Förtroendet för elmarknaden faller kraftigt i Sverige och står för näst största nedgången globalt, endast Polen faller mer. Misstron mot prissättningen är utbredd bland svenskarna, samtidigt som utbudet upplevs som onödigt komplext. Enligt en ny global undersökning från EY tror 56 procent av svenskarna att prisökningarna drivs av energibolagens högre vinster och mer än hälften använder redan AI för få hjälp med energirelaterade frågor.
I Sverige har förtroendet för elmarknaden fallit med 7,6 procentenheter sedan senaste undersökningen, vilket är den näst största nedgången av samtliga länder. Totalt sett har svenska konsumenter det tredje lägsta förtroendet för elmarknaden globalt. Det framgår av EY Energy Consumer Survey 2026, en global studie med över 17 000 respondenter i 20 länder.
En förklaring är misstron mot prissättningen. Över hälften av svenskarna (56 procent) tror att prisökningarna drivs av energiföretagens högre vinster. Samtidigt anser 58 procent att bolagen borde hjälpa dem att sänka sina energikostnader, men bara 40 procent tycker att de får det stödet i dag.
– Energibranschen är nästan ensam om att förvänta sig att kunden ska förstå hela systemet bakom tjänsten. Det är som om du först behövde sätta dig in i hela musik- eller filmindustrin för att kunna använda streamingtjänster. I längden är det inte en rimlig förväntan på konsumenterna, säger Anna Hed, partner och rådgivare åt energisektorn på EY.
Komplexitet och otydlig prissättning urholkar förtroendet
Sverige har de senaste åren gått alltmer mot rörliga elpriser, vilket gör elräkningen svår att förutse. Undersökningen visar att efterfrågan går åt motsatt håll, särskilt bland yngre konsumenter. Bland både svenska Gen Z och Millennials är fast pris den avtalsform som flest föredrar. Millennials föredrar också fasta priser i högre utsträckning än sina globala motsvarigheter, 48 procent jämfört med 42 procent globalt.
– Många energibolag erbjuder redan verktyg och tjänster för att hjälpa kunderna minska sin energianvändning. Problemet är att lösningarna ofta kräver ett engagemang och en kunskapsnivå som många konsumenter varken har tid eller vilja att lägga på sin elförbrukning. Det räcker inte att justera befintliga erbjudanden. Branschen behöver tänka om i grunden och utgå mer från kundernas faktiska behov, säger Anna Hed.
AI och digitala kanaler pekas ut som lösningen
Samtidigt som förtroendet minskar finns en tydlig efterfrågan bland konsumenterna att använda digitala och AI-drivna tjänster. I Sverige föredrar 76 procent digitala kanaler i kontakten med sitt energibolag, jämfört med 86 procent globalt. Mer än hälften av svenskarna, 52 procent, använder redan AI för energirelaterade frågor, medan motsvarande siffra globalt är 61 procent. Tre av fyra svenska konsumenter uppger också att det uppstod ett problem eller att leverantören gjorde ett misstag vid deras senaste kontakt.
Intresset för mer automatiserade energitjänster är också stort. 57 procent av svenska konsumenter vill använda AI för att bevaka sin energianvändning, jämfört med 66 procent globalt och nästan hälften av svenskarna (49 procent) vill att AI automatiskt byter energiplan utifrån deras preferenser och användning.
– Konsumenterna visar tydligt att de är redo för enklare och mer digitala energitjänster. För de energibolag som lyckas kombinera AI, automation och användarvänlighet finns stora möjligheter att stärka både kundrelationen och förtroendet. De globala resultaten tyder också på att intresset för AI inom energi sannolikt kommer att fortsätta öka även i Sverige, säger Anna Hed.
Om EY Energy Consumer Survey 2026
EY Energy Consumer Survey 2026 är en global undersökning från EY med 17 199 respondenter i 20 länder, varav 798 i Sverige. Undersökningen genomfördes under december 2025 och januari 2026 och kartlägger konsumenters värderingar, preferenser och attityder till energiövergången. Fokus är på områden som digital interaktion, energikostnader, hållbarhet och framtida energilösningar.