Ny lag om källskatt på utdelning föreslås

Finansdepartementet har publicerat ett utkast till en lagrådsremiss gällande nya regler för källskatt på utdelning. Reglerna ska ersätta kupongskattelagen och vara tillämpliga på personer som inte är obegränsat skattskyldiga i Sverige (dvs. begränsat skattskyldiga personer). Reglerna föreslås träda i kraft 1 juli 2023 och tillämpas från 1 januari 2024. Skattesatsen ska uppgå till 30 procent, vilket är samma nivå som gäller idag.

Kupongskattelagen som den nya lagen är tänkt att ersätta infördes redan i början av 1970-talet. Det var en tid när utdelningar hanterades genom ett förfarande med kuponger som stämplades och det krävdes en fysisk hantering av dessa. I dagens digitaliserade och internationella miljö är begreppet ”kupongskatt” föråldrat och hanteringen av utdelningar är en helt annan. Behovet av modernisering har varit tydligt länge även om den gamla lagen tjänat sitt syfte – att se till att skatt tas ut vid källan, dvs. i Sverige.

Vad gäller källskatt på utdelningar är detta inte enbart ett svenskt fenomen, utan något som förekommer i någon form i de flesta länder även om skattesatsen kan variera. Källskatter begränsas ofta i skatteavtal mellan länder. När ett skatteavtal är tillämpligt och en begränsat skattskyldig person i Sverige har sin hemvist i ett annat land är det vanligt att skatten som tas ut bara är 15 procent. Begränsningen kan innebära att Sverige tar ut ännu lägre skatt än så; det styrs av skatteavtalet och vad som förhandlats mellan länderna.

Det nya regelverket har utformats med utgångspunkt i hur nu gällande regelverk för SINK (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) är utformat. Även SINK är en källskatt som tas ut i Sverige på bland annat pensioner för de som är bosatta utomlands och är begränsat skattskyldiga i Sverige.

Källskatten på utdelningar ska vara en statlig skatt och förfarandereglerna tas in i skatteförfarandelagen och anpassas därefter. För att motverka skattebortfall har man föreslagit en särskild regel som innebär att om den som har rätt till utdelningen inte tagit emot utdelningen, ska den som tagit emot utdelningen räknas som skattskyldig. Detta gäller bara om det annars inte skulle bli någon nettobeskattning i Sverige.

Inte bara ren utdelning räknas som skattepliktig utdelning i detta sammanhang utan även utbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet, utskiftning vid likvidation m.m. Om det rör sig om utskiftning vid likvidation kommer avdrag medges för omkostnadsbelopp. Vidare kommer anstånd kunna medges med beskattningen i vissa fall.

Precis som det är i nuläget med kupongskatten kommer det att finnas undantag, bland annat:

• näringsbetingade andelar och utdelningar
• moder- och dotterbolagsdirektivet
• Lex Asea

Kupongskatteförfarandet medger i vissa fall direktnedsättning av skattesatsen om ett skatteavtal är tillämpligt. Även den nya lagen kommer medge att skatt sätts ned direkt i enlighet med skatteavtal. Värt att notera i detta sammanhang är det föreslagna EU-direktivet – ”UNSHELL” – som innehåller regler tänkta att träffa vissa så kallade skalbolag inom EU. Om direktivets regler blir tillämpliga ska inte hemvistintyg utfärdas. Eftersom det krävs ett hemvistintyg enligt reglerna för att direktnedsättning ska medges, kommer Sverige således innehålla 30 procent skatt i alla de fall där hemvistintyg saknas.

Vi kan således räkna med att vi får både en moderniserad källskatt och nya EU-rättsliga regler som är kopplade till hanteringen av källskatt. Hur utredningen avseende eventuell exit-skatt och förslag till förändringar av 3:12-regelverket utvecklas blir också intressant att följa. Skatterådgivare lär vara sysselsatta både före och efter höstens val.

Författare:

• Maria Sommert – Director – Business Tax Services – 072-534 43 30