Obäddad säng i en tom lägenhet

Äntligen en definition av stadigvarande vistelse i Sverige

Regeringen föreslår att begreppet stadigvarande vistelse ska ges en lagstadgad definition. Ändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

English version here.

En fysisk person som stadigvarande vistas i Sverige anses normalt sett vara obegränsat skattskyldig här, vilket innebär att personen som utgångspunkt är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. I dag finns det inte någon definition av begreppet stadigvarande vistelse i inkomstskattelagen, och bedömningen av om stadigvarande vistelse föreligger kan i många fall vara komplicerad att göra.

Som stadigvarande vistelse räknas i dag i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer, och det krävs att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige. Det har dock funnits en oklarhet kring hur många övernattningar som utgör en stadigvarande vistelse.

Av rättspraxis följer vidare att stadigvarande vistelse kan uppkomma även då en person återkommande vistas i Sverige i perioder som understiger sex månader, där bedömningen görs med utgångspunkt i vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. Denna oklarhet har länge skapat rättsosäkerhet för såväl privatpersoner som arbetsgivare.

Den nya definitionen

I en lagrådsremiss föreslår nu regeringen att en ny paragraf, 3 kap. 3 a §, införs i inkomstskattelagen. Definitionen bygger på antalet vistelsedagar per kalenderår och innehåller två regler:

  • Huvudregeln: Med stadigvarande vistelse ska avses vistelse som under ett kalenderår omfattar fler än 160 vistelsedagar.
  • Kompletteringsregeln: Stadigvarande vistelse föreligger även om antalet vistelsedagar uppgår till fler än 120, om antalet vistelsedagar även under det närmast föregående kalenderåret översteg 120.

Som vistelsedagar ska bara räknas dagar då vistelsen är förenad med dygnsvila. Det innebär att gränsdragningen blir tydlig och förutsebar – dagspendlare som inte övernattar i Sverige påverkas inte.

Vad gäller vistelsens utsträckning i tid gäller att om förutsättningarna för stadigvarande vistelse är uppfyllda under ett kalenderår ska vistelsen som huvudregel anses vara stadigvarande från och med den första vistelsedagen till och med den sista vistelsedagen under året. Om förutsättningarna uppfylls under två eller flera kalenderår i följd ska vistelsen i stället anses stadigvarande från och med den första vistelsedagen det första året till och med den sista vistelsedagen det sista året.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Den föreslagna definitionen av stadigvarande vistelse ska inte tillämpas vid bedömning av om en vistelse har varit stadigvarande under tid före ikraftträdandet.

Effekter och mottagande

Syftet med förslaget är att förtydliga begreppet stadigvarande vistelse och förslaget förväntas minska komplexiteten, underlätta tillämpningen av regelverket samt öka förutsägbarheten kring de skattemässiga konsekvenserna av att vistas i Sverige för fysiska personer som är bosatta utomlands.

Förslaget förväntas även leda till att det blir enklare för arbetsgivare att avgöra vilka skatteregler som gäller för personal som är bosatt utomlands, vilket kan underlätta sådana rekryteringar.

Sammantaget innebär lagändringen ett välkommet klargörande som länge efterfrågats av näringsliv, skattemyndighet och utlandssvenskar.

Författare:
  • Andreas Bråthe, Partner, People Advisory Services, +46 73 397 24 33
  • Latifa Pham, Manager, People Advisory Services, +46 70 823 29 85

Summering

EY Tax & Law har kompetens och erfarenhet inom samtliga skatteområden, men även i invandringsfrågor och inom juridik såsom arbetsrätt, fastighetsrätt, bolagsrätt och företagsöverlåtelser. Registrera dig här om du vill prenumerera på våra nyhetsartiklar.

Om artikeln