Nytt publikrekord lyfter SHL-klubbarnas ekonomi till nya nivåer

Årets ekonomiska analys från EY visar att klubbarnas ekonomi är starkare än på många år. Entréintäkterna har ökat med 81 procent på fem år och endast 6 av 14 klubbar redovisar nu ett negativt rörelseresultat, jämfört med 11 av 14 för två säsonger sedan. EY:s analys visar att det växande publikintresset blivit en allt viktigare drivkraft bakom klubbarnas ekonomiska utveckling, medan ökade personalkostnader pekas ut som en utmaning framåt.

För elfte året i rad släpper rådgivnings- och revisionsföretaget EY rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” som visar att SHL-klubbarna efter säsongen 2025/2026 har stärkt sin ekonomi.

Klubbarnas rörelseresultat (nettoomsättning minus totala kostnader) fortsätter förbättras, vilket tyder på mer stabil ekonomisk utveckling för ligan. I år redovisar 6 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat, jämfört med 7 av 14 förra säsongen och 11 av 14 säsongen innan dess. När även övrig omsättning räknas in, där merparten av stöd och bidrag redovisas, sjunker antalet till 3 av 14 klubbar. Djurgårdens IF och Växjö Lakers sticker ut i jämförelsen genom att ha betydande intäkter från övrig verksamhet. Tillsammans står de två klubbarna för 41 procent av den totala övriga omsättningen i SHL.

– SHL-klubbarnas ekonomi är starkare än på många år. Färre klubbar redovisar negativa rörelseresultat och vi ser en bred ekonomisk förbättring i ligan, vilket tyder på att många klubbar har lyckats omsätta det växande intresset för svensk hockey i starkare finanser, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY.

Under 2025/2026 landade den totala nettoomsättningen hos SHL-klubbarna till 2 677 miljoner kronor. Det är en ökning med 131 miljoner kronor, motsvarande 5 procent, jämfört med 2024/2025. Framförallt ökade intäkterna från entrébiljetter och marknadsaktiviteter samt ersättning för rättigheter. Det samlade rörelseresultatet för alla klubbar uppgick till minus 6 miljoner vilket är en förbättring från minus 16 miljoner förra säsongen. Utvecklingen förklaras främst av att klubbarnas nettoomsättning växte snabbare än kostnaderna.

Det totala egna kapitalet i SHL ökade med 66,5 miljoner kronor, vilket motsvarar 10 procent. Totalt uppgår det egna kapitalet till 724 miljoner kronor. Inför förra säsongen sänktes Svenska Ishockeyförbundets licensnämnd kapitalkravet från 10 till 5 procent, vilket i år innebär att samtliga klubbar klarar kravet.

Fullsatta läktare blir allt viktigare för klubbarnas ekonomi

Intresset för SHL fortsätter att växa. Under säsongen 2025/2026 noterade ligan ett nytt publikrekord med 2 565 027 åskådare. På fem år har SHL-klubbarnas samlade entréintäkter ökat med 81 procent, från 352 miljoner kronor till 637 miljoner kronor. Under samma period ökade antalet åskådare med närmare 49 procent.

Entrébiljetter står nu för 24 procent av klubbarnas nettoomsättning och är SHL:s näst största intäktskälla efter rättighetsersättningarna. Entréintäkterna ökade med 51 miljoner kronor jämfört med året innan, vilket motsvarar en ökning med närmare 9 procent. Liksom förra året hade Frölunda HC högst biljettintäkter i ligan med 94,3 miljoner kronor, medan Luleå Hockey hade högst beläggning under säsongen. Rögle BK utmärkte sig med ligans högsta intäkt per hemmamatch och ett av SHL:s högsta biljettpriser.

–  Publiken har blivit en allt viktigare motor i SHL-klubbarnas ekonomi. På fem år har entréintäkterna ökat betydligt snabbare än antalet åskådare, samtidigt som ligan fortsätter att sätta publikrekord. Det visar att klubbarna lyckats med sin prissättningsförmåga samtidigt som svensk hockey har stärkt både sin attraktionskraft och sin kommersiella styrka, säger Carlos Esterling.

Rapporten visar att rättighetsersättningarna stod för 28 procent av klubbarnas totala nettoomsättning under säsongen 2025/2026. Intäkterna från dessa uppgår till 740,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 30 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Personalkostnaderna fortsätter öka – men innebär inte nödvändigtvis ett bättre resultat

Samtidigt som ekonomin utvecklas positivt steg de totala kostnaderna med över 121 miljoner, motsvarade 5 procent, till 2 683 miljoner. Personalkostnaderna, där spelarlöner utgör den största posten, står för den största kostnadsökningen. Den står nu för 61 procent av klubbarnas totala kostnader, en ökning med nästan 6 procent jämfört med föregående år.

Färjestad BK hade återigen den högsta personalkostnaden i SHL med 155 miljoner medan Malmö Redhawks och Timrå IK hade lägst med drygt 88 miljoner kronor. Timrå IK och Örebro HK har däremot de högsta personalkostnaderna i förhållande till sina totala kostnader. För båda klubbarna motsvarar kostnaden 66 procent av totala kostnader. 

Årets rapport visar att det finns ett samband mellan lönekostnader och placering i grundserien, men att sambandet är svagare än i fotbollens Allsvenskan. En möjlig förklaring, som lyfts i analysen, är att skillnaderna i lönekostnader är betydligt mindre mellan SHL-klubbarna än mellan klubbarna i allsvenskan. Det finns också tydliga undantag, där HV71 slutade på trettonde plats trots seriens tredje högsta lönekostnad, medan Skellefteå AIK vann grundserien med den nionde högsta.

– Det finns ett samband mellan lönekostnader och sportsliga resultat, men det är inte lika tydligt som i Allsvenskan. Vår analys visar att höga lönekostnader inte är någon garanti för framgång, vilket understryker vikten av god kostnadskontroll för att bygga en långsiktigt hållbar ekonomi, säger Carlos Esterling.

Läs mer i årets rapport som finns för nerladdning här.

Om rapporten ”Hur mår svensk elithockey?”  
EY analyserar varje år SHL-klubbarnas årsredovisningar. Syftet är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar. Rapporten går bland annat igenom klubbarnas resultat, likviditet, soliditet och egna kapital. Rapporten innehåller även analyser som sponsorintäkt per vunnen poäng, lönekostnad versus placering i grundserien och kostnad per vunnen poäng.  

Om Sports Business Services  
Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetare har en bred erfarenhet från många olika idrottsområden. Bland kunderna finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom flera stora idrottsförbund.