Nytt lagförslag om arbetskraftsinvandring överlämnat till riksdagen

I februari överlämnade regeringen en proposition om ny arbetstillståndslagstiftning till riksdagen. Propositionen skärper regler inom vissa områden och lättar på regler inom andra områden. De nya reglerna kommer att träda ikraft den 1 juni 2022, om riksdagen röstar igenom dem.

Lagförslaget har föranletts av ett statligt uppdrag för att undersöka den nuvarande arbetstillståndslagstiftningen, bland annat för att ta fram ett nytt ramverk för att förhindra att högkvalificerade arbetstagare från utlandet utvisas på grund av mindre administrativa misstag från arbetsgivare, men också för att motverka utnyttjande av arbetstagare.

Nedan har vi sammanställt några av de större förändringarna som föreslås i den tilltänkta lagen:

• Den nuvarande begränsningen av den sammanlagda tillståndstiden för arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska tas bort
• Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på högst nio månader för individer som önskar vistas i Sverige för att söka arbete eller undersöka förutsättningar för att starta näringsverksamhet. Uppehållstillståndet ställer krav såsom att tredjelandsmedborgaren har slutfört studier som motsvarar en examen på avancerad nivå, uppfyller ett försörjningskrav och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige
• Bindande anställningsavtal som bifogas i ansökan om arbetstillstånd. Skillnaden är stor jämfört med det nuvarande regelverket där endast icke-bindande anställningserbjudande behövs
• Högre krav för arbetsgivare gällande rapportering till Migrationsverket om ändrade anställningsvillkor samtidigt som administrativa misstag från arbetsgivaren inte ska leda till utvisning
• Försörjningskrav för familjemedlemmar till arbetstagare med arbetstillstånd
• Möjliggör utfärdanden av nationella viseringar (D-viseringar) för personer som planerar att resa utomlands medan de har pågående förlängningsansökningar och där arbets- och uppehållstillståndet löpt ut

Kommentarer kring några av förslagen

Propositionen ämnar å ena sidan att öppna upp för högkvalificerad arbetskraftsinvandring med ett mer flexibelt regelverk som tar höjd för administrativa misstag från arbetsgivare och skyddar arbetstagare, men ställer å andra sidan högre krav på arbetsgivare och familjemedlemmar till arbetstagare.

Regeringens förslag att ta bort begränsningen av den sammanlagda tillståndstiden för arbetstillstånd innebär att en individ som beviljats arbetstillstånd under en period av sammanlagt fyra år (inom en sjuårsperiod) kan beviljas ytterligare arbetstillstånd utan ”särskilda skäl”. Med nuvarande lagstiftning är Migrationsverket skyldigt att pröva om en individ är tillräckligt etablerad i Sverige för att beviljas permanent uppehållstillstånd efter fyra års arbetstillstånd. I de fall individen till exempel varit utrest från Sverige under för stor omfattning under dessa fyra år kan Migrationsverket bedöma att personen i fråga inte kan beviljas permanent uppehållstillstånd. Om det föreligger särskilda skäl, kan individen beviljas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i upp till sex år. Om det inte bedöms att det finns särskilda skäl kan individens ansökan avslås och den anställde blir utvisad trots att person i fråga har en aktuell anställning i Sverige som uppfyller alla krav för att arbetstillstånd annars ska beviljas. I och med förslaget försvinner denna begränsning, vilket gör det tryggare för både arbetsgivare och arbetstagare att planera arbete och vistelse i Sverige.

Gällande det nya uppehållstillståndet så får personer som slutfört en examen på avancerad nivå (minst en mastersexamen på minst 60 högskolepoäng) möjlighet att etablera sig i Sverige. Tillståndstiden, som är på max nio månader, innebär dock ingen möjlighet för personen i fråga att erhålla ett personnummer. Tillståndet skapar likväl stora möjligheter för tredjelandsmedborgare att få en anknytning till Sverige samtidigt som det underlättar för potentiella arbetsgivare att hitta rätt kandidater för jobben. I det fall en tredjelandsmedborgare rekryteras under tiden personen befinner sig i Sverige med detta tillstånd kan personen i fråga ansöka om arbetstillstånd ifrån Sverige. Vidare får tredjelandsmedborgaren arbeta under handläggningstiden om personen byter status och ansöker om arbetstillstånd. Dock är det inte tillåtet att arbeta innan själva ansökan om byte till arbetstillstånd har lämnats in.

