Ny utredning kan förändra skattereglerna kring styrelsearvoden

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över om styrelsearvoden ska beskattas på samma sätt som andra uppdrag av personlig natur.

English version here

Vid beskattning av arvoden för uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag tillämpas i dagsläget en i rättspraxis utvecklad presumtion, som innebär att ersättningen beskattas hos styrelseledamoten personligen som inkomst av tjänst. Detta gäller även om arvodet betalats ut till ett aktiebolag som ledamoten äger eller är anställd hos. Motiveringen har varit att ett styrelseuppdrag i aktiebolag är av personlig karaktär och måste utövas av en fysisk person.

Någon liknande rättslig presumtion har däremot inte uppställts för andra uppdrag av personlig natur, och denna asymmetri har föranlett regeringen att tillsätta en utredning.

Ytterst oenigt i Högsta förvaltningsdomstolen

Frågan om presumtionens berättigande ställdes på sin spets i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2019 not. 31, där målet hänsköts till domstolen i dess helhet – ett förfarande som normalt reserveras för de principiellt viktigaste frågorna och som kan innebära att HFD överväger att ändra rådande praxis.

Domstolens majoritet valde dock att stå fast vid presumtionen. Man konstaterade att det visserligen kan tyckas att det inte är motiverat och ändamålsenligt att lägga så stor vikt vid uppdragets personliga karaktär som man har gjort i praxis, och att styrelseuppdrag därigenom särbehandlas i förhållande till andra uppdrag av personlig karaktär, men valde ändå att inte utnyttja det handlingsutrymme som pleniförfarandet erbjöd.

Men avgörandet var påfallande splittrat. Av 16 justitieråd var nio på ett eller annat sätt skiljaktiga, och sex av dem ville ändra praxis i grunden. De skiljaktiga framhöll att systematiska skäl och intresset av likformighet vid beskattningen talar för att alla uppdragsersättningar bör bedömas utifrån samma kriterier, oavsett vad uppdraget går ut på. De ifrågasatte även varför det faktum att ett uppdrag bara får innehas av en fysisk person ska tillmätas avgörande betydelse vid bedömningen av hur ersättningen beskattas och pekade på att det finns många andra sådana uppdrag, som exempelvis konkursförvaltare, likvidatorer och offentliga försvarare.

Vad utredningen nu ska göra

Nuvarande praxis kan alltså anses innebära en skattemässig särbehandling av styrelsearvoden och gör det mindre fördelaktigt att tillhandahålla styrelsearbete genom aktiebolag. Mot denna bakgrund har Finansdepartementet nu tillsatt en utredning som ska se över beskattningen av arvoden från styrelseuppdrag och andra uppdrag av personlig karaktär.

Utredaren ska:

• göra en översyn av hur arvoden från styrelseuppdrag och andra uppdrag av personlig karaktär beskattas,
• föreslå ändringar i inkomstskattelagen som säkerställer att styrelsearvoden behandlas på ett likvärdigt sätt vid beskattningen jämfört med vad som gäller arvoden från andra uppdrag av personlig karaktär,
• vid utformningen av förslaget särskilt beakta vikten av likformighet vid beskattningen och intresset av att främja företags möjligheter att attrahera och behålla extern styrelsekompetens, samt
• lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2027.

Kommentar

Utredningen adresserar ett länge omtvistat område. I sitt avgörande 2019 ifrågasatte HFD rättsläget men lät ändå presumtionen stå orörd med hänvisning till rättsordningens stabilitet, så det är ett välkommet och naturligt steg att lagstiftaren nu tar detta initiativ.

Utfallet av utredningen kan få stor praktisk betydelse för konsulter, advokater och andra professionella styrelseledamöter som i dag fakturerar styrelseuppdrag via egna bolag och möter skattemässiga hinder som inte gäller för andra jämförbara uppdragsformer. Vi följer utredningens arbete och återkommer med analys när förslagen presenteras.