Nya avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen om skattetillägg

Två nya domar om Skatteverkets utredningsskyldighet ställer beslut om efterbeskattning och skattetillägg i delvis nytt ljus.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i två avgöranden den 2 oktober 2025 prövat förutsättningarna för att ta ut skattetillägg. I det första avgörandet hade ett bolag missat att i deklarationen justera för en ej avdragsgill nedskrivning av andelar i ett intresseföretag (mål nr 7304-24). I det andra avgörandet hade ett bolag av misstag yrkat avdrag för ett koncernbidrag två gånger i sin deklaration (mål nr 2284-25). Skatteverket och underinstanserna hade kommit fram till att fulla skattetillägg skulle tas ut.

HFD fann dock att det överhuvudtaget saknades förutsättningar att ta ut skattetillägg. Felen i deklarationerna var nämligen av sådan art att de aktualiserat Skatteverkets s.k. särskilda utredningsskyldighet.

Domarna tar sikte på begreppet oriktig uppgift, vilket är en förutsättning för såväl efterbeskattning som skattetillägg. Med oriktig uppgift avses att en i deklarationen lämnad uppgift är felaktig eller att en uppgift som skulle ha lämnats är utelämnad. En uppgift anses dock inte som ”oriktig” bl.a. om den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut. Ett exempel på detta är om uppgifter i deklarationen är motstridiga eller otydliga. Då aktualiseras i stället Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet, och förutsättningar för att påföra skattetillägg saknas.

I praxis har detta beskrivits som att en uppgift inte är oriktig om det är uteslutet eller närmast uteslutet att uppgiften skulle godtas av Skatteverket utan närmare utredning. De nya avgörandena förtydligar innebörden av uttrycket närmast uteslutet.

I båda fallen betonade HFD att det fanns skäl som talade både för och emot att Skatteverkets utredningsskyldighet borde ha aktualiserats. HFD lyfte dock vid den slutliga bedömningen särskilt fram de uppgifter i deklarationen som tydligt talade för att deklarationen var felaktig. Med hänsyn till omständigheterna i de båda fallen bedömde HFD det vara närmast uteslutet att Skatteverket skulle ha godkänt deklarationerna utan vidare utredning.

Vår kommentar

Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden innebär en välkommen nyansering av rådande praxis. Skatteverket har ställt mycket höga krav för att den särskilda utredningsskyldigheten ska anses väckt. Även då det framstått som avlägset och rentav mycket osannolikt att en deklaration hade kunnat vara korrekt har Skatteverket ansett att det inte förelegat en utredningsskyldighet. Så länge det förekommit en teoretisk möjlighet att den yrkade beskattningen varit riktig har Skatteverket bedömt att det inte uppkommit någon utredningsskyldighet av betydelse. Förvaltningsrätten och kammarrätten har i många fall gjort samma bedömning. 

Hittillsvarande praxis i Skatteverket och underrätterna kan således något tillspetsat beskrivas som att utredningsskyldigheten i praktiken aktualiseras endast i situationer då det framstått som helt uteslutet att uppgifterna i deklarationen varit riktiga. Nu står det dock klart att uttrycket närmast uteslutet faktiskt betyder något och att en utredningsskyldighet kan väckas även i situationer då yrkandet i deklarationen hade kunnat vara rätt.

De nya domarna innebär en lägre tröskel för när utredningsskyldigheten aktualiseras än vad som hittills tillämpats i underinstanserna. Bedömningen ska vara mer beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Om uppgifter i deklarationerna klart pekar på att det finns ett fel så väcks utredningsskyldigheten. Detta även om det skulle gå att hitta teoretiska förklaringar som med låg sannolikhet kan tala för motsatsen.

Det ena målet gällde fel beträffande återföring av nedskrivning av näringsbetingade andelar. Detta är ett vanligt deklarationsfel och därför kan det nya avgörandet få betydelse i många sådana fall. Men eftersom de nya domarna gäller själva grunden för att besluta om efterbeskattning och skattetillägg finns det anledning för företag och enskilda att se över omprövningsbeslut även ur ett bredare perspektiv. Det är sannolikt att det nu finns många omprövningsbeslut som i ljuset av HFD:s nya praxis har fattats på felaktiga grunder. I sådana fall kan det vara aktuellt att begära omprövning hos Skatteverket. Den möjligheten skulle kunna finnas även i situationer då beslutet överklagats och redan vunnit laga kraft efter avgörande av domstol. Kontakta gärna någon av undertecknade om ni vill diskutera detta närmare.

Författare

• Per Holstad, Partner Corporate Tax, 072 206 46 99
• David Björne, Director Corporate Tax, 076 863 43 12
• Hanna Hjelm, Manager Corporate Tax, 070 811 36 17