Förslaget att införa krav på anställningsavtal och rapporteringsskyldighet till Migrationsverket vid förändrade anställningsvillkor är tydliga exempel på en skärpning av reglerna. Idag räcker det nämligen att bifoga ett icke-bindande anställningserbjudande till ansökan om arbetstillstånd. Arbetsgivare kommer framöver behöva göra en mer långsiktig bedömning kring behovet av arbetskraft och sina åtaganden, eftersom villkoren i anställningen ligger till grund för tillståndet och en framtida förlängningsansökan. Rapportering till Migrationsverket kan krävas i det fall en anställd till exempel går ner i sysselsättningsgrad eller månadslön, och Migrationsverket kan i sin tur komma att bedöma om de nya villkoren fortfarande uppfyller kraven för arbetstillstånd. I det fall utlovade anställningsvillkor uteblir och villkoren blir tydligt försämrade kan det i vissa fall äventyra en kommande förlängningsansökan eller innebära att det gällande arbetstillståndet återkallas. Det innebär också ett krav på mer dokumentation för en förstagångsansökan. Samtidigt gör lagförslaget det svårare för kvalificerad arbetskraftsinvandrare att utvisas, så kallade kompetensutvisningar, på grund av mindre administrativa misstag från arbetsgivarens sida. Lagförslaget ämnar därmed cementera de så kallade Luciadomarna (MIG 2017:24 och 2017:25), som slog fast att mindre misstag inte ska leda till utvisning och att en helhetsbedömning ska göras vid prövning om förlängt uppehålls- och arbetstillstånd.

Försörjningskrav för familjemedlem till arbetstagare införs med syftet att harmonisera lagstiftningen. Försörjningskravet finns redan för andra ärendekategorier, såsom vid anhöriginvandring till en svensk medborgare eller till någon med permanent uppehållstillstånd i Sverige. I dagsläget ställs inte något försörjningskrav alls på anknytningspersonen med familjemedlemmar som ansöker om tidsbegränsade uppehållstillstånd. Det innebär att familjer där anknytningspersonen till exempel har en relativt låg lön, har kunnat bli beviljade uppehållstillstånd trots svag försörjningsförmåga. Propositionen nämner att försörjningskravet ska likställas med de krav som ställs för anhöriginvandring till någon med svenskt medborgarskap eller någon med permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det innebär att anknytningspersonen behöver ha en lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Förbehållsbeloppet fastställs med ledning av ett normalbelopp som innefattar vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen. I det fall anknytningspersonen inte ännu har en bostad i Sverige ska en schablonhyra beräknas med hjälp av föreskrifter från Försäkringskassan och Kronofogden. Här ser vi att försörjningskravet kan ha en stor påverkan för till exempel nyexaminerade tredjelandsmedborgare som går in på ingångslöner och som kanske bor i områden där boendekostnader är högre.

Regeringen inkluderar också i propositionen möjligheten för arbetstagare med utgångna arbetstillstånd och med pågående förlängningsansökningar att kunna resa utomlands i arbete eller privat, och kunna resa tillbaka till Sverige med en nationell visering. Visering kan utfärdas av Migrationsverket innan utresa. Detta är en stor förändring jämfört med gällande regelverk och innebär betydligt större möjligheter för tredjelandsmedborgare att resa under handläggningstid. Möjligheten till visering gör att tredjelandsmedborgare inte blir fast i Sverige eller utomlands i väntan på beslut om förlängt arbetstillstånd.

Planerad omröstning i riksdagen avseende propositionen är den 20 april. EY fortsätter bevaka propositionen och kommer följa upp med en uppdatering efter omröstningen. Hör gärna av er om ni har några frågor under tiden!

Författare:

• José Vaz – Senior Manager – Global Immigration – 070-148 13 25
• Josef Gyrmai – Assistant Manager – Global Immigration – 070-845 97 63
• Elsa Tirén – Assistant Manager – Global Immigration – 076-853 19 79
• Karin Falkman Lundberg – Senior Consultant – Global Immigration – 072-186 11 65