Kvinna pekar på en dataskärm med statistikgrafer

Balansräkningen – en ögonblicksbild av företagets ekonomiska ställning

Balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt genom att beskriva tillgångar, eget kapital och skulder.


Kortfattat:
  • Genom balansräkningen går det att bedöma företagets stabilitet, likviditet, risknivå och hur verksamheten är finansierad.
  • Vanliga nyckeltal från balansräkningen är rörelsekapital och soliditet, som hjälper till att analysera betalningsförmåga och finansiell styrka.

Medan resultaträkningen visar hur det har gått för företaget under en viss period, ger balansräkningen en bild av företagets ekonomiska ställning vid ett specifikt tillfälle. Den visar vilka tillgångar företaget har, hur dessa är finansierade samt hur stort det egna kapitalet är. Tillsammans ger detta värdefull information om företagets stabilitet, riskexponering och betalningsförmåga.

Vad innehåller en balansräkning?

Balansräkningen består av två huvuddelar: tillgångar samt eget kapital och skulder. Summan av tillgångarna är alltid lika stor som summan av eget kapital och skulder – därav namnet balansräkning.

Tillgångar

Tillgångarna visar hur företaget har använt sitt kapital och delas vanligtvis in i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar.

Omsättningstillgångar används i den löpande verksamheten och är tillgångar som förväntas omvandlas till likvida medel inom tolv månader. Hit hör exempelvis kassa och bank, kundfordringar, varulager och kortfristiga placeringar.

Anläggningstillgångar är tillgångar av mer långsiktig karaktär och delas in i:

  • Materiella anläggningstillgångar, såsom byggnader, maskiner och inventarier.
  • Immateriella anläggningstillgångar, såsom patent, varumärken och goodwill.
  • Finansiella anläggningstillgångar, såsom andelar i dotterföretag, övriga värdepappersinnehav och långfristiga fordringar.

Eget kapital, skulder och obeskattade reserver

På finansieringssidan av balansräkningen återfinns eget kapital, skulder och i vissa fall obeskattade reserver.

Skulder delas in i:

  • Kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom tolv månader, exempelvis leverantörsskulder, skatteskulder och moms.
  • Långfristiga skulder som har en löptid längre än tolv månader, till exempel obligationslån, banklån och långfristiga skulder till koncernföretag.

Relaterad artikel

Utvecklingsutgifter – hur funkar det?

Så aktiverar du utvecklingsutgifter enligt K3 – undvik fallgropar och skapa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning.

I koncerner uppstår ofta skulder och fordringar mellan koncernföretag. Dessa interna mellanhavanden är vanligt förekommande, men kräver särskild uppmärksamhet i redovisningen. En central fråga är hur de ska klassificeras i balansräkningen – som kortfristiga eller långfristiga.

 

Till skillnad från externa skulder och fordringar är koncerninterna poster inte alltid självklara när det gäller löptid. Samma typ av fordran eller skuld kan i olika situationer vara antingen kortfristig eller långfristig. Det är därför avgörande att varje enskild post bedöms utifrån sina faktiska villkor, såsom avtalad återbetalningstid, affärens syfte och hur och när företaget avser att reglera mellanhavandet framgent.

 

Eget kapital representerar ägarnas insats i företaget och delas i legal enhet in i bundet och fritt eget kapital. Det bundna kapitalet består i huvudsak av aktiekapital och kan normalt inte delas ut. Det fria egna kapitalet utgörs av till exempel balanserade vinster, fri överkursfond och årets resultat och kan, när utdelningsförslaget är förenligt med försiktighetsregeln (17 kap 3 § Aktiebolagslagen), delas ut till aktieägarna.

 

Obeskattade reserver uppstår när företaget, inom ramen för gällande skattelagstiftning, har skjutit upp beskattning av vinster till en senare tidpunkt för att jämna ut skattebelastningen över tid. Exempel på obeskattade reserver är periodiseringsfonder och överavskrivningar.

 

Vad kan balansräkningen säga om företaget?

Balansräkningens struktur och omfattning varierar kraftigt mellan olika branscher. Tjänsteföretag och konsultföretag har ofta förhållandevis stort fokus på resultaträkningen och har således relativt liten omfattning i balansräkningen, medan fastighetsföretag och andra kapitalintensiva verksamheter normalt har förhållandevis stort fokus på balansräkningen och således större balansposter.

 

Genom att analysera balansräkningen går det bland annat att bedöma företagets finansiella stabilitet och riskexponering. En hög andel lånefinansiering kan exempelvis innebära större känslighet för ränteförändringar och marknadsförändringar. Balansräkningen ger även viktig information om företagets likviditet och rörelsekapital, det vill säga förmågan att betala sina kortfristiga skulder i tid.

 

Vanliga nyckeltal baserade på balansräkningen

Balansräkningen används ofta som underlag för olika finansiella nyckeltal. Två exempel på vanliga nyckeltal är:

 

Rörelsekapital
Rörelsekapitalet beräknas som skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Ett positivt rörelsekapital innebär att företaget har ett överskott av kortsiktiga tillgångar i förhållande till sina kortfristiga skulder, vilket generellt signalerar god betalningsförmåga. Ett negativt rörelsekapital kan däremot innebära att verksamheten är beroende av extern finansiering eller snabba inbetalningar för att klara sina löpande kostnader.

 

Soliditet
Soliditeten visar hur stor del av företagets tillgångar som är finansierade med eget kapital. Den beräknas genom att justerat eget kapital (eget kapital plus 79,4 procent av obeskattade reserver) divideras med totala tillgångar. En hög soliditet innebär generellt en starkare finansiell ställning och lägre finansiell risk i företaget.

 

Artikeln är skriven av John Losell på kontoret i Uppsala. För mer information kontakta ditt närmaste EY-kontor.

Summering 

Som företagare ställs du ofta inför nya utmaningar och beslut. När besluten handlar om företagets ekonomi kan vi ge dig råd. Det gäller oavsett om ditt företag är stort och väletablerat eller litet och växande. Vår dagliga kontakt med tusentals företagare i hela Sverige har givit oss kunskap om vilka frågor som är viktiga för dig som äger och driver företag. Vi har kontor runt om i Sverige och är en del av EY:s globala organisation med kontor i 150 länder.

Om artikeln