Koppling till bolag kan ge väsentlig anknytning

Ett helägt svenskt bolag kan vara tillräckligt för väsentlig anknytning även om bolaget inte bedriver verksamhet i Sverige.

För personer som flyttar från Sverige väcks frågor kring skattskyldighet i Sverige. Ett nytt förhandsbesked från Skatterättsnämnden (22–25/D, meddelat den 3 november 2025) klargör att ett helägt svenskt bolag kan vara tillräckligt för att behålla väsentlig anknytning till Sverige, även om bolaget inte bedriver verksamhet i Sverige.

Varför är väsentlig anknytning viktigt?

Bedömningen av väsentlig anknytning är central vid avgörande om typ av skattskyldighet (begränsat/obegränsat) för en privatperson i Sverige. För att avgöra om en person har väsentlig anknytning görs en helhetsanalys av de faktiska omständigheterna, där bland annat tidigare bosättning, bostadsinnehav, ekonomiska engagemang och inflytande i näringsverksamhet vägs in.

Det aktuella fallet rörde en företagsledare som flyttat till ett annat EU-land tillsammans med sin familj. Familjen folkbokförde sig i det nya landet och den svenska permanentbostaden såldes. Samtidigt fortsatte personen att äga ett svenskt bolag där all verksamhet efter flytten från Sverige skulle bedrivas digitalt från utlandet, utan varken kontor eller anställda i Sverige.

Ett svenskt bolag kan innebära fortsatt anknytning

Skatterättsnämnden konstaterar att ett aktiebolag fortsätter att bedriva näringsverksamhet i Sverige så länge det inte är avvecklat, oavsett var den faktiska verksamheten utförs i praktiken. Att ha inflytande i ett svenskt bolag (minimum 10 procent enligt praxis) kan därmed skapa väsentlig anknytning även efter utflytt från Sverige, så länge bolaget är registrerat i Sverige och att verksamhet de facto bedrivs.

Detta ställningstagande bekräftar att det inte räcker med att flytta verksamheten utomlands för att helt undkomma anknytning till Sverige. Bolagets formella existens och juridiska ställning är centrala faktorer, inte bara var arbetet utförs fysiskt eller var kunderna finns.

I ärendet hävdades att bedömningen skulle strida mot EU:s regler om fri rörlighet, men Skatterättsnämnden avvisade detta. Nämnden hänvisade till etablerad praxis: en nationell bestämmelse anses vara ett hinder endast om en gränsöverskridande situation behandlas mindre förmånligt än en helt intern situation. Någon sådan särbehandling ansågs inte föreligga.

Vad innebär detta i praktiken?

För den som överväger en utflyttning men behåller kopplingar till ett svenskt bolag är följande slutsatser viktiga:

• Inflytande i ett svenskt aktiebolag kan i sig utgöra en stark anknytningsfaktor, även när verksamheten bedrivs från utlandet.
• Digitalisering och geografisk rörlighet förändrar inte att bolagets juridiska hemvist har stor betydelse.
• Omstrukturering, delägarlösningar eller avveckling kan behöva övervägas i god tid vid utflyttningsplanering.

Bedömningen understryker att regler och praxis i Sverige fortsatt syftar till att motverka så kallad skenbosättning, situationer där en individ formellt flyttar utomlands men behåller betydande ekonomiska band till Sverige.

Förhandsbeskedet visar att även moderna, gränsöverskridande företagsformer inte förändrar den grundläggande principen om väsentlig anknytning. Ett helägt svenskt aktiebolag fortsätter att vara en betydande anknytningsfaktor, vilket i praktiken innebär att obegränsad skattskyldighet kan kvarstå efter utflytt från Sverige. Notera även att förhandsbeskedet inte påvisar någon diskrepans i bedömningen ifall det i stället hade varit fråga om ett bolag där man har väsentligt inflytande, d.v.s. äger minst 10 procent av aktierna, och beskedet kan således ha större effekt än vad det ger sken av.

Författare

• Johanna Tullock, Senior Manager, People Advisory Services Tax, 076 854 83 3
• Rex Granat, Manager, People Advisory Services Tax, 070 793 05 51
• Felix Kallin Bäckström, Senior, People Advisory Services Tax, 073 852 19 85