De omarbetade ESRS och Voluntary Standard är nu slutligt antagna

Omarbetade ESRS är nu antagna och ska tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 januari 2027 eller senare. Viss förtidstillämpning tillåts.

Kortfattat:

• I och med att granskningsperioden för de omarbetade ESRS och Voluntary Standard upphörde den 3 september kan de nya rättsakterna träda i kraft under 2026. 
• De omarbetade ESRS utgår från de 12 ursprungliga standarderna men innebär en minskning med mer än 60 % av datapunkterna.
• Voluntary Standard är ett proportionerligt frivilligt ramverk och ett skydd för företag i värdekedjan mot informationsförfrågningar i rapporteringssyfte.

Bakgrund till de omarbetade standarderna

Innehållet i en hållbarhetsrapport enligt CSRD regleras av standarderna för hållbarhetsrapportering, European Sustainability Reporting Standards, ESRS. De antogs av EU-kommissionen i juli 2023 och den versionen kallas för set 1. ESRS:erna specificerar den information som ett företag ska rapportera om miljöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrning.

De standarder som antogs 2023 har nu omarbetats. I och med att EU:s granskningsperiod för de omarbetade ESRS och Voluntary Standard upphörde den 3 september kan de nya rättsakterna träda i kraft under 2026.

Bakgrunden till omarbetningen är att EU-kommissionen, med syfte att minska regelbördan och harmonisera regelverk kopplade till hållbarhetsrapportering, i februari 2025 presenterade det första omnibusförslaget. Förslaget är en del av EU:s bredare strategi för ökad konkurrenskraft och mer företagsvänliga regelverk.

Genom ändringarna i CSRD höjs även gränsvärdena för vilka företag som omfattas av rapporteringskravet. För närvarande pågår arbete med att införa ändringarna i den svenska lagstiftningen. Den utredning som tillsatts har föreslagit att gränsvärdena höjs så att kravet på upprättande av en hållbarhetsrapport ska gälla:

• Företag som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har haft dels i medeltal fler än 1 000 anställda, dels en redovisad nettoomsättning som överstiger 4,9 miljarder kronor. Båda kriterierna ska vara uppfyllda.
• Moderföretag i koncerner som på motsvarande sätt överskrider de angivna nivåerna för antal anställda och nettoomsättning.

Parallellt med de omarbetade ESRS har även en frivillig standard för hållbarhetsrapportering (Voluntary Standard, VS) antagits. VS har två syften. Den fungerar dels som ett gemensamt och proportionerligt ramverk för hållbarhetsrapportering för företag som inte omfattas av de obligatoriska kraven i CSRD, dels också som ett tak för vilken hållbarhetsinformation rapporteringsskyldiga företag får begära från mindre företag i värdekedjan.

I denna artikel gör vi en genomgång av de viktigaste ändringarna i de omarbetade ESRS jämfört med ESRS Set 1. Vi belyser även huvuddragen i den frivilliga standarden.

Omarbetade ESRS

Målet med omarbetningen av ESRS har varit att väsentligt minska antalet obligatoriska datapunkter och prioritera kvantitativa datapunkter jämfört med beskrivande text. Samtidigt har en viktig fråga i förenklingsarbetet varit att inte förändra basen i standarderna och att säkerställa att de investeringar som gjorts av de bolag som redan börjat rapportera inte går förlorade.

En annan viktig fråga har varit att det minskade antalet datapunkter inte ska göra rapporteringen mer ytlig. De hållbarhetsfrågor som är väsentliga ska belysas med tillräckligt djup oavsett om antalet datapunkter i standarderna minskar.

Som ett resultat av arbetet är de omarbetade standarderna mer principbaserade, upplysningskraven mer utfallsinriktade och mindre processorienterade. Målet är att skapa en rapportering som är mer användarvänlig och fokuserad på påverkan, risker och möjligheter. 

Nedan gör vi en genomgång av de mest centrala förändringarna som gjorts i standarderna.

Väsentlighetsanalysen

Väsentlighetsanalysen är själva utgångspunkten för hållbarhetsrapporteringen och har varit i fokus vid förenklingsarbetet. Förenklingar har införts avseende såväl genomförande som rapportering av den dubbla väsentlighetsanalysen.

Processen för väsentlighetsanalysen har uppfattats som krävande både för upprättare och revisorer. Kraven har setts över med målet att uppnå en enklare och mer fokuserad process.

Vad gäller rapportering av väsentlighetsanalysen har upplysningskraven förenklats. Undvikande av boilerplate information betonas. För att undvika att rapporterna fylls med onödig information har även begreppet information materiality, det vill säga informationens väsentlighet, införts. Det betyder att endast väsentlig information ska rapporteras, information som inte är väsentlig ska inte rapporteras.

