Den 27 maj 2026 publicerade International Accounting Standards Board (IASB) en ny IFRS®-redovisningsstandard, IFRS 20 Regulatory Assets and Regulatory Liabilities. Standarden träder i kraft för perioder som påbörjas den 1 januari 2029 eller senare, men tidigare tillämpning är tillåten. För företag inom EU krävs dock att standarden först godkänns av EU.
Den nya redovisningsstandarden ersätter IFRS 14 Regulatory Deferral Accounts, en tillfällig standard som är frivillig att tillämpa för företag med reglerad verksamhet när företaget övergår till att tillämpa IFRS-redovisningsstandarder i sina finansiella rapporter. I väntan på en slutlig standard för reglerade verksamheter (dvs IFRS 20) har IFRS 14 aldrig godkänts av EU och därmed inte varit tillämplig för svenska företag. IFRS 20 förväntas däremot godkännas av EU före den 1 januari 2029.
Samtidigt med att IFRS 20 träder i kraft införs även vissa ändringar i ett antal andra redovisningsstandarder, däribland IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas, IFRS 3 Rörelseförvärv och IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter.
Prisreglerade verksamheter
IFRS 20 påverkar inte alla företag, utan riktar sig till företag med prisreglerade verksamheter som faller inom standardens tillämpningsområde. Verksamheter inom el-, vatten- och gasförsörjning utgör vanliga exempel på prisreglerade verksamheter som, beroende på hur prisregleringen fungerar, kan behöva tillämpa den nya redovisningsstandarden. IFRS 20 är dock ingen branschspecifik standard, utan alla företag behöver utvärdera om de har verksamheter som faller inom tillämpningsområdet för standarden.
I en prisreglerad verksamhet är företaget och aktuell tillsynsmyndighet parter i ett regulatoriskt avtal som reglerar de priser företaget får ta ut i ersättning från sina kunder för de reglerade varorna och tjänsterna under en specifik period. Om delar av den tillåtna ersättningen för de varor och tjänster som levererats under den specifika perioden får tas ut från kunderna i en annan period (en tidigare eller senare period), uppstår något som benämns tidsmässiga skillnader (eng differences in timing). Exempelvis föreligger en tidsmässig skillnad om det regulatoriska avtalet ger företaget rätt att genom högre priser under nästa period ta ut ersättning från sina kunder för varor och tjänster som levererats under innevarande period.
Prisregleringen kan ha väsentlig påverkan på både belopp och tidpunkt för ett företags intäkter, resultat och kassaflöden. Det problem som identifierats är att tillämpning av nuvarande IFRS-redovisningsstandarder inte resulterar i tillräcklig information om total tillåten ersättning för de reglerade varor och tjänster som levererats under perioden. Syftet med den nya standarden är därför att ge investerare bättre insyn i hur prisregleringen påverkar företagets resultat, finansiella ställning och kassaflöden. Detta sker genom att IFRS 20 introducerar nya regler för redovisning, värdering, presentation och upplysningar av regulatoriska tillgångar och regulatoriska skulder respektive regulatoriska intäkter och regulatoriska kostnader. Avsikten med dessa nya poster är att komplettera den information som företag lämnar genom tillämpningen av andra IFRS-redovisningsstandarder, särskilt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder.
Påverkan på resultat- och balansräkning
Om det föreligger tidsmässiga skillnader vid rapportperiodens slut, innebär tillämpning av IFRS 20 att företag redovisar regulatoriska tillgångar och/eller regulatoriska skulder. En regulatorisk tillgång (skuld) är en befintlig verkställbar rättighet (skyldighet) att lägga till (dra av) ett belopp vid fastställandet av det reglerade pris som får tas ut av kunderna under framtida rapportperioder.
Förändringar i beloppen för de regulatoriska tillgångarna (skulderna) ska redovisas som regulatoriska intäkter (kostnader) i resultaträkningen. Avsikten är att de regulatoriska intäkterna (kostnaderna), tillsammans med intäkter från avtal med kunder, ska återspegla företagets totala ersättning för de reglerade varor och tjänster som levererats under rapportperioden.
Ett enkelt exempel på redovisning enligt IFRS 20 följer i tabellen nedan där företaget har en ”underintäkt” på 20 MSEK hänförlig till 2029, som företaget har rätt att återvinna genom högre priser år 2030. Företaget redovisar därför i detta fall per balansdagen för 2029 en regulatorisk tillgång på 20 MSEK med motsvarande belopp som regulatorisk intäkt. Under 2030 upplöses sedan den regulatoriska tillgången medan motsvarande belopp redovisas som regulatorisk kostnad i resultaträkningen.