Hållbarhetsredovisning i förändring – CSRD, ESRS, Omnibus och mer

Vad är hållbar utveckling?

Hållbar utveckling handlar inte enbart om att möta framtida generationers behov. I dag står vi inför risken att inte klara vår egen generations behov. Det väcker frågor både om hur företagen påverkas, vilken påverkan företagen har, och hur de kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Corporate Sustainability Directive, CSRD

Som ett led i att skapa transparens i hållbarhetsfrågor utökade EU kommissionen genom CSRD de lagstadgade kraven på hållbarhetsrapportering. Rapporteringskraven specificeras i de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, ESRS.

I Sverige trädde lagstiftningen i kraft den 1 juli 2024, och innebar att svenska stora börsnoterade företag med fler än 500 anställda i koncernen ska tillämpa de nya bestämmelserna första gången det räkenskapsår som inleds den 1 juli 2024 eller senare.

Omnibusförslaget

Arbetet med hållbar utveckling och hållbarhetsredovisning är inte policyneutralt, utan påverkas av den politik som förs inom EU liksom av det världspolitiska läget. Det senaste Europaparlamentsvalet sommaren 2024 och den nya EU-kommissionen som tillträdde i början av december 2024 påverkar därför arbetet med normgivningen på hållbarhetsredovisningsområdet inom EU.

Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionen det första s.k. omnibusförslaget. Förslaget är ett förenklingspaket med syfte att minska regelbördan och harmonisera regelverk kopplade till bland annat CSRD. Föreslagna ändringar i CSRD är bl.a. en höjning av gränsvärden för vilka bolag som ska rapportera, översyn av de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), sektorstandarder stryks och nya frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering föreslås tas fram. Även utvecklingen av standarder för granskning ses över.

CSRD påverkar bolagsstyrningen och krav på granskning införs

Implementeringen av CSRD har inneburit ändringar i aktiebolagslagen beträffande bolagsstyrning. Liksom tidigare har styrelsen det yttersta ansvaret för hållbarhetsrapporteringen, men i bolag med revisionsutskott får revisionsutskottet nya uppgifter när det gäller hållbarhetsrapportering, liknande de uppgifter som utskottet sedan tidigare har för finansiell rapportering. Detta är inte något som ändras genom Omnibusförslaget.

Omnibusförslaget innebär inte heller några förändringar avseende kravet på att en hållbarhetsrapport som upprättas i enlighet med CSRD/ESRS ska granskas av en auktoriserad revisor. I enlighet med CSRD gäller kravet till och med 2028 översiktlig granskning. En förändring som föreslås är däremot att EU-kommissionens möjlighet att anta standarder för granskning med rimlighet säkerhet, det vill säga revision, stryks.

Frivillig hållbarhetsredovisning

Omnibusförslaget har resulterat i ett ökat intresse för frivillig hållbarhetsrapportering. För företag som enligt förslaget inte kommer att omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering i framtiden, innehåller omnibusförslaget ett åtagande från EU-kommissionen att anta standarder för frivillig rapportering.

Det redovisningsramverk som utvecklats inom ramen för Global Reporting Initiative (GRI) som grundades 1997, har länge varit normen för hållbarhetsredovisning. För att möta investerares behov av hållbarhetsinformation inrättade IFRS Foundation under 2021 ett eget organ, International Sustainability Standards Board (ISSB), med uppdrag att skapa och utveckla standarder för hållbarhetsrapportering.

Utöver de standarder som utvecklats av GRI och ISSB finns även ett stort antal andra standarder. Dit hör bland annat Greenhouse Gas Protocol, GHG protokollet som är den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser.