioner kan ge värdefulla insikter och expertis. Hälso- och sjukvårdsorganisationer bör söka partnerskap som ger tillgång till avancerad AI-teknik, forskning och bra praxis.

 För att lyckas med sin AI resa har nedan faktorer central betydelse:

Slutsats

AI har en betydande transformativ potential inom hälso- och sjukvården. Sjukhus och vårdgivare som tar proaktiva steg för att införa AI kommer att stå starkare i sin strävan att förbättra patientvården, öka den operativa effektiviteten och främja innovation. Det är dags att agera nu. Om du vill veta mer eller diskutera någon av de punkter som tas upp i den här artikeln, tveka inte att kontakta oss. Artikeln är inspirerad av Alastair Allen, EY Irland Partner.