Ett förtydligande för att säkerställa den röda tråden mellan påverkan, risker och möjligheter och väsentliga hållbarhetsämnen har också gjorts. Bakgrunden är det problem som noterats att den väsentliga påverkan, risken eller möjligheten först identifieras, och därefter rapporteras om ämnesområdet som frågan berör, men utan att återknyta till den ursprungliga orsaken till påverkan, risken eller möjligheten.

Ytterligare ett område som har förtydligats är frågan om hur åtgärder för att begränsa/hindra påverkan ska hanteras.  Underrapportering, dvs. utelämnande av information som skulle vara viktig för användarna för att bedöma hur effektivt företaget har varit i att hantera påverkan från verksamheten ska undvikas. Detsamma gäller överrapportering, såsom till exempel rapportering av teoretiska effekter eller generiska beskrivningar av åtgärder som vidtagits.

Rättvisande bild

I de omarbetade ESRS förtydligas att ESRS är ett ramverk för rättvisande bild (fair presentation). Begreppet förstärker väsentlighetsprincipen och innebär att endast relevant information ska rapporteras om företagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Rättvisande bild innebär att ”ta ett steg tillbaka” och betrakta informationen i en hållbarhetsrapport som helhet och om den uppfyller det övergripande målet med ESRS.

Utformningen av hållbarhetsrapporter

Antalet sidor i publicerade rapporter varierar avsevärt mellan företag och länder. Gemensamt är ändå att rapporterna generellt uppfattas som långa. Den allmänna känslan hos företagen är också att det, till följd av bristande flexibilitet, är svårt att kommunicera företagets egen berättelse när det gäller hållbarhetsarbetet. Tolkningen av hur flexibel strukturen för rapporteringen är har också varierat.

Beträffande utformningen av rapporterna har upplevelsen även varit att det har funnits en dålig överensstämmelse mellan å ena sidan detaljeringsgraden i hållbarhetsrapporten och å andra sidan hållbarhetsrapportens placering i förvaltningsberättelsen där informationen i övrigt vanligen är mindre detaljerad.

För att komma till rätta med dessa problem har ett antal klargöranden gjorts. Det gäller möjligheten att inkludera en sammanfattning i början av rapporten, att inkludera den mest detaljerade informationen om till exempel datapunkter i ett separat avsnitt i rapporten, att presentera information om EU:s gröna taxonomi i ett separat avsnitt och slutligen en uppmuntran om att inte fragmentera eller upprepa information.

Upplysningar om policyer, åtgärder och mål

I enlighet med CSRD krävs upplysningar om styrning, strategi, påverkan, risker och möjligheter samt policyer, åtgärder och mål för respektive väsentlig hållbarhetsfråga. Dessa upplysningskrav finns såväl i de övergripande standarderna som i de ämnesspecifika standarderna. Upplysningskraven är omfattande i ESRS Set 1. Även förhållandet mellan upplysningskraven i de övergripande standarderna och i de ämnesspecifika standarderna har upplevts som komplicerat.

I de omarbetade standarderna har ett mer principbaserat förhållningssätt införts, vilket också har möjliggjort en minskning av antalet obligatoriska datapunkter, särskilt i de ämnesspecifika standarderna. Arkitekturen i standarderna har däremot bibehållits med upplysningskrav om policyer, åtgärder och mål såväl i de övergripande standarderna som i de ämnesspecifika standarderna.

Standarderna

Själva utformningen av de standarder som antogs i juli 2023 har av många upplevts som komplex, med många olika nivåer av krav på upplysningar med både bindande och frivilliga upplysningskrav och tillämpningskrav.

I syfte att tydliggöra rapporteringskraven har nu de datapunkter som inte är upplysningskrav, så kallade ’får’ datapunkter som möjliggör rapportering, flyttats ut ur standarderna.

Även strukturen på standarderna har ändrats så att tillämpningskrav, har placerats under upplysningskraven istället för tidigare tillämpningskrav som låg i ett appendix till respektive standard.

Övriga lättnader

Vid omarbetandet av standarderna har utöver förlängda och utökade infasningsmöjligheter ett antal lättnadsregler införts.  En av dessa är begreppet orimlig kostnad eller ansträngning, undue cost or effort. Därutöver finns lättnader införda relaterade till bland annat förvärv och avyttringar, delvis rapportering av mätetal och data i värdekedjan.

Lättnadsregeln relaterad till orimlig kostnad eller ansträngning avser såväl väsentlighetsanalysen, kartläggning av värdekedjan, som mätetal och förväntade finansiella effekter. Om det inte utan orimlig kostnad eller ansträngning är möjligt att ta fram/estimera data för delar av ett mätetal kan upplysning om detta lämnas och mätetalet rapporteras delvis. Lättnaden gäller emellertid inte växthusgasutsläpp scope 1, 2 och 3. För att avgöra vad som utgör orimlig kostnad eller ansträngning krävs en bedömning av de enskilda omständigheterna, där bland annat nyttan för användaren ska vägas mot kostnaden för upprättaren. En förnyad bedömning av vad som utgör orimlig kostnad eller ansträngning ska göras varje år och förväntan är att tillgång till information ökar med tiden.

