Förändringar i K2 och K3 – vad behöver du tänka på?

För räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 får vissa företag, oavsett storlek, inte längre tillämpa K2. Företagen ska i stället tillämpa K3. I en tidigare publicerad artikel listas de företag som påverkas av förändringarna.

Övergången till K3 innebär inte bara införandet av nya rutiner och mallar, utan kan också få konsekvenser för hela redovisningsprocessen. K2 är ett förenklat regelverk med tydliga riktlinjer som ska vara lätt att tillämpa. K3 är en principbaserat regelverk som kräver bedömning och tolkning av praxis. Det ställer högre krav på företagen, men ger även större möjligheter att anpassa den finansiella rapporteringen till företagets verksamhet.

Några viktiga förändringar för företag som övergår till K3 är:

• Komponentavskrivning: Materiella anläggningstillgångar ska delas upp i komponenter med skilda nyttjandeperioder.
• Immateriella tillgångar: Utvecklingsutgifter får aktiveras under vissa villkor.
• Upplysningskrav: K3 medför mer omfattande krav på noter och tilläggsupplysningar än K2.
• K3 är ett principbaserat regelverk, vilket ställer högre krav på företagsledningens bedömningar och uppskattningar. Vid den första tillämpningen av K3 finns flera lättnadsregler som syftar till att underlätta övergångsprocessen.

Tips för en lyckad övergång

1. Börja i tid: Övergången kräver planering – starta projektet i god tid.
2. Utbilda personalen: Se till att både ekonomiavdelningen och ledningen förstår vad K3 innebär.
3. Ta hjälp av specialister: Redovisningskonsulter och revisorer är ett bra stöd genom processen.

Artikeln är skriven av Anne Thuresson på kontoret i Kristianstad. För mer information kontakta ditt närmaste EY-kontor.