Nya regler för arbetskraftsinvandring från juni 2026

Skärpta krav, starkare skydd och satsning på högkvalificerad kompetens - regeringens reform föreslås träda i kraft 1 juni 2026.

English version here

Regeringens nyligen presenterade proposition innehåller en samlad reform för arbetskraftsinvandring med skärpta grundvillkor för arbetstillstånd, nya brott för att motverka exploatering och handel med arbetstillstånd, högre sanktionsavgifter för olovlig anställning samt förbättringar för högkvalificerade arbetstagare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.

Regeringen har den 16 december 2025 publicerat propositionen Nya regler för arbetskraftsinvandring (Prop. 2025/26:87). Den kommer som följd av den statliga utredning som tillsattes av förra regeringen 2022 med uppdrag att föreslå lagändringar som skulle motverka missbruk av systemet kring arbetstillstånd och utnyttjandet av utländska arbetstagare. Utredningens betänkande presenterades redan i februari 2024 med förslag bland annat om att lönetröskeln skulle höjas till svenska medianlönenivå samt en rad andra ändringar med syfte att skärpa kraven för att beviljas tillstånd men även förbättra villkor för högkvalificerad arbetskraft.

Lönekrav på 90 procent av medianlönen införs

För arbetstillstånd införs ett lönekrav på 90 procent av medianlönen i stället för dagens 80 procent. Med dagens medianlönenivå (37 100 kronor) innebär det i praktiken en höjning från 29 680 till 33 390 kronor. Kravet på att lön, försäkringar och villkor inte får understiga kollektivavtal eller branschpraxis kvarstår, vilket innebär att båda kraven måste uppfyllas parallellt.

Undantag från lönekrav

Regeringen får bemyndiga att ange undantag från lönekravet, med syftet att fånga enstaka yrken eller grupper där behov inte kan tillgodoses. Tidigare utredning har bland annat exemplifierat vissa legitimationsyrken, nyutexaminerade eller högkvalificerade där kompetensbristen är särskilt stor. Dessa listor kommer att fastställas i förordning och kan justeras över tid.

Vissa yrkesgrupper kan uteslutas från arbetstillstånd

Regeringen föreslår även att den ska bemyndigas att meddela föreskrifter som innebär att vissa yrkesgrupper inte ska få beviljas arbetstillstånd. Bakgrunden är omfattande missbruk och utnyttjande inom personalintensiva, lågkvalificerade branscher, där problem särskilt identifierats inom bygg, städ, handbilstvätt, bilverkstäder, restaurang, skönhet, transport, bemanning, assistans samt jord- och skogsbruk. Regeringen anger som utgångspunkt att bärplockning och personlig assistans ska omfattas av listan över uteslutna yrkesgrupper. Åtgärden ska användas restriktivt och avse yrken, inte hela branscher.

Krav på heltäckande sjukförsäkring

Sökande som ska vistas högst ett år ska ha eller ha ansökt om heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Försäkringen ska täcka vård och hemtransport. Detta krav syftar till att säkerställa att kortare vistelser inte belastar det svenska sjukvårdssystemet.

Kontroll av arbetsgivare skärps

Arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren eller ställföreträdaren är skäligen misstänkt eller dömd för relevanta brott, påförts särskild avgift eller skattesanktion rörande arbetsredovisning. Arbetsgivare med tidigare misskötsamhet kan därmed nekas möjligheten att anställa utländsk arbetskraft.

Förlängda tillståndstider för EU-blåkort och säsongsarbete

EU-blåkort kan förlängas till högst fyra år i stället för nuvarande två år. Kortare anställningar än fyra år ska beviljas ytterligare tre månader utöver anställningstiden. Detta underlättar för högkvalificerade arbetstagare och minskar den administrativa bördan med frekventa förlängningar. Begränsningen för säsongstillstånd förlängs till högst nio månader per tolvmånadersperiod från nuvarande sex månader, vilket ger större flexibilitet för säsongsbetonade branscher.

Nya krav för ICT och säsongsarbete

För ICT-tillstånd, säsongstillstånd och rörlighet över 90 dagar ersätts nuvarande försörjningskrav till att den lön eller ersättning som betalas till utlänningen ska motsvara minst den lägsta ersättning eller lön som enligt svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen betalas vid heltidsarbete.