Beträffande förvärv och avyttringar införs en möjlighet att inkludera förvärvade enheter året efter förvärvet och att exkludera avyttringar från början av avyttringsåret. Gällande aktiviteter som inte bidrar till påverkan, risker eller möjligheter kan dessa under vissa omständigheter undantas från rapporteringen.

En annan lättnad som införs är förtydligandet att det inte finns någon preferens för direkt data i värdekedjan. Det är möjligt att använda information som samlats in direkt från motparter i värdekedjan uppströms och nedströms, eller information som baseras på uppskattningar, beroende på praktiska förhållanden och andra överväganden.

Ytterligare en lättnad som införs är relaterad till känslig information och innebär ökade möjligheter att undanta känslig information såsom företagshemligheter, från hållbarhetsrapporten.

Förbättrad interoperabilitet

Interoperabilitet handlar om harmonisering mellan olika standarder. I arbetet med de omarbetade standarderna har interoperabilitet med globala standarder, framförallt mot ISSB:s standarder varit centralt. Ökad interoperabilitet har även uppnåtts genom införandet av principen om rättvisande bild samt informationens väsentlighet. Detsamma gäller införandet av lättnaden om orimlig kostnad eller ansträngning. Värt att notera är däremot att exempelvis lättnaderna relaterade till mätetal motverkar interoperabilitet, men å andra sidan är tillämpandet av lättnader frivilligt.

Övergångsregler

De omarbetade ESRS ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Vissa övergångsregler finns dock. För räkenskapsår som börjar mellan den 1 januari och den 31 december 2026 finns det tre val vid upprättande av hållbarhetsrapporten:

1. Omarbetade ESRS
2. Nuvarande ESRS (”Set 1”)
3. Nuvarande ESRS ("Set 1") med tillägg av vissa av förändringarna som finns i de omarbetade ESRS:erna, bland annat relaterat till väsentlighetsbedömningen, presentation och vissa lättnader kring avsaknad av data för delar av mätetal.

Voluntary Standard, VS

Parallellt med de omarbetade ESRS har även en frivillig standard för hållbarhetsrapportering (Voluntary Standard, VS) antagits. VS ersätter den tidigare VSME-standarden (Voluntary SME standard) som publicerades av EFRAG 2024. I VS har begrepp och hänvisningar anpassats till de slutliga omarbetade ESRS.

Den frivilliga standarden har två huvudsakliga syften. Dels att underlätta rapporteringen för de företag som inte längre omfattas av kravet på lagstadgad hållbarhetsrapport, dels att fungera som tak för hur mycket hållbarhetsinformation större företag får begära in från mindre företag i värdekedjan (value-chain cap).

När det gäller hållbarhetsrapportering är standarden helt frivillig att tillämpa. I detta hänseende är avsikten med VS att den ska utgöra ett verktyg för företag som inte omfattas av CSRD men som ändå möter ett växande behov av att lämna hållbarhetsinformation till finansiella institut, stora företag och andra intressenter.

När det gäller informationsinhämtning fungerar däremot VS som ett tak för informationshämtning som företag som omfattas av kravet på rapportering i CSRD ska tillämpa. Syftet är att begränsa möjligheten för större företag att i rapporteringssyfte inhämta information från bolag i värdekedjan med färre än 1 000 anställda som inte själva omfattas av kraven på CSRD-rapportering enligt de nya tröskelvärdena. 

Den frivilliga standarden baseras på två moduler som är påbyggbara. En grundmodul, Basic (B), som riktar sig till mikroföretag eller kan användas som startpunkt för rapportering, och en utökad modul, Comprehensive (C), som är en kompletterande modul till B för att möta krav från banker och investerare. Rapportering enligt C-modulen förutsätter att B-modulen har tillämpats.  När en modul har valts ska den följas i sin helhet.

VS är i allt väsentligt samstämmig med ESRS för stora företag men proportionell i förhållande till målgruppen. Den har ett begränsat antal upplysningar, 11 i B-modulen och 9 i C-modulen.

Nästa steg

Standarderna är nu antagna och ska publiceras i EU:s officiella tidning.

• Omarbetade ESRS träder i kraft den 10 november 2026.
• Voluntary Standard träder i kraft tre dagar efter publicering i EU:s officiella tidning och kan därmed börja användas som frivillig standard. Taket för informationsinhämtning ska tillämpas från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare.

Eftersom de omarbetade ESRS och VS antas genom delegerade förordningar träder de i kraft utan något separat antagande i svensk rätt.

Läs mer:

• Pressmeddelande från EU-kommissionen
• EY PoV