Fler kan söka inifrån Sverige

Innehavare av uppehållstillstånd för att söka arbete efter studier eller forskning får ansöka om forskning- eller doktorandtillstånd inifrån Sverige. Detta är en förändring med syfte att underlätta för högkvalificerade personer som redan befinner sig i Sverige att byta till andra typer av tillstånd utan att behöva lämna landet.

Höjda sanktionsavgifter vid olovlig anställning

Den särskilda avgiften som finns för arbetsgivare som anställer illegal arbetskraft höjs till två prisbasbelopp per utlänning, och fyra prisbasbelopp vid överträdelser över tre månader, vilket även gäller för uppdragsgivare i entreprenadkedja. Det fastställda prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor. Detta innebär att avgiften höjs till 118 400 kronor per utlänning (två prisbasbelopp) respektive 236 800 kronor vid överträdelser över tre månader (fyra prisbasbelopp), vilket är en dubblering jämfört med dagens nivåer. Höjningen syftar till att öka avskräckningen mot olovlig anställning.

Övergångsregler och ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026. Övergångsregler ska gälla för förlängningar och överklaganden vilket ska säkerställa att de tidigare reglerna tillämpas i dessa fall. Förlängningsansökningar registrerade senast den 1 december 2026 prövas enligt tidigare krav på "god försörjning", och tidigare regler gäller även vid överklaganden av beslut före ikraftträdandet.

Vad innebär detta för arbetsgivare?

Arbetsgivare som planerar att anställa utländsk arbetskraft behöver förbereda sig på de nya kraven:

Tredjelandsmedborgare som söker arbetstillstånd behöver erbjudas en lön om minst 90 procent av svensk medianlön och samtidigt behöver deras anställningsvillkor uppfylla kollektivavtalskrav eller branschpraxis. För vistelser upp till ett år krävs heltäckande sjukförsäkring som täcker vård och hemtransport. Arbetsgivarens historik kan medföra vägrat tillstånd. Tidigare sanktioner, brott eller skattesanktioner kan leda till att arbetstillstånd vägras.

Vad innebär detta för sökande?

För utländska arbetstagare som söker arbetstillstånd i Sverige innebär reformen både skärpningar och förbättringar:

Lönekravet på 90 procent av medianlönen ersätter dagens krav på "god försörjning". Detta kan innebära att vissa lågavlönade jobb inte längre kvalificerar för arbetstillstånd. EU-blåkort kan nu gälla upp till fyra år, vilket ger större trygghet och förutsebarhet. Möjligheten att byta till forskning- eller doktorandtillstånd inifrån Sverige underlättar för dem som redan är i landet.

EY:s analys

EY välkomnar möjligheten till undantag från lönekravet och att sådana undantag beslutas genom föreskrifter som kan anpassas efter behov. Även om de flesta högkvalificerade yrken ligger över 90 procent av medianlönen ser vi att unga och nyutexaminerade annars riskerar att drabbas. Eftersom undantaget endast gäller vid den första ansökan omfattas inte en förlängning efter en provanställning.

Förslaget att göra reglerna mer likvärdiga mellan EU-baserade tillstånd och nationella tillstånd bidrar till en enklare tillämpning och mer förutsägbara villkor. Möjligheten till förlängda tillstånd för blåkortsinnehavare är även gynnsam för arbetsgivare som använder denna tillståndsgrund och minskar den administrativa bördan avsevärt.

Förslaget att utöka möjligheterna för personer med tillstånd för att söka arbete efter avslutad universitetsutbildning eller forskning är också välkommet, eftersom kravet att lämna landet inte är förenligt med ambitionen att göra Sverige mer attraktivt för högkvalificerad arbetskraft.

Det kommer att bli betydligt mer kännbart för arbetsgivare som anställer personer utan att säkerställa deras rätt att arbeta och vistas i Sverige, särskilt mot bakgrund av att myndigheternas kontroll av regelefterlevnad ökar med fler arbetsplatskontroller och efterkontroller hos Migrationsverket.

Arbetsgivare och sökande bör förbereda sig i god tid inför de nya kraven och följa kommande förordningar för detaljer om undantag och uteslutningar.

EY fortsätter att bevaka och kommer att fortsätta att uppdatera er när processen utvecklas. Tveka inte att höra av er om ni har några frågor.

Författare

• Andreas Bråthe, Partner Global Immigration, 073-397 24 33
• Elin Harrysson, Senior Manager Global Immigration, 073-255 77 02
• Karin Falkman Lundberg, Manager Global Immigration, 072-186 11 65
• Elsa Tirén, Manager Global Immigration, 076-853 